Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefer blir också mobbade

Att det förkommer mobbning på arbetsplatser är inget nytt. Men att vara chef är ingen garanti för att slippa bli mobbad av sina medarbetare. Dessutom kan det vara svårare att få stöd som chef. Både när man själv blir mobbad eller anklagas för mobbning.
Linnea Andersson Publicerad

Hallå där… Christina Björklund, docent vid Karolinska Institutet, som tilldelats 3 300 000 kronor av AFA Försäkring till ett forskningsprojekt om ”uppåtgående” mobbning.

Här är fler forskningsprojekt om arbetsmiljö och hälsa som fått pengar av AFA Försäkring.

Vad ska du göra för pengarna, vad går projektet ut på?
­– Det började med att vi gjorde en studie på tidiga indikationer på mobbning och trakasserier rent allmänt och hur man kan se och förebygga mobbning. Men jag kände att det fanns ett perspektiv som man inte hade tittat på tidigare, varken i forskning eller i samhällsdebatten. Nämligen vad som händer om mobbning är uppåtgående, att man som chef eller ledare själv är utsatt för mobbning. Det finns ett maktförhållande även mellan medarbetare och chef. Du kan ju vara en riktig skitstövel som medarbetare också.

Glöms cheferna bort?
– Ja, jag tror att mobbning mot chefer förekommer mer än vad man tror men att det inte talas om det. Vi ska också titta på vilket stödsystem det finns i organisationerna för att ta hand om de här personerna. Det finns ofta många policys och riktlinjer men frågan är var perspektivet ligger. En del chefer klarar av att hantera det där perfekt men en del gör det inte. Det blir för tungt. Vågar man ta ett tufft beslut i fortsättningen om man mår dåligt?

Tror du att det är vanligare i vissa branscher?
Jag kan tänka mig att det är vanligare hos vissa chefsgrupper. Jag tror kanske att det är mellancheferna som är mest utsatta, de som har krav både upp- och nerifrån. När det kommer beslut uppifrån som du ska förmedla till dina medarbetare så uppstår det kanske frustration och då blir det den närmsta chefen som man ger sig på.

Hur yttrar sig mobbning mot chefer?
– Det är en större risk att mobba chefen så det är mer subtilit. Det kanske pratas bakom ryggen eller att du som medarbetare inte dyker upp på möten och genom att du inte bidrar så kan man som chef inte lösa sin uppgift. Det handlar egentligen om att du hindrar en person att utföra sitt arbete och det kan självklart vara tvärtom, att en chef hindrar en medarbetare att utföra sitt arbete.

Uppåtgående mobbning

Forskningsprojektet kommer att vara igång under en treårsperiod. I projektet använder man uppgifter från ett av AFA Försäkrings arbetsmiljöprogram. Man kommer också att intervjua chefer som blivit anklagade för att mobba, men blivit friade efter utredning, och chefer som upplever att de är utsatta för mobbning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.