Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dyrt med dålig arbetsmiljö

En sjukskriven medarbetare kostar lågt räknat 2 740 kronor per dag. Bristande ledarskap i ett företag med 30 anställda kan kosta 2,9 miljoner kronor per år. Det är exempel på några ekonomiska konsekvenser av dålig arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket lyfter fram i sin nya kampanj.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
I den här branschen jobbar många unga som trivs med sina jobb, och ibland kanske jobbar mer än vad som är nyttigt. Fredrik Sandberg/TT

Det är ”dolda” faror på jobbet som står i fokus för kampanjen som riktar sig mot informations- och kommunikations-branschen.

Branschen, som rymmer företag inom telekommunikation, dataprogrammering, nyhetstjänster, kommunikation och webb, är en av de allra sämsta när det kommer till arbetsmiljöarbete. I en tidigare undersökning sade sig ungefär en tredjedel av företagen varken veta tillräckligt om eller bedriva systematiskt miljöarbete.

I branschen jobbar många unga som trivs med sina jobb, och ibland kanske jobbar mer än vad som är nyttigt och inte heller funderar så mycket på den saken.

- Det är därför de här farorna kan kännas lite dolda, här gillar man sitt jobb, det är lite honungsfälla, man upptäcker inte riskerna förrän det är för sent, säger Ulf Strandberg på Arbetsmiljöverket, enligt vilken en avsikt med kampanjen är att lyfta fram de ekonomiska fördelarna med att satsa på arbetsmiljön.

- Vi vill uppmärksamma branschen på att det här regelverket finns och att det absolut finns lönsamhet att hämta i att jobba förebyggande, och att det dessutom finns stöd och verktyg att hämta hos oss.

Arbetsmiljöverket lyfter fram ett antal dolda arbetsmiljöfaror i den till synes så trygga kontorsmiljön och ger även exempel på vad kostnaden kan bli.

  • En dålig skrivbordstol kan på sikt leda till en sjukskriven medarbetare och en kostnad på 2 740 kronor per dag.
     
  • För hög arbetsbelastning och i slutändan en utbränd medarbetare ger en kostnad på 392 000 kronor.
     
  • Ett ledarskap som inte håller måttet skapar otydlighet och förvirring. På ett företag med 30 anställda kan det skapa kostnader, bland annat i form av bristande engagemang hos personalen, på 2,9 miljoner om året.

Att det finns pengar att hämta på en god arbetsmiljö stärks ytterligare i en ny forskningsrapport. Rapporten, som Nordiska ministerrådet är initiativtagare till, visar på mycket starka samband mellan god fysisk arbetsmiljö och trivsel och företagets produktivitet, skriver tidningen Arbetsliv.

Hur gör man?

Läs på om SAM.
Eller vänta och se om det går som i Arbetsmiljöverkets lilla skräckfilm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.