Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Checker ska få fler att utnyttja motionsbidrag

Friskvårdschecken, motionens motsvarighet till rikskuponger, lanseras i början av mars. Tanken är att underlätta administration och få fler anställda att utnyttja friskvårdspengen som arbetsgivare erbjuder.<br />
Publicerad
- Mellan 20 och 30 procent utnyttjar friskvårdspengarna. Oftast är det de redan frälsta. Med ett fysiskt verktyg tror vi att fler vågar prova på att motionera, säger Henrik Ahlén, vd för Friskvårdschecken.
Han är Sif Eget-medlem och har startat företaget tillsammans med fyra kollegor.
Checkerna, à 250 kronor styck, kan utnyttjas hos godkända friskvårdsleverantörer. Hittills har företaget knutit upp bland andra Friskis & Svettis, Axelsons massage och GI Viktkoll.
- Det är många som inte har insett att friskvårdspengarna omfattar mer än vanlig fysisk träning som att lyfta skrot. Man kan bestämma sig för att man vill bowla, gå på yoga eller rökavvänjning också. Vi vill att det ska vara så få barriärer som möjligt, säger Henrik Ahlén.
Enligt honom kommer friskvårdschecken att underlätta administrationen för både arbetsgivare och anställda. Man slipper hålla reda på kvitton och lägga ut pengar.
- Det är så oerhört förmånliga skattevillkor för motionsbidrag, så det är dumt att inte använda det.
Men om fler använder motionsbidragen blir det ju dyrare för arbetsgivaren?
- Det är pengar som är avsatta för det här ändamålet. Personalchefer och friskvårdspersonal på företagen vill att pengarna utnyttjas, så det finns ingen motsättning. Alla tjänar på det, säger Henrik Ahlén.
Kostnaderna står friskvårdsindustrin för. När checkerna löses in tar bolaget en provision.
- Vi ska få branschen att växa. Om fler kommer ut och motionerar kommer de också att tjäna på det, säger Henrik Ahlén.
Styrelsen befolkas av flera näringslivsprofiler: Sören Gyll, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, som tidigare arbetade med hälsofrågor på Svenskt Näringsliv och
Torsten Håkansta, vd på Falck Security, tidigare Rikskuponger.
Friskvårdschecken kommer att inleda sin verksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö, men där det finns intresserade arbetsgivare kommer man att knyta upp friskvårdsleverantörer.
- Vi har inget direkt mål uppsatt, men om vi kan öka från 20-30 procent som använder pengarna till 50 procent har vi ändå fördubblat andelen, säger Henrik Ahlén.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.