Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Checker ska få fler att utnyttja motionsbidrag

Friskvårdschecken, motionens motsvarighet till rikskuponger, lanseras i början av mars. Tanken är att underlätta administration och få fler anställda att utnyttja friskvårdspengen som arbetsgivare erbjuder.<br />
Publicerad
- Mellan 20 och 30 procent utnyttjar friskvårdspengarna. Oftast är det de redan frälsta. Med ett fysiskt verktyg tror vi att fler vågar prova på att motionera, säger Henrik Ahlén, vd för Friskvårdschecken.
Han är Sif Eget-medlem och har startat företaget tillsammans med fyra kollegor.
Checkerna, à 250 kronor styck, kan utnyttjas hos godkända friskvårdsleverantörer. Hittills har företaget knutit upp bland andra Friskis & Svettis, Axelsons massage och GI Viktkoll.
- Det är många som inte har insett att friskvårdspengarna omfattar mer än vanlig fysisk träning som att lyfta skrot. Man kan bestämma sig för att man vill bowla, gå på yoga eller rökavvänjning också. Vi vill att det ska vara så få barriärer som möjligt, säger Henrik Ahlén.
Enligt honom kommer friskvårdschecken att underlätta administrationen för både arbetsgivare och anställda. Man slipper hålla reda på kvitton och lägga ut pengar.
- Det är så oerhört förmånliga skattevillkor för motionsbidrag, så det är dumt att inte använda det.
Men om fler använder motionsbidragen blir det ju dyrare för arbetsgivaren?
- Det är pengar som är avsatta för det här ändamålet. Personalchefer och friskvårdspersonal på företagen vill att pengarna utnyttjas, så det finns ingen motsättning. Alla tjänar på det, säger Henrik Ahlén.
Kostnaderna står friskvårdsindustrin för. När checkerna löses in tar bolaget en provision.
- Vi ska få branschen att växa. Om fler kommer ut och motionerar kommer de också att tjäna på det, säger Henrik Ahlén.
Styrelsen befolkas av flera näringslivsprofiler: Sören Gyll, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, som tidigare arbetade med hälsofrågor på Svenskt Näringsliv och
Torsten Håkansta, vd på Falck Security, tidigare Rikskuponger.
Friskvårdschecken kommer att inleda sin verksamhet i Stockholm, Göteborg och Malmö, men där det finns intresserade arbetsgivare kommer man att knyta upp friskvårdsleverantörer.
- Vi har inget direkt mål uppsatt, men om vi kan öka från 20-30 procent som använder pengarna till 50 procent har vi ändå fördubblat andelen, säger Henrik Ahlén.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.