Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Kaffe underlättar fackligt arbete"

Kaffet har blivit dyrare. Orsaken är bland annat dåligt väder i Brasilien. Men dyrare kaffepriser får inte svenskarna att dricka mindre kaffe.
David Österberg Publicerad
Skummad mjölk hälls upp i kaffekopp.
Svenskar dricker näst mest kaffe i världen, slagna endast av finländarna. Foto: Anders Wiklund/TT

Priset på kaffe har stigit kraftigt det senaste året. De senaste tolv månaderna har kaffepriset ökat med ungefär 30 procent, enligt Statistiska Centralbyrån. Orsaken är främst förra årets dåliga väder i Brasilien. Odlarna drabbades först av torka och sedan av frost. Andra orsaker är ökade fraktkostnader som en följd av pandemin och en försvagad kronkurs gentemot dollarn.

Dricker näst mest kaffe i världen

Men den som tror att de ökade kaffepriserna får oss att dricka mindre kaffe tror fel. Under de senaste decennierna har priset på kaffe svängt kraftigt. Trots det har konsumtionen legat stadigt på runt tre koppar kaffe per person och dag. Svenskar dricker näst mest kaffe i världen, slagna endast av finländarna.

Mycket kaffe på jobbet

En hel del av vår kaffekonsumtion sker på jobbet. Och det finns flera fördelar med att dricka kaffe när vi ska prestera. Koffein minskar tröttheten, ökar den fysiska prestationsförmågan och den mentala vakenheten. Det finns också flera forskningsstudier som visar att den som dricker mycket kaffe har lägre risk att få diabetes.

Och som om det inte vore nog: kaffe underlättar också fackligt arbete. I alla fall om man ska tro Kollegas enkät bland några av Unionens förtroendevalda (se nedan).

Kaffeenkät 

  1. Hur många koppar kaffe dricker du under en arbetsdag?
  2. Går det fackliga arbetet lättare med en kopp kaffe eller två?
  3. Dricker du mer eller mindre kaffe när du jobbar hemifrån?
  4. Får högre kaffepriser dig att dricka mindre kaffe?
     

Martin Fridehjelm, klubbordförande Kemira Kemi

Martin Fridehjelm

1. Ungefär 6-7 koppar.

2. Det underlättar definitivt.

3. Ungefär lika mycket. Men är ibland dålig på att unna mig en kaffepaus när jag jobbar hemifrån.

4. Kaffe går inte att prioritera bort på grund av priset. Men det ska vara nybryggt kaffe, annars står jag hellre över.

 

Janette Leinonen, klubbstyrelsen AFRY

Janette Leinonen

1. Oj oj oj, nånstans mellan fem och tio blir det totalt på en dag, varav de två första hemma och resten på arbetsplatsen.

2. Allting går lättare med en kopp kaffe!

3. Nej, det har varit ungefär samma dagliga dos.

4. Nej, min smärttröskel på kaffepriset är ännu inte nådd. Tack och lov, hahaha.

 

 Erik Svedén, klubbordförande Jula

Erik Svedén

1. Tre.

2. Ja.

3. Mer (gör en termos på morgonen).

4. Nej.

 

 

Patrik Wågström, klubbordförande BAE Systems

Patrik Wågström

1. Det blir nog uppåt fem koppar.

2. Absolut!

3. Det blir nog ungefär lika mycket.

4. Nej, det gör det inte.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält