Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Att i coronatider gå till jobbet med förkylningssymtom kan leda till att du blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Det menar en expert på las, lagen om anställningsskydd.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Att gå till jobbet trots att man vet att man är coronasmittad är vårdslöst både gentemot kollegor och mot kunder och klienter, enligt professor Birgitta Nyström. Shutterstock

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivarna skyldiga att se till att anställda har en säker arbetsmiljö. Men trots det och trots de riktlinjer som nu finns för att minska coronasmittan tvingas många anställda, som själva bedömer att de klarar att sköta jobbet hemifrån, att fortsätta göra det på arbetsplatsen, vilket Kollega tidigare har berättat om.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nyligen vittnade också en säljare om att hans arbetsgivare krävde att han och kollegorna deltog i en konferens tillsammans med flera andra anställda, trots smittrisken.

Läs mer: Trots pandemin - säljare tvingas åka på konferens

Men även anställda kan göra fel. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir av med jobbet, enligt reglerna i las, lagen om anställningsskydd, påpekar Birgitta Nyström, professor i civilrätt med inriktning på arbetsrätt vid Lunds universitet.

– Det är ännu juridiskt oprövat. Men jag bedömer att om man struntar i symtom och går till jobbet trots de allmänna råden, om att testa sig och stanna hemma för att inte sprida covid-19, så kan det leda till att man blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Och det gäller också om man exempelvis jobbar i en butik eller på ett kontor, säger Birgitta Nyström.

– Men det här är en generell bedömning utifrån begreppet saklig grund för uppsägning och avsked i las. Sedan skulle naturligtvis en individuell bedömning göras i varje enskilt fall där sådant som personens ställning och kunskaper liksom om personen borde ha vetat bättre eller inte också har betydelse. Men ju högre ställning, utbildning och självbestämmande man har desto allvarligare skulle också regelbrottet anses vara.

Vad skulle hända om man som exempelvis butikschef går till jobbet fast man vet att man har covid-19?
– Om man har fått besked om att man har smittats och ändå går till jobbet är man vårdslös både gentemot ens arbetskamrater och kanske också mot sina kunder och klienter. Och om jag har ett arbete där jag möter många människor så är det naturligtvis allvarligare än om jag har ett arbete där jag kanske nästan inte möter någon eller ingen alls.

Och så är det alltså också på ett kontor?
– Ja, där kan man ju också smitta sina kollegor. Och då måste det, liksom hur stor risken att smitta andra har varit, vägas in i bedömningen.

Även Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, framhåller att det självklart är viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare följder de allmänna råd som finns för att minska spridningen av covid-19.

– Vad som sedan utgör saklig grund för uppsägning i en sådan här situation är ju heller inte prövat och svårt att uttala sig om generellt då många faktorer måste vägas in i bedömningen, exempelvis vilken information arbetsgivaren har gett till de anställda och hur arbetsgivaren har agerat för att minska smittspridningen, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Elisabeth Ohlsson påpekar även att en arbetsgivare som själv inte har vidtagit åtgärder för att minska smittspridningen, också sänder en signal om att råden inte behöver följas.

– Det har också betydelse om arbetstagaren förstått att den är sjuk, många med covid-19 har vaga symtom som kan vara svåra att bedöma. Därför har nu många arbetsgivare i särskilt riskutsatta branscher börjat testa de anställda regelbundet, framhåller hon.

Läs mer: Coronatester: Företag snabbtestar personal

– Men normalt ska det föreligga väldigt särpräglade omständigheter för att en enstaka misskötsamhet ska kunna utgöra saklig grund för att avsluta en anställning, säger Elisabet Ohlsson.

Covid-19 symtom

Covid-19 är oftast en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. För att veta om dessa beror på covid-19 eller en annan infektion krävs ett test som analyseras i laboratorium.

De vanligaste symtomen är:

  • hosta
  • feber
  • andningsbesvär
  • snuva
  • nästäppa
  • halsont
  • huvudvärk
  • illamående
  • muskel- och ledvärk
  • nedsatt lukt- och smaksinne
  • diarré

Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.