Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

De mobbades röst

Kollegas reportage om mobbning i arbetslivet har väckt många reaktioner. Här är några läsares erfarenheter.
Linnea Andersson, David Österberg Publicerad 10 oktober 2018, kl 12:41
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Det har strömmat in telefonsamtal och mejl från läsare som känner igen sig i Kollegas reportage om mobbning. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Läs mer: Två i veckan dör av mobbning

Läs mer: Gör facket tillräckligt?

JAG FICK BRÖSTSMÄRTOR OCH SVIMMADE
Efter två år av mobbning drabbades jag plötsligt av fruktansvärda smärtor i bröstet och hann knappt resa mig upp förrän jag svimmade. Jag vaknade några sekunder senare på golvet med en kudde under huvudet och massor av oroliga kollegor omkring mig som talade om att ambulansen var på väg. Väl på sjukhuset konstaterades det snabbt att jag varken hade drabbats av hjärtinfarkt eller något annat som hade med hjärtat att göra. Den mest troliga förklaringen var att jag hade drabbats av en panikångestattack.
Martin

 

DET TOG FYRA ÅR ATT KOMMA IGEN

Mobbningen fortsatte under flera år, sista året var fruktansvärt. Jag vaknade på nätterna med hjärtklappning och helt svettig. Jag var sjukligt trött, hade ont i kroppen hela tiden och grät för minsta lilla på jobbet. Hoten och det konstiga beteendet fortsatte. Hon gömde saker, ljög mig rakt upp i ansiktet och nekade mig information om allt möjligt. Trots att det var uppenbart vem och vad som var problemet så gjorde arbetsgivaren inget. När jag till slut krävde att de måste lösa problemet fick jag sparken. Hon är kvar som chef.
Ungefär fyra år senare har jag lyckats ta mig upp ur mörkret och startat eget, en anledning är att jag inte vågar ta mig in på en ny arbetsplats. Flera av de åren har jag gått i terapi. Jag har inte heller energin till att jobba heltid och min ekonomi är i botten för att jag inte klarat av att arbeta normalt sedan dess.
Lisa

DET SPREDS LÖGNER OM MIG

Samtal tystnade tvärt när jag kom in i rummet. Jag blev titt som tätt inkallad till chefen, efter att ”Anita” varit där och spridit lögner om mig. När jag gick till skyddsombudet och berättade om min situation, blev jag straffad av chefen genom att bli fråntagen en del av mina arbetsuppgifter. Efter tre år fick jag en utmattningsdepression och hade suicidtankar. Jag är fortfarande rädd och vill därför vara anonym.
Anonym

ARTIKELN VÄCKTE KÄNSLORNA PÅ NYTT
Den sista tiden var värst, det slutade i att man frös ut mig helt. Man slutade prata med mig, man sa inte god morgon, frågade inte om vi skulle äta lunch. Kom jag in i ett rum där alla satt och fikade så klev alla upp och gick in till sina rum eller arbetsplatser. Jag kan än i dag, ett och ett halvt år senare, fortfarande fundera på om jag inbillade mig saker eller om jag faktiskt var mobbad. Er artikel väckte känslor som jag trodde att jag hade lyckats komma över men det var läskigt hur det bara sköljde över mig. Jag fick bita ihop lite för att inte börja gråta, jag blev chockad över att jag reagerar så.
Mats

JAG POLISANMÄLDE CHEFEN FÖR MOBBNING

Vi hade en chef som skällde ut folk och kallade sina medarbetare för idioter och inkompetenta. HR kände till problemet och har nu skickat honom på ledarskapsutbildning för att han ska lära sig att tygla sitt humör. När jag började pratade han om att min kompetens var unik, att jag var en viktig kugge på företaget och att jag skulle driva viktiga projekt. När jag anmälde honom för mobbning plockade han bort flera av mina arbetsuppgifter.

Jag mådde jättedåligt. Jag hade svårt att sova, gnisslade tänder på nätterna och fick stora blåsor på fingrarna.

Under semestern fick jag ett sms som kallade mig till ett möte när jag var tillbaka. Där fick jag veta att de ville säga upp mig. Jag kontaktade facket, som rådde mig att acceptera uppsägningen: ’Annars kommer de att följa varje steg du tar.’ Jag ville inte sluta och sa till fackgubben att jag kunde visa honom chefens otrevliga sms och att han kunde prata med andra anställda om hur chefen betedde sig, men det var han inte intresserad av. Så till slut gick jag med på att sluta med avgångsvederlag. Jag har funderat mycket på fackets roll när det gäller mobbning. I mitt fall lät de hellre folk sluta än att ta tag i grundproblemet.
Håkan

Läs mer: Gör facket tillräckligt?

Läs mer: Fullt möjligt att förhindra mobbning

Följ #tvåiveckan i Kollegas sociala kanaler, på webben och i nästa nummer av tidningen.

Arbetsmiljö

Därför är alla på kontoret på tisdagar

Hybridarbetet är här för att stanna. Den som vill träffa kollegor på jobbet ska välja tisdag, onsdag eller torsdag som kontorsdag. Fredagar är kontoret helt dött.
David Österberg Publicerad 6 februari 2024, kl 07:55
Till vänster en grupp människor på kontor, till höger en kalender med häftstift i.
Distansarbete har exploderat och är nu en etablerad del av arbetslivet. Forskning visar att hybridarbete ökar produktivitet, trivsel och minskar personalomsättning. Men hur jobbar vi och vilka dagar är alla på kontoret? Foto: Colourbox.

Före pandemin var distansarbete ovanligt. Under pandemin blev det en nödvändighet och nu är det här för att stanna. I dag jobbar omkring en tredjedel av arbetskraften på distans i någon form, enligt Nick Bloom, professor i ekonomi vid Stanford University i USA. 

Han har forskat på distansarbete i 20 år och ser nu att siffrorna på hur många som delvis jobbar hemifrån har stabiliserats de senaste två åren. I framtiden kommer andelen öka, tror han.

Vid ett webbinarium, anordnat av Facken inom industrins produktivitetskommission, liknade Nick Bloom utvecklingskurvan med Nikes logga: nivåerna var höga under pandemin, sjönk sedan och kommer så småningom att öka igen.

På fredagar är kontoren folktomma

Vanligast är att jobba tre dagar från kontoret och två på distans. Mest sugna på kollegor och kaffemaskiner verkar vi vara på tisdagar, onsdagar och torsdagar. 72 procent av distansarbetarna tar sig till kontoret på tisdagar, 66 procent på onsdagar och 57 procent på torsdagar. Den som vill vara ifred på jobbet gör klokt i att välja måndag (23 procent) eller fredag (6 procent) som sina kontorsdagar. Fast det är inte så bra, enligt Nick Bloom.

– Det är bra om arbetsgivaren bestämmer vilka dagar som ska vara kontorsdagar. Tyst och koncentrerat arbete gör man bäst hemifrån och till kontoret åker man för utbyte med sina kollegor, sa han under seminariet. 

Distansarbete och arbetsmiljö

Att företagen bestämt vilka dagar som ska vara kontorsdagar kan vara en anledning till att kontoren är folktomma på måndagar och fredagar. En annan att distansarbete gör övergången mellan ledighet och arbete mjukare, tror Ted Rasmusson som är organisationspsykolog.

– Många kan säkert känna lite ångest på söndagskvällen inför en ny arbetsvecka och alla måsten och krav som väntar. Möjligheten till distansarbete på måndagen gör nog övergången lite mjukare, säger han.

Enligt Nick Bloom älskar vi att då och då arbeta på distans. Forskning från USA har bland annat visat att hybridarbete sänker sannolikheten för att personal säger upp sig med 35 procent, jämfört med om de måste vara på kontoret fem dagar i veckan. Produktiviteten verkar inte heller påverkas negativt av att medarbetarna distansjobbar en del av veckan.

Distansarbete här för att stanna

Annan forskning, också den amerikansk, visar att anställda uppskattar en övergång till hybridarbete lika mycket som en löneökning på 8 procent. 

Varför är vi så förtjusta i distansarbete? Ted Rasmusson tror att vi fick upp ögonen för fördelarna med det under pandemin.

– Det kunde exempelvis handla om bättre balans i vardagen, att slippa pendla, ökad kontroll över det egna arbetet eller möjligheten att få sitta i en lugnare miljö där man slapp bli avbruten och kunde vara mer produktiv, säger han.

Bör alla företag som har möjlighet till det tillåta hybridarbete?

– Absolut, men man behöver så klart se till det enskilda företagets och medarbetarnas förutsättningar. Vilka arbetsuppgifter kan man utföra på distans och när behöver man träffas fysiskt? Det finns mycket utmaningar med distansarbete som man behöver hantera. Det kan handla om att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv, att inte arbeta för mycket, att ha tillgång till en god arbetsmiljö hemmavid, att hålla ihop teamet, ha koll på medarbetarnas mående och hantera IT-säkerheten. Som arbetsgivare blir det en konkurrensfördel att tillåta hybridarbete och ger möjlighet att rekrytera från ett mycket större geografiskt område.