Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefer blir också mobbade

Att det förkommer mobbning på arbetsplatser är inget nytt. Men att vara chef är ingen garanti för att slippa bli mobbad av sina medarbetare. Dessutom kan det vara svårare att få stöd som chef. Både när man själv blir mobbad eller anklagas för mobbning.
Linnea Andersson Publicerad

Hallå där… Christina Björklund, docent vid Karolinska Institutet, som tilldelats 3 300 000 kronor av AFA Försäkring till ett forskningsprojekt om ”uppåtgående” mobbning.

Här är fler forskningsprojekt om arbetsmiljö och hälsa som fått pengar av AFA Försäkring.

Vad ska du göra för pengarna, vad går projektet ut på?
­– Det började med att vi gjorde en studie på tidiga indikationer på mobbning och trakasserier rent allmänt och hur man kan se och förebygga mobbning. Men jag kände att det fanns ett perspektiv som man inte hade tittat på tidigare, varken i forskning eller i samhällsdebatten. Nämligen vad som händer om mobbning är uppåtgående, att man som chef eller ledare själv är utsatt för mobbning. Det finns ett maktförhållande även mellan medarbetare och chef. Du kan ju vara en riktig skitstövel som medarbetare också.

Glöms cheferna bort?
– Ja, jag tror att mobbning mot chefer förekommer mer än vad man tror men att det inte talas om det. Vi ska också titta på vilket stödsystem det finns i organisationerna för att ta hand om de här personerna. Det finns ofta många policys och riktlinjer men frågan är var perspektivet ligger. En del chefer klarar av att hantera det där perfekt men en del gör det inte. Det blir för tungt. Vågar man ta ett tufft beslut i fortsättningen om man mår dåligt?

Tror du att det är vanligare i vissa branscher?
Jag kan tänka mig att det är vanligare hos vissa chefsgrupper. Jag tror kanske att det är mellancheferna som är mest utsatta, de som har krav både upp- och nerifrån. När det kommer beslut uppifrån som du ska förmedla till dina medarbetare så uppstår det kanske frustration och då blir det den närmsta chefen som man ger sig på.

Hur yttrar sig mobbning mot chefer?
– Det är en större risk att mobba chefen så det är mer subtilit. Det kanske pratas bakom ryggen eller att du som medarbetare inte dyker upp på möten och genom att du inte bidrar så kan man som chef inte lösa sin uppgift. Det handlar egentligen om att du hindrar en person att utföra sitt arbete och det kan självklart vara tvärtom, att en chef hindrar en medarbetare att utföra sitt arbete.

Uppåtgående mobbning

Forskningsprojektet kommer att vara igång under en treårsperiod. I projektet använder man uppgifter från ett av AFA Försäkrings arbetsmiljöprogram. Man kommer också att intervjua chefer som blivit anklagade för att mobba, men blivit friade efter utredning, och chefer som upplever att de är utsatta för mobbning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält