Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Chefer blir också mobbade
Att det förkommer mobbning på arbetsplatser är inget nytt. Men att vara chef är ingen garanti för att slippa bli mobbad av sina medarbetare. Dessutom kan det vara svårare att få stöd som chef. Både när man själv blir mobbad eller anklagas för mobbning.
Hallå där… Christina Björklund, docent vid Karolinska Institutet, som tilldelats 3 300 000 kronor av AFA Försäkring till ett forskningsprojekt om ”uppåtgående” mobbning.
Här är fler forskningsprojekt om arbetsmiljö och hälsa som fått pengar av AFA Försäkring.
Vad ska du göra för pengarna, vad går projektet ut på?
– Det började med att vi gjorde en studie på tidiga indikationer på mobbning och trakasserier rent allmänt och hur man kan se och förebygga mobbning. Men jag kände att det fanns ett perspektiv som man inte hade tittat på tidigare, varken i forskning eller i samhällsdebatten. Nämligen vad som händer om mobbning är uppåtgående, att man som chef eller ledare själv är utsatt för mobbning. Det finns ett maktförhållande även mellan medarbetare och chef. Du kan ju vara en riktig skitstövel som medarbetare också.
Glöms cheferna bort?
– Ja, jag tror att mobbning mot chefer förekommer mer än vad man tror men att det inte talas om det. Vi ska också titta på vilket stödsystem det finns i organisationerna för att ta hand om de här personerna. Det finns ofta många policys och riktlinjer men frågan är var perspektivet ligger. En del chefer klarar av att hantera det där perfekt men en del gör det inte. Det blir för tungt. Vågar man ta ett tufft beslut i fortsättningen om man mår dåligt?
Tror du att det är vanligare i vissa branscher?
– Jag kan tänka mig att det är vanligare hos vissa chefsgrupper. Jag tror kanske att det är mellancheferna som är mest utsatta, de som har krav både upp- och nerifrån. När det kommer beslut uppifrån som du ska förmedla till dina medarbetare så uppstår det kanske frustration och då blir det den närmsta chefen som man ger sig på.
Hur yttrar sig mobbning mot chefer?
– Det är en större risk att mobba chefen så det är mer subtilit. Det kanske pratas bakom ryggen eller att du som medarbetare inte dyker upp på möten och genom att du inte bidrar så kan man som chef inte lösa sin uppgift. Det handlar egentligen om att du hindrar en person att utföra sitt arbete och det kan självklart vara tvärtom, att en chef hindrar en medarbetare att utföra sitt arbete.
Uppåtgående mobbning
Forskningsprojektet kommer att vara igång under en treårsperiod. I projektet använder man uppgifter från ett av AFA Försäkrings arbetsmiljöprogram. Man kommer också att intervjua chefer som blivit anklagade för att mobba, men blivit friade efter utredning, och chefer som upplever att de är utsatta för mobbning.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
