Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Dålig syn? Jobbet betalar dina glasögon

Svidande ögon, huvudvärk eller ont i nacken? Kanske behöver du terminalglasögon. Räkningen står din arbetsgivare för.
Anita Täpp Publicerad
Man tar av sig sina glasögon och håller sig för pannan.
En extra fördel med att regelbundet kolla synen är att man på ett tidigt stadium kan upptäcka olika ögonsjukdomar. Foto: Shutterstock

Det är inte bara torra, svidande och trötta ögon som kan vara ett tecken på att du behöver terminalglasögon. När synen sviktar leder det också ofta till att man omedvetet försöker kompensera det genom en arbetsställning som gör att man kan få ont i nacken, skuldrorna och ryggen. Synproblem kan också leda till att man ofta får huvudvärk.

Om du känner igen dig i det här, och regelbundet jobbar vid dator minst en timme om dagen, så har du enligt Arbetsmiljölagen rätt till en av arbetsgivaren bekostad synundersökning. Om den visar att du behöver terminalglasögon är arbetsgivaren också skyldig att betala för dem.

Att få sådana glasögon leder ofta till en radikal förbättring för många av dem som har synproblem vid datorskärmen, enligt Annika Mattus Tufvesson, synergonom och expert på mer skonsamma arbetsplatser för ögonen. 

– För vissa är så kallade närprogressiva glasögon bästa utformningen som terminalglasögon. De är dyrare än enkelslipade terminalglasögon. Men i och med att närprogressiva terminalglasögon ofta har tre slipningar, en för bildskärmsavståndet i mitten, en annan för läsavstånd till papper längst ned och en slipning för ”talavstånd” högst upp, så slipper den som exempelvis är ålderssynt att ständigt ta av sig eller byta glasögon, säger hon.

Viktigt undvika bländning

Men terminalglasögon är inte det enda som kan behövas för att skona ögonen på jobbet, påpekar Annika Mattus Tufvesson. Viktigt är exempelvis också att man inte bländas av andra ljuskällor eller har reflexer i skärmen. Liksom att man har tillräckligt med ljus vid arbetsplatsen – och med rätt riktning.

– Det är faktiskt så att en 40-åring vanligtvis behöver dubbelt så mycket ljus som en 20-åring och en 60-åring nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring. Därför är det bra om arbetsplatsbelysningen har en steglös dimmer, så att man kan öka eller minska ljusstyrkan efter behov, säger Annika Mattus Tufvesson.

En 60-åring behöver nästan dubbelt så mycket ljus som en 40-åring

Bra är också, påpekar hon, att bordsarmaturen vid en datorskärm är treledad. Då kan man enkelt rikta ljuset så att man inte blir bländad eller får reflexer i bildskärmen.

Oavsett om man behöver terminalglasögon eller inte, men ändå är rädd om sin syn, rekommenderar optiker att den som är mellan 40 och 65 år gör en synundersökning vartannat år. Äldre bör göra en sådan årligen. Det är bra för att på ett tidigt stadium upptäcka och behandla olika ögonsjukdomar – som man löper större risk att få redan från 40-års ålder.

Risk bli blind av grön starr

En av de mest lömska av dessa sjukdomar, som man till en början inte alls behöver känna av, är att man får ett högt tryck i ögonen som kan leda till glaukom, eller grön starr. En sjukdom som obehandlad kan göra att man blir blind.

Enligt uppgift från Svenska Glaukomförbundet lider i dag runt 200 000 svenskar av grön starr. Förbundet uppskattar också att ytterligare 100 000 svenskar har sjukdomen utan att veta om det.

Om man är rädd om sin ögonhälsa är det också viktigt att använda CE-märkta solglasögon med ett bra UV skydd när man är ute i solen, eftersom dess UV-strålar på sikt exempelvis ökar risken för grå starr.

Grå starr är mycket vanligare än grön starr och inte alls lika allvarligt. Men även den kan kräva behandling för att man ska fortsätta se bra. Därför rekommenderas att även små barn har solglasögon av hög kvalitet.

Så vilar du ögonen

  • Ta paus från skärmen och titta ut genom ett fönster tre, fyra gånger per timme. Blunda en stund då och då.
  • Undvik reflexer i skärmen och bländning från fönster eller lampor bakom skärmen.
  • Zooma in texten så att den inte är för liten utan har en teckenhöjd på 3,5 till 4 millimeter.
  • Vinkla skärmen mot ögonen så att du läser nedåt. Då blir bland annat ögonen fuktigare genom att ögonlocken sänks.

Källa: Synergonom Annika Mattus Tufvesson

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket