Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig syn? Jobbet betalar dina glasögon

Svidande ögon, huvudvärk eller ont i nacken? Kanske behöver du terminalglasögon. Räkningen står din arbetsgivare för.
Anita Täpp Publicerad 3 juni 2022, kl 08:49
Man tar av sig sina glasögon och håller sig för pannan.
En extra fördel med att regelbundet kolla synen är att man på ett tidigt stadium kan upptäcka olika ögonsjukdomar. Foto: Shutterstock

Det är inte bara torra, svidande och trötta ögon som kan vara ett tecken på att du behöver terminalglasögon. När synen sviktar leder det också ofta till att man omedvetet försöker kompensera det genom en arbetsställning som gör att man kan få ont i nacken, skuldrorna och ryggen. Synproblem kan också leda till att man ofta får huvudvärk.

Om du känner igen dig i det här, och regelbundet jobbar vid dator minst en timme om dagen, så har du enligt Arbetsmiljölagen rätt till en av arbetsgivaren bekostad synundersökning. Om den visar att du behöver terminalglasögon är arbetsgivaren också skyldig att betala för dem.

Att få sådana glasögon leder ofta till en radikal förbättring för många av dem som har synproblem vid datorskärmen, enligt Annika Mattus Tufvesson, synergonom och expert på mer skonsamma arbetsplatser för ögonen. 

– För vissa är så kallade närprogressiva glasögon bästa utformningen som terminalglasögon. De är dyrare än enkelslipade terminalglasögon. Men i och med att närprogressiva terminalglasögon ofta har tre slipningar, en för bildskärmsavståndet i mitten, en annan för läsavstånd till papper längst ned och en slipning för ”talavstånd” högst upp, så slipper den som exempelvis är ålderssynt att ständigt ta av sig eller byta glasögon, säger hon.

Viktigt undvika bländning

Men terminalglasögon är inte det enda som kan behövas för att skona ögonen på jobbet, påpekar Annika Mattus Tufvesson. Viktigt är exempelvis också att man inte bländas av andra ljuskällor eller har reflexer i skärmen. Liksom att man har tillräckligt med ljus vid arbetsplatsen – och med rätt riktning.

– Det är faktiskt så att en 40-åring vanligtvis behöver dubbelt så mycket ljus som en 20-åring och en 60-åring nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring. Därför är det bra om arbetsplatsbelysningen har en steglös dimmer, så att man kan öka eller minska ljusstyrkan efter behov, säger Annika Mattus Tufvesson.

En 60-åring behöver nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring

Bra är också, påpekar hon, att bordsarmaturen vid en datorskärm är treledad. Då kan man enkelt rikta ljuset så att man inte blir bländad eller får reflexer i bildskärmen.

Oavsett om man behöver terminalglasögon eller inte, men ändå är rädd om sin syn, rekommenderar optiker att den som är mellan 40 och 65 år gör en synundersökning vartannat år. Äldre bör göra en sådan årligen. Det är bra för att på ett tidigt stadium upptäcka och behandla olika ögonsjukdomar – som man löper större risk att få redan från 40-års ålder.

Risk bli blind av grön starr

En av de mest lömska av dessa sjukdomar, som man till en början inte alls behöver känna av, är att man får ett högt tryck i ögonen som kan leda till glaukom, eller grön starr. En sjukdom som obehandlad kan göra att man blir blind.

Enligt uppgift från Svenska Glaukomförbundet lider i dag runt 200 000 svenskar av grön starr. Förbundet uppskattar också att ytterligare 100 000 svenskar har sjukdomen utan att veta om det.

Om man är rädd om sin ögonhälsa är det också viktigt att använda CE-märkta solglasögon med ett bra UV skydd när man är ute i solen, eftersom dess UV-strålar på sikt exempelvis ökar risken för grå starr.

Grå starr är mycket vanligare än grön starr och inte alls lika allvarligt. Men även den kan kräva behandling för att man ska fortsätta se bra. Därför rekommenderas att även små barn har solglasögon av hög kvalitet.

Så vilar du ögonen

  • Ta paus från skärmen och titta ut genom ett fönster tre, fyra gånger per timme. Blunda en stund då och då.
  • Undvik reflexer i skärmen och bländning från fönster eller lampor bakom skärmen.
  • Zooma in texten så att den inte är för liten utan har en teckenhöjd på 3,5 till 4 millimeter.
  • Vinkla skärmen mot ögonen så att du läser nedåt. Då blir bland annat ögonen fuktigare genom att ögonlocken sänks.

Källa: Synergonom Annika Mattus Tufvesson

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)