Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Byggcheferna får en tvåa i betyg”

Noll olyckor i byggbranschen. Det är Ulrika Dolietis ambition som vd för initiativet Håll Nollan. Färre checklistor och mer utbildning är två steg för att nå målet.
Publicerad 19 maj 2021, kl 07:01
Ylva Sundgren
De chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt, säger Ulrika Dolietis, vd för Håll Nollan. Ylva Sundgren

Varför har du ägnat 15 år åt säkerhets- och arbetsmiljöfrågor?
– Jag ser det som ett privilegium att vara med och jobba för att potentiellt rädda liv.

Vilka insikter har du fått?
– Att det inte bara handlar om lagar och regler utan om människor. Att det behövs ägarskap, engagemang och uthållighet från ledningen och att man behöver få kulturen och strukturen att samverka för att lyckas med säkerheten. Det går inte enbart att köra ner regler i halsen på folk. Man behöver också jobba med utbildning och motivation – och förstå vari säkerheten ligger.

Är noll olyckor ens möjligt?
– Att någon rispar sig på fingret eller snubblar kan vara svårt att undvika. Men jag är övertygad om att vi kan få noll allvarliga olyckor om vi skapar rätt förutsättningar.

Du utbildar byggchefer i säkerhetskultur. Vilket betyg skulle du sätta på deras kunskaper?
– Två av fem. Vissa chefer upplever säkerhetskultur som flummigt och att det handlar om attityder och beteenden hos ”hantverkarna”, vilket inte är en fråga för ledningen. Många känner sig också hemma bland projektplaner, har en förkärlek för checklistor, men människor är komplexa och chefen behöver skapa motivation och engagemang för de här frågorna.

Cheferna har ju ansvaret för arbetsmiljön. Var ligger egentligen problemet?
– Ingen chef utsätter medvetet en medarbetare för fara. Men om det enda ledningen efterfrågar är lönsamhet så prioriteras det. Sedan kan även kunskapen brista. I till exempel Storbritannien har cheferna betydligt mer utbildning i arbetsmiljö.

Vilken är den största utmaningen för chefer när det gäller säkerhet?
– Att de behöver hantera så mycket. Från att driva verksamheten med lönsamhet, rekrytera, behålla och utveckla sina medarbetare. Då blir det lätt så att säkerhetsfrågorna prioriteras ned. Men de chefer som har arbetat länge med arbetsmiljö inser att det är en investering som lönar sig på sikt.

Du har själv varit med om två dödsfall och otaliga olycksfall under dina år i branschenHur har du hanterat de situationerna?
– Även om jag aldrig själv behövt uppleva en dödsolycka på plats utan deltagit i företagets kristeam, så berörs man och vill se till att alla får det stöd de behöver. Detta gäller självklart i den akuta fasen, men även efteråt i form av debriefing och att se till att de drabbade får enskilda stödsamtal med psykolog. Det är också viktigt att inte glömma bort chefen. Det är vanligt att man som chef känner skuld när det hänt en allvarlig olycka.

Text: Tina Harr

ULRIKA DOLIETIS

GÖR: Vd på föreningen Håll Nollan.
BOR: Bollebygd.
FAMILJ: Två vuxna barn, två bonusbarn, två bonusbarnbarn och sambon Rolf.
KARRIÄR: Jobbat på Skanska sedan 1983, började som kalkylingenjör, jobbade som arbetsmiljöchef 2009–2016. Säkerhetens förkämpe.
 

HÅLL NOLLAN
En branschgemensam förening för ökad byggsäkerhet, grundad av Akademiska Hus, Skanska, Peab, NCC, Veidekke, Locum, Bravida, Assemblin, Jernhusen, Vasakronan, Byggherrarna, Byggföretagen och Trafikverket. I dag har Håll Nollan 84 medlemmar.

Arbetsmiljö

Martin var nära att dö – nu hjälper han andra

Att anställda använder droger blir allt vanligare. Martin Sjöberg skötte sitt jobb, men jagade hela tiden nästa rus. I dag hjälper hans företag arbetsgivare att rädda liv.
Lina Björk Publicerad 6 februari 2023, kl 06:00
Vd Sara Linderoth och en av grundarna Martin Sjöberg
Vd Sara Linderoth och Martin Sjöberg arbetar på ett företag som hjälper chefer och HR att ta sig an anställda som sitter fast i olika typer av beroenden Foto: Åke Ericsson

Den hände att Martin Sjöberg somnade med huvudet på tangentbordet. Inget konstigt med det tyckte kollegorna – han satt ju kvar på kontoret länge om kvällarna, jobbade hårt. Dessutom hade han ju det där magsåret som aldrig ville ge med sig och flickvännen som inte verkade klok. Bäst att låta honom sova.

Egentligen har han varit alkoholist så länge han kan minnas. Kanske till och med innan han testat den första klunken. Men när vätskan rann ned för strupen blommade sjukdomen ut i sin fulla potential. Det som förut kändes hopplöst och obegripligt fick ett sammanhang och livet blev mjukare och mer begripligt.

– Det var nästan en religiös upplevelse. Jag fick en belöning och samhörighet som jag aldrig känt förut, säger han.

Martin Sjöberg
Martin Sjöberg Foto: Åke Ericsson

Alkoholen adderades med kokain för att skärpa till sig och heroin för att tända av från kokainet. Med en universitetsexamen i ekonomi/organisation gav han sig ut i Europa för att starta arbetslivet. En traineeplats på ett stort företag blev första anhalt, sedan vidare till nästa. Hela tiden fanns missbruket som en ryggsäck som blev tyngre och tyngre.

– Jag skötte mitt jobb, men hela dagen var en transportsträcka mot nästa rus. Så kollegor måste ha märkt att jag var oberäknelig, rastlös och ibland gråtmild.

 

Gick på intervju efter tre flaskor vin

Vid ett tillfälle sökte Martin Sjöberg jobb på ett företag som sysslade med chefsrekrytering. Han hade inte druckit på fem dagar eftersom intervjun var viktig. Men på förmiddagen bestämde han sig för att ta ett glas vin för att slappna av. Sedan tog han ett till, och ett till.

När tredje flaskan hade avslutats borstade han tänderna och tog en halstablett för att andedräkten inte skulle avslöja honom. Sedan sprutade han på parfym och gick i väg.

Han fick jobbet.

– Jag hade en plan att jag inte skulle använda en massa superlativ eller yviga gester. Sedan höll jag mig i dörrposten för att inte ta snedsteg. Ingen märkte något.

Och skulle någon fatta misstankar lade Martin ut dimridåer. Operationer som varit besvärliga, bekanta som gått bort, långväga vänner som kom på besök och krävde hans närvaro. Ett nät och lögner som krävde både energi och påhittighet.

Chefer noterade visserligen hans trötta ansikte, men även hårt arbete sätter sina spår. Och beroendesjukdom är bra på att imitera andra symptom.

– Stress, ångest, depression kunde lika gärna vara utbrändhet eller något annat. Därför tar det också väldigt lång tid innan man ställer rätt diagnos för den som är sjuk.


Nykter i 20 år

Till slut höll Martin Sjöberg på att dö. Inte en gång utan flera. Han körde upp på land med en båt i skärgården, var en hårsmån från att hamna i vattnet med bilen vid Lidingöbron och blev hotad med pistol när han skulle köpa droger. Och så tog han överdoser.

Några vänner lurade med honom till en öppenvårdsmottagning. Det var inte första gången han var där, men första gången han kunde identifiera sig med de andra deltagarna. De var också unga, såg välfungerande ut, hade familjer och välsittande kostymer.

– Kanske var jag inte ett missförstått geni trots allt. Kanske var alla runtomkring mig inte idioter. Kanske var det till och med så att jag var en missbrukare.

Sedan 11 september år 2 000 har Martin Sjöberg varit nykter. Under tiden som gått har han startat ett företag som specialiserat sig på alkohol- och drogproblem, spelberoende och medberoende på arbetsplatsen. Vd på det företaget, Ljung & Sjöberg, är Sarah Linderoth. Hon menar att det skett ett paradigmskifte kring synen på droger.

Vd Sara Linderoth
Sara Linderoth Foto: Åke Ericsson

– Attityden kring att ta droger har förändrats och det smusslas inte som förr. Hockeyfarsan, småbarnsmorsan, pensionären och studenten tar substanser för att sova, vakna, öka koncentrationen och släppa loss, säger hon.

Ljung & Sjöberg utbildar chefer om missbruk och utför också drogtester på arbetsplatserna. Praxis är att 25 procent på företag testas slumpvis. Av dem brukar ungefär fem procent ge utslag. Ibland stöter man på patrull, framför allt i fråga om integritet.

– Tidigare när vi samarbetade med en underleverantör som hade övervakade kissprov så var det ju ganska utsatt, men nu har vi salivprov så det är lättare. Jag förstår integritetsaspekten, samtidigt så dör anställda medan det diskuteras lösningar. Det viktigaste måste väl ändå vara att rädda liv, säger Sarah Linderoth.

"Det smusslas inte som förr"

Att testerna skulle ge mer effekt på arbetsplatser där man jobbar med säkerhet och fysiska maskiner ger hon inte mycket för.

– Många tjänstemän som jobbar på kontor är utsatta för exempelvis cyberattacker, där den mänskliga faktorn är det som gör att dataintrång kan genomföras. Dessutom kostar en missbrukande person väldigt mycket i alla branscher.

Enligt hennes erfarenhet brukar arbetsgivare hantera resultatet av testerna lite olika. Antingen ser man arbetsrättsligt på saken: Det är olagligt att ta och inneha droger, så anställningen avslutas.

Andra likställer drogerna med alkohol och rehabiliterar den anställda till viss del eller fullt ut, eller så tar man enbart rehabiliteringsansvaret om det är medarbetaren själv som berättat om sina problem.

– Alkohol- och drogproblem kostar arbetsgivaren väldigt mycket pengar i produktionsbortfall och sjukfrånvaro. Sedan tillkommer kanske ett medberoende bland kollegor som måste parera misstag och täcka upp. Lägger man därtill missriktade rehabiliteringsinsatser där symptomen lindras men problemet kvarstår, så är vi uppe i stora årliga summor.


Jobbet kan vara väg till tillfrisknande

Att lösa problemet med droger på arbetsplatserna kommer att ta tid, tror Sarah Linderoth. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del, utbildning av chefer och HR-personal en annan. Samtidigt är jobbet en arena att utnyttja. För hos många som missbrukar är det den sista brickan i fasaden som fortfarande är intakt.

– Vi offrar familjen, pengar och anseende. Men jobbet håller vi fast i med näbbar och klor. Då kanske det är vägen till tillfrisknande.