Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Byggbranschens klimat bidrar till fusk

Kulturen i byggbranschen ger utrymme för kartellbildningar och byggfusk. Avståndet mellan chefer och medarbetare är stort, visar en analys av Byggkommissionen.
Publicerad
Klimatet i branschen genomsyras av kortsiktighet, byråkrati, makttänkande och att man håller inne med information. Chefernas bild av verkligheten skiljer sig mycket från medarbetarnas.
- Den nuvarande organisationen är koncentrerad på egenintresse. Medarbetarnas värderingar kommer inte till uttryck i organisationen, säger Johan Ryd, vd för Akademin för etik i arbete.
Den stora skillnaden mellan chefernas verklighetsuppfattning och medarbetarnas tror han kan bero på att det saknas dialog.
För de yngre medarbetarna kan branschens värderingar vara ett hinder.
- De upplever branschen som traditionell, vilket kan begränsa nytänkande. De talar om kortsiktighet och internkonkurrens, vilket sannolikt är negativt. Det är inte gynnsamma värderingar om man vill stimulera de yngre, säger Johan Ryd.
Widar Andersson, ordförande för Byggkommissionen, anser att relationerna mellan fack och arbetsgivare är konservativa.
- Ser man till avtalen är industriavtalet mer vittomfattande och markerar större gemensamt ansvar där medarbetarna står i fokus. Men mycket av detta saknas i byggbranschen. Konsekvensen blir att enskilda medarbetares utveckling hämmas och därmed branschen som sådan, säger Widar Andersson.
Tidigare rapporter från Byggkommissionen berättar om en kunskapsintensiv bransch där kunskapsöverföringen är dålig. Personalfrågorna har låg status.
Sammantaget blir bilden av branschen konservativ, något som kan ha gynnat uppkomsten av karteller och byggfusk.
- Generellt sett uppmuntrar konservativa strukturer till sådant. Men beställarna har också ett ansvar, det kommer vi att syna i nästa steg, säger Widar Andersson.
När företagen som ingått karteller granskas påverkas de anställda
- Om inte omgivningen har förtroende för företaget blir medarbetarna defensiva, säger Johan Ryd.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält