Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

De mobbades röst

Kollegas reportage om mobbning i arbetslivet har väckt många reaktioner. Här är några läsares erfarenheter.
Linnea Andersson, David Österberg Publicerad 10 oktober 2018, kl 12:41
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Det har strömmat in telefonsamtal och mejl från läsare som känner igen sig i Kollegas reportage om mobbning. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Läs mer: Två i veckan dör av mobbning

Läs mer: Gör facket tillräckligt?

JAG FICK BRÖSTSMÄRTOR OCH SVIMMADE
Efter två år av mobbning drabbades jag plötsligt av fruktansvärda smärtor i bröstet och hann knappt resa mig upp förrän jag svimmade. Jag vaknade några sekunder senare på golvet med en kudde under huvudet och massor av oroliga kollegor omkring mig som talade om att ambulansen var på väg. Väl på sjukhuset konstaterades det snabbt att jag varken hade drabbats av hjärtinfarkt eller något annat som hade med hjärtat att göra. Den mest troliga förklaringen var att jag hade drabbats av en panikångestattack.
Martin

 

DET TOG FYRA ÅR ATT KOMMA IGEN

Mobbningen fortsatte under flera år, sista året var fruktansvärt. Jag vaknade på nätterna med hjärtklappning och helt svettig. Jag var sjukligt trött, hade ont i kroppen hela tiden och grät för minsta lilla på jobbet. Hoten och det konstiga beteendet fortsatte. Hon gömde saker, ljög mig rakt upp i ansiktet och nekade mig information om allt möjligt. Trots att det var uppenbart vem och vad som var problemet så gjorde arbetsgivaren inget. När jag till slut krävde att de måste lösa problemet fick jag sparken. Hon är kvar som chef.
Ungefär fyra år senare har jag lyckats ta mig upp ur mörkret och startat eget, en anledning är att jag inte vågar ta mig in på en ny arbetsplats. Flera av de åren har jag gått i terapi. Jag har inte heller energin till att jobba heltid och min ekonomi är i botten för att jag inte klarat av att arbeta normalt sedan dess.
Lisa

DET SPREDS LÖGNER OM MIG

Samtal tystnade tvärt när jag kom in i rummet. Jag blev titt som tätt inkallad till chefen, efter att ”Anita” varit där och spridit lögner om mig. När jag gick till skyddsombudet och berättade om min situation, blev jag straffad av chefen genom att bli fråntagen en del av mina arbetsuppgifter. Efter tre år fick jag en utmattningsdepression och hade suicidtankar. Jag är fortfarande rädd och vill därför vara anonym.
Anonym

ARTIKELN VÄCKTE KÄNSLORNA PÅ NYTT
Den sista tiden var värst, det slutade i att man frös ut mig helt. Man slutade prata med mig, man sa inte god morgon, frågade inte om vi skulle äta lunch. Kom jag in i ett rum där alla satt och fikade så klev alla upp och gick in till sina rum eller arbetsplatser. Jag kan än i dag, ett och ett halvt år senare, fortfarande fundera på om jag inbillade mig saker eller om jag faktiskt var mobbad. Er artikel väckte känslor som jag trodde att jag hade lyckats komma över men det var läskigt hur det bara sköljde över mig. Jag fick bita ihop lite för att inte börja gråta, jag blev chockad över att jag reagerar så.
Mats

JAG POLISANMÄLDE CHEFEN FÖR MOBBNING

Vi hade en chef som skällde ut folk och kallade sina medarbetare för idioter och inkompetenta. HR kände till problemet och har nu skickat honom på ledarskapsutbildning för att han ska lära sig att tygla sitt humör. När jag började pratade han om att min kompetens var unik, att jag var en viktig kugge på företaget och att jag skulle driva viktiga projekt. När jag anmälde honom för mobbning plockade han bort flera av mina arbetsuppgifter.

Jag mådde jättedåligt. Jag hade svårt att sova, gnisslade tänder på nätterna och fick stora blåsor på fingrarna.

Under semestern fick jag ett sms som kallade mig till ett möte när jag var tillbaka. Där fick jag veta att de ville säga upp mig. Jag kontaktade facket, som rådde mig att acceptera uppsägningen: ’Annars kommer de att följa varje steg du tar.’ Jag ville inte sluta och sa till fackgubben att jag kunde visa honom chefens otrevliga sms och att han kunde prata med andra anställda om hur chefen betedde sig, men det var han inte intresserad av. Så till slut gick jag med på att sluta med avgångsvederlag. Jag har funderat mycket på fackets roll när det gäller mobbning. I mitt fall lät de hellre folk sluta än att ta tag i grundproblemet.
Håkan

Läs mer: Gör facket tillräckligt?

Läs mer: Fullt möjligt att förhindra mobbning

Följ #tvåiveckan i Kollegas sociala kanaler, på webben och i nästa nummer av tidningen.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så blir du bättre på att bemöta hbtqi-kollegor

Är du osäker på hur du ska bemöta arbetskamrater som är hbtqi-personer? Kollega ger tips på vad du kan tänka på, och var du kan lära dig mer.
Noa Söderberg Publicerad 30 augusti 2024, kl 06:01
Så bemöter du dina HBTQI-kollegor på jobbet
Stöd hbtqi-kollegor – tips för ett inkluderande arbetsklimat. Kollega ger konkreta råd för att skapa en tryggare arbetsmiljö och hur du kan stötta dina kollegor genom kunskap och öppen dialog. Foto: Colourbox.

Forskning visar att hbtqi-personer diskrimineras på svenska arbetsplatser – och att det kan få allvarliga konsekvenser för liv och hälsa hos den som drabbas. Oavsett om du är chef, förtroendevald eller annan anställd kan du hjälpa till att ändra på det. Det är slutsatsen i en ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kollega ger sju konkreta tips på hur ni kan gå till väga.

Lär er nyckelbegreppen

Hbtqi står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersexvariation. Flera myndigheter och organisationer, däribland Diskrimineringsombudsmannen och RFSL, har information för den som är osäker på vad orden betyder och hur de används.

Fundera över din egen identitet

Forskning visar att flera delar av vår identitet – etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, med mera – påverkar vår arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Har du några sådana identitetslager som kan ha gjort det svårare, eller lättare, för dig på jobbet?

Anta inte att du vet allt om dina kollegor

Med stor sannolikhet känner du inte till den sexuella läggningen eller könsidentiteten hos alla dina kollegor och deras anhöriga. Kom ihåg det när ni talar om vardag, familj och privatliv. Acceptera alltid den könsidentitet eller sexuella läggning som en person själv uppger. Utgå samtidigt inte ifrån att alla är bekväma med att prata om sin identitet.

Säg ifrån

Markera, vänligt men bestämt, om en kollega säger kränkande eller diskriminerande saker om sina medmänniskor. Gör det även om det inte finns någon i rummet som, vad du vet, är exempelvis hbtqi. Lyssna på andras erfarenheter av vilka ord och benämningar om uppfattas kränkande. Forskning visar att ett vänligare samtalsklimat gör det enklare för hbtqi-personer att vara öppna med sin identitet, vilket i sin tur gör det lättare att må bra på jobbet.

Ta reda på hur du kan stödja dina kollegor i stunden

Den vanligaste formen av arbetsplatsdiskriminering mot hbtqi-personer sker i mötet med utomstående personer – kunder, klienter, patienter. Fundera på, och om möjligt fråga, hur du kan stötta dina kollegor i en sådan situation.

Gå igenom lokaler och klädkoder

Finns det könsneutrala toaletter? Finns det möjlighet för enskilda att byta om och duscha i avskildhet utan att det väcker uppmärksamhet? Är era klädkoder eller uniformer könsuppdelade, och finns det i så fall möjlighet att göra dem mer neutrala?

Prata om inkludering

Genom att hålla ordnade, schemalagda samtal om inkluderingsfrågor kan det bli lättare att lyfta problem. Samtalen kan kretsa kring en utbildning eller extern föreläsare, eller hållas av er själva. Det är viktigt att ha en tydligt utsedd samtalsledare som kan styra, och om det blir problem också avbryta, samtalet. Samtalsfrågor och ämnen finns bland annat hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.