Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig syn? Jobbet betalar dina glasögon

Svidande ögon, huvudvärk eller ont i nacken? Kanske behöver du terminalglasögon. Räkningen står din arbetsgivare för.
Anita Täpp Publicerad
Man tar av sig sina glasögon och håller sig för pannan.
En extra fördel med att regelbundet kolla synen är att man på ett tidigt stadium kan upptäcka olika ögonsjukdomar. Foto: Shutterstock

Det är inte bara torra, svidande och trötta ögon som kan vara ett tecken på att du behöver terminalglasögon. När synen sviktar leder det också ofta till att man omedvetet försöker kompensera det genom en arbetsställning som gör att man kan få ont i nacken, skuldrorna och ryggen. Synproblem kan också leda till att man ofta får huvudvärk.

Om du känner igen dig i det här, och regelbundet jobbar vid dator minst en timme om dagen, så har du enligt Arbetsmiljölagen rätt till en av arbetsgivaren bekostad synundersökning. Om den visar att du behöver terminalglasögon är arbetsgivaren också skyldig att betala för dem.

Att få sådana glasögon leder ofta till en radikal förbättring för många av dem som har synproblem vid datorskärmen, enligt Annika Mattus Tufvesson, synergonom och expert på mer skonsamma arbetsplatser för ögonen. 

– För vissa är så kallade närprogressiva glasögon bästa utformningen som terminalglasögon. De är dyrare än enkelslipade terminalglasögon. Men i och med att närprogressiva terminalglasögon ofta har tre slipningar, en för bildskärmsavståndet i mitten, en annan för läsavstånd till papper längst ned och en slipning för ”talavstånd” högst upp, så slipper den som exempelvis är ålderssynt att ständigt ta av sig eller byta glasögon, säger hon.

Viktigt undvika bländning

Men terminalglasögon är inte det enda som kan behövas för att skona ögonen på jobbet, påpekar Annika Mattus Tufvesson. Viktigt är exempelvis också att man inte bländas av andra ljuskällor eller har reflexer i skärmen. Liksom att man har tillräckligt med ljus vid arbetsplatsen – och med rätt riktning.

– Det är faktiskt så att en 40-åring vanligtvis behöver dubbelt så mycket ljus som en 20-åring och en 60-åring nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring. Därför är det bra om arbetsplatsbelysningen har en steglös dimmer, så att man kan öka eller minska ljusstyrkan efter behov, säger Annika Mattus Tufvesson.

En 60-åring behöver nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring

Bra är också, påpekar hon, att bordsarmaturen vid en datorskärm är treledad. Då kan man enkelt rikta ljuset så att man inte blir bländad eller får reflexer i bildskärmen.

Oavsett om man behöver terminalglasögon eller inte, men ändå är rädd om sin syn, rekommenderar optiker att den som är mellan 40 och 65 år gör en synundersökning vartannat år. Äldre bör göra en sådan årligen. Det är bra för att på ett tidigt stadium upptäcka och behandla olika ögonsjukdomar – som man löper större risk att få redan från 40-års ålder.

Risk bli blind av grön starr

En av de mest lömska av dessa sjukdomar, som man till en början inte alls behöver känna av, är att man får ett högt tryck i ögonen som kan leda till glaukom, eller grön starr. En sjukdom som obehandlad kan göra att man blir blind.

Enligt uppgift från Svenska Glaukomförbundet lider i dag runt 200 000 svenskar av grön starr. Förbundet uppskattar också att ytterligare 100 000 svenskar har sjukdomen utan att veta om det.

Om man är rädd om sin ögonhälsa är det också viktigt att använda CE-märkta solglasögon med ett bra UV skydd när man är ute i solen, eftersom dess UV-strålar på sikt exempelvis ökar risken för grå starr.

Grå starr är mycket vanligare än grön starr och inte alls lika allvarligt. Men även den kan kräva behandling för att man ska fortsätta se bra. Därför rekommenderas att även små barn har solglasögon av hög kvalitet.

Så vilar du ögonen

  • Ta paus från skärmen och titta ut genom ett fönster tre, fyra gånger per timme. Blunda en stund då och då.
  • Undvik reflexer i skärmen och bländning från fönster eller lampor bakom skärmen.
  • Zooma in texten så att den inte är för liten utan har en teckenhöjd på 3,5 till 4 millimeter.
  • Vinkla skärmen mot ögonen så att du läser nedåt. Då blir bland annat ögonen fuktigare genom att ögonlocken sänks.

Källa: Synergonom Annika Mattus Tufvesson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skitig toa smutsar ner kontoret

Två av tre kontorsanställda tycker att toaletten på jobbet inte håller måttet, visar en ny branschundersökning. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
Torbjörn Tenfält Publicerad 17 december 2025, kl 06:00
Ostädad jobbtoalett med papper på golvet och dålig lukt – exempel på dålig arbetsmiljö.
Överfyllda papperskorgar och dålig städning gör att många undviker toaletten på jobbet, visar en ny undersökning från Essity. Foto: Colourbox.

Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.

Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar. 

För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.

Två av tre missnöjda med jobbtoaletten

*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.

*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.

*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.

Det här kräver Arbetsmiljöverket 2025

Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.

– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.

Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.

Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning

– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.

Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande. 

Dålig hygien påverkar både hälsa och trivsel

Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.

– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.

Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.

– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt. 

Kissa så ofta och länge du behöver

Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.

Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.

– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.

En toalett per 15 anställda – och andra regler

En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.

En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas. 

Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök. 

Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara. 

Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.

Källa: Arbetsmiljöverket