Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Hallå där… Christina Björklund, docent vid Karolinska Institutet, som tilldelats 3 300 000 kronor av AFA Försäkring till ett forskningsprojekt om ”uppåtgående” mobbning.
Här är fler forskningsprojekt om arbetsmiljö och hälsa som fått pengar av AFA Försäkring.
Vad ska du göra för pengarna, vad går projektet ut på?
– Det började med att vi gjorde en studie på tidiga indikationer på mobbning och trakasserier rent allmänt och hur man kan se och förebygga mobbning. Men jag kände att det fanns ett perspektiv som man inte hade tittat på tidigare, varken i forskning eller i samhällsdebatten. Nämligen vad som händer om mobbning är uppåtgående, att man som chef eller ledare själv är utsatt för mobbning. Det finns ett maktförhållande även mellan medarbetare och chef. Du kan ju vara en riktig skitstövel som medarbetare också.
Glöms cheferna bort?
– Ja, jag tror att mobbning mot chefer förekommer mer än vad man tror men att det inte talas om det. Vi ska också titta på vilket stödsystem det finns i organisationerna för att ta hand om de här personerna. Det finns ofta många policys och riktlinjer men frågan är var perspektivet ligger. En del chefer klarar av att hantera det där perfekt men en del gör det inte. Det blir för tungt. Vågar man ta ett tufft beslut i fortsättningen om man mår dåligt?
Tror du att det är vanligare i vissa branscher?
– Jag kan tänka mig att det är vanligare hos vissa chefsgrupper. Jag tror kanske att det är mellancheferna som är mest utsatta, de som har krav både upp- och nerifrån. När det kommer beslut uppifrån som du ska förmedla till dina medarbetare så uppstår det kanske frustration och då blir det den närmsta chefen som man ger sig på.
Hur yttrar sig mobbning mot chefer?
– Det är en större risk att mobba chefen så det är mer subtilit. Det kanske pratas bakom ryggen eller att du som medarbetare inte dyker upp på möten och genom att du inte bidrar så kan man som chef inte lösa sin uppgift. Det handlar egentligen om att du hindrar en person att utföra sitt arbete och det kan självklart vara tvärtom, att en chef hindrar en medarbetare att utföra sitt arbete.
Forskningsprojektet kommer att vara igång under en treårsperiod. I projektet använder man uppgifter från ett av AFA Försäkrings arbetsmiljöprogram. Man kommer också att intervjua chefer som blivit anklagade för att mobba, men blivit friade efter utredning, och chefer som upplever att de är utsatta för mobbning.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
