Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Dags för digital skyddsrond
En vanlig orsak till frustration och stress på jobbet är i dag strul med tekniken. IT-stress är en högst konkret arbetsmiljöfråga. Dessutom kostar det företagen 8,6 miljarder kronor om året. Är det läge att införa digitala skyddsronder?
It-strul kostar företag i privat sektor 8,6 miljarder kronor om året, enligt en undersökning från Unionen. Det motsvarar 25 minuter om dagen per anställd i förlorad arbetstid.
Fackförbundet Vision ser it-stress som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem och har börjat med digitala skyddsronder för att kartlägga och komma till rätta med problem där tekniken brister. (TCO-tidningen: Arbetsmiljöarbetet inte komplett utan digital skyddsrond.)
Vi har kollat hur Unionen jobbar för att motverka it-stress och om digital skyddsrond kan vara något att satsa på framöver. Dessutom har vi frågat arbetsmiljöombud om de anställda på deras arbetsplatser är it-stressade och hur man hanterar teknikstrul.
Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöspecialist på Unionen,
Vad tycker du om digital skyddsrond?
- Det är en bra idé. Oavsett om det är den fysiska arbetsmiljön runt datorn eller den inre mjukvarumiljön som inte är anpassad efter människors förutsättningar, så behöver dåliga datamiljöer uppmärksammas. Det vore bra om man även vägde in den digitala arbetsmiljön och teknik när man gör riskbedömningar, till exempel inför en upphandling eller ett inköp eller när det dyker upp problem.
- Skydds- och arbetsmiljöronder inkluderar ofta fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön generellt sett. När man sedan har koll på det kan man djupdyka och göra riktade skyddsronder med särskilda teman, till exempel stress, ergonomi eller användarvänlighet i den digitala tekniken.
Kan det vara något för Unionen att jobba med?
- Absolut. En ogenomtänkt och instabil digital arbetsmiljö kan innebära många onödiga knapptryckningar, svår synergonomi, tidsödande procedurer och avbrott som leder till stress och frustration. Hittills har fokus främst legat på kompetensutveckling för att medarbetare ska behärska it-systemen och på att stressen är stor när man saknar kunskap, i stället för att stressen trots allt kvarstår om tekniken inte är användarvänlig.
Kan man upptäcka detta på något annat sätt än i samband med skyddsrond?
- Om man är uppmärksam kan man nog märka om det surras kring och suras över användarovänliga kontorsmaskiner och programvaror. Frustrationen över dåliga system pyser ut på fikaraster, under lunchen med kollegorna, genom utbrott i kopieringsrummet eller ilska vid tangentbordet. Ofta med ett skämt om att "detta borde arbetsmiljöombudet verkligen jobba för att åtgärda", men att man skämtar om det kan vara för att det ligger på en nivå där man varken som vanlig anställd eller avdelningschef har någon möjlighet att påverka.
På vilka andra sätt kan man komma till rätta med it-strul som stressar personalen?
- Man måste komma åt och övertyga de som äger frågan, en it-avdelning i bästa fall, men annars får man försöka påverka mjukvaruleverantörerna. Det är inget lätt jobb som arbetsmiljöombud, eller ens som fackförbund. Jag tror att frågan känns extra svår eftersom man inte kan styra över inköp och slutresultat.
Testa hur IT-stressad din arbetsplats är!
Prevent arbetar just nu med materialet "Hantera risker", i samarbete med Unionen och arbetsmarknadens övriga parter. I materialet tar man upp it-krångel som ett tänkbart arbetsmiljöproblem.
Arbetsmiljölagen (kap 2 §1) säger bland annat att teknik ska anpassas efter individens förutsättningar, samt att teknik varken får utgöra en fysisk eller psykosocial belastning som kan leda till ohälsa.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
