Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig syn? Jobbet betalar dina glasögon

Svidande ögon, huvudvärk eller ont i nacken? Kanske behöver du terminalglasögon. Räkningen står din arbetsgivare för.
Anita Täpp Publicerad
Man tar av sig sina glasögon och håller sig för pannan.
En extra fördel med att regelbundet kolla synen är att man på ett tidigt stadium kan upptäcka olika ögonsjukdomar. Foto: Shutterstock

Det är inte bara torra, svidande och trötta ögon som kan vara ett tecken på att du behöver terminalglasögon. När synen sviktar leder det också ofta till att man omedvetet försöker kompensera det genom en arbetsställning som gör att man kan få ont i nacken, skuldrorna och ryggen. Synproblem kan också leda till att man ofta får huvudvärk.

Om du känner igen dig i det här, och regelbundet jobbar vid dator minst en timme om dagen, så har du enligt Arbetsmiljölagen rätt till en av arbetsgivaren bekostad synundersökning. Om den visar att du behöver terminalglasögon är arbetsgivaren också skyldig att betala för dem.

Att få sådana glasögon leder ofta till en radikal förbättring för många av dem som har synproblem vid datorskärmen, enligt Annika Mattus Tufvesson, synergonom och expert på mer skonsamma arbetsplatser för ögonen. 

– För vissa är så kallade närprogressiva glasögon bästa utformningen som terminalglasögon. De är dyrare än enkelslipade terminalglasögon. Men i och med att närprogressiva terminalglasögon ofta har tre slipningar, en för bildskärmsavståndet i mitten, en annan för läsavstånd till papper längst ned och en slipning för ”talavstånd” högst upp, så slipper den som exempelvis är ålderssynt att ständigt ta av sig eller byta glasögon, säger hon.

Viktigt undvika bländning

Men terminalglasögon är inte det enda som kan behövas för att skona ögonen på jobbet, påpekar Annika Mattus Tufvesson. Viktigt är exempelvis också att man inte bländas av andra ljuskällor eller har reflexer i skärmen. Liksom att man har tillräckligt med ljus vid arbetsplatsen – och med rätt riktning.

– Det är faktiskt så att en 40-åring vanligtvis behöver dubbelt så mycket ljus som en 20-åring och en 60-åring nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring. Därför är det bra om arbetsplatsbelysningen har en steglös dimmer, så att man kan öka eller minska ljusstyrkan efter behov, säger Annika Mattus Tufvesson.

En 60-åring behöver nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring

Bra är också, påpekar hon, att bordsarmaturen vid en datorskärm är treledad. Då kan man enkelt rikta ljuset så att man inte blir bländad eller får reflexer i bildskärmen.

Oavsett om man behöver terminalglasögon eller inte, men ändå är rädd om sin syn, rekommenderar optiker att den som är mellan 40 och 65 år gör en synundersökning vartannat år. Äldre bör göra en sådan årligen. Det är bra för att på ett tidigt stadium upptäcka och behandla olika ögonsjukdomar – som man löper större risk att få redan från 40-års ålder.

Risk bli blind av grön starr

En av de mest lömska av dessa sjukdomar, som man till en början inte alls behöver känna av, är att man får ett högt tryck i ögonen som kan leda till glaukom, eller grön starr. En sjukdom som obehandlad kan göra att man blir blind.

Enligt uppgift från Svenska Glaukomförbundet lider i dag runt 200 000 svenskar av grön starr. Förbundet uppskattar också att ytterligare 100 000 svenskar har sjukdomen utan att veta om det.

Om man är rädd om sin ögonhälsa är det också viktigt att använda CE-märkta solglasögon med ett bra UV skydd när man är ute i solen, eftersom dess UV-strålar på sikt exempelvis ökar risken för grå starr.

Grå starr är mycket vanligare än grön starr och inte alls lika allvarligt. Men även den kan kräva behandling för att man ska fortsätta se bra. Därför rekommenderas att även små barn har solglasögon av hög kvalitet.

Så vilar du ögonen

  • Ta paus från skärmen och titta ut genom ett fönster tre, fyra gånger per timme. Blunda en stund då och då.
  • Undvik reflexer i skärmen och bländning från fönster eller lampor bakom skärmen.
  • Zooma in texten så att den inte är för liten utan har en teckenhöjd på 3,5 till 4 millimeter.
  • Vinkla skärmen mot ögonen så att du läser nedåt. Då blir bland annat ögonen fuktigare genom att ögonlocken sänks.

Källa: Synergonom Annika Mattus Tufvesson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontières, MSF grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MSF arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.