Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Corona: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Att i coronatider gå till jobbet med förkylningssymtom kan leda till att du blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Det menar en expert på las, lagen om anställningsskydd.
Anita Täpp Publicerad 26 januari 2021, kl 11:01
Shutterstock
Att gå till jobbet trots att man vet att man är coronasmittad är vårdslöst både gentemot kollegor och mot kunder och klienter, enligt professor Birgitta Nyström. Shutterstock

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivarna skyldiga att se till att anställda har en säker arbetsmiljö. Men trots det och trots de riktlinjer som nu finns för att minska coronasmittan tvingas många anställda, som själva bedömer att de klarar att sköta jobbet hemifrån, att fortsätta göra det på arbetsplatsen, vilket Kollega tidigare har berättat om.

Läs mer: Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nyligen vittnade också en säljare om att hans arbetsgivare krävde att han och kollegorna deltog i en konferens tillsammans med flera andra anställda, trots smittrisken.

Läs mer: Trots pandemin - säljare tvingas åka på konferens

Men även anställda kan göra fel. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir av med jobbet, enligt reglerna i las, lagen om anställningsskydd, påpekar Birgitta Nyström, professor i civilrätt med inriktning på arbetsrätt vid Lunds universitet.

– Det är ännu juridiskt oprövat. Men jag bedömer att om man struntar i symtom och går till jobbet trots de allmänna råden, om att testa sig och stanna hemma för att inte sprida covid-19, så kan det leda till att man blir uppsagd eller i värsta fall avskedad. Och det gäller också om man exempelvis jobbar i en butik eller på ett kontor, säger Birgitta Nyström.

– Men det här är en generell bedömning utifrån begreppet saklig grund för uppsägning och avsked i las. Sedan skulle naturligtvis en individuell bedömning göras i varje enskilt fall där sådant som personens ställning och kunskaper liksom om personen borde ha vetat bättre eller inte också har betydelse. Men ju högre ställning, utbildning och självbestämmande man har desto allvarligare skulle också regelbrottet anses vara.

Vad skulle hända om man som exempelvis butikschef går till jobbet fast man vet att man har covid-19?
– Om man har fått besked om att man har smittats och ändå går till jobbet är man vårdslös både gentemot ens arbetskamrater och kanske också mot sina kunder och klienter. Och om jag har ett arbete där jag möter många människor så är det naturligtvis allvarligare än om jag har ett arbete där jag kanske nästan inte möter någon eller ingen alls.

Och så är det alltså också på ett kontor?
– Ja, där kan man ju också smitta sina kollegor. Och då måste det, liksom hur stor risken att smitta andra har varit, vägas in i bedömningen.

Även Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, framhåller att det självklart är viktigt att både arbetsgivare och arbetstagare följder de allmänna råd som finns för att minska spridningen av covid-19.

– Vad som sedan utgör saklig grund för uppsägning i en sådan här situation är ju heller inte prövat och svårt att uttala sig om generellt då många faktorer måste vägas in i bedömningen, exempelvis vilken information arbetsgivaren har gett till de anställda och hur arbetsgivaren har agerat för att minska smittspridningen, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Elisabeth Ohlsson påpekar även att en arbetsgivare som själv inte har vidtagit åtgärder för att minska smittspridningen, också sänder en signal om att råden inte behöver följas.

– Det har också betydelse om arbetstagaren förstått att den är sjuk, många med covid-19 har vaga symtom som kan vara svåra att bedöma. Därför har nu många arbetsgivare i särskilt riskutsatta branscher börjat testa de anställda regelbundet, framhåller hon.

Läs mer: Coronatester: Företag snabbtestar personal

– Men normalt ska det föreligga väldigt särpräglade omständigheter för att en enstaka misskötsamhet ska kunna utgöra saklig grund för att avsluta en anställning, säger Elisabet Ohlsson.

Covid-19 symtom

Covid-19 är oftast en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. För att veta om dessa beror på covid-19 eller en annan infektion krävs ett test som analyseras i laboratorium.

De vanligaste symtomen är:

  • hosta
  • feber
  • andningsbesvär
  • snuva
  • nästäppa
  • halsont
  • huvudvärk
  • illamående
  • muskel- och ledvärk
  • nedsatt lukt- och smaksinne
  • diarré

Folkhälsomyndigheten

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.