Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Brister i arbetsmiljön för inhyrd personal

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet för bemanningsanställda. Tre av fyra arbetsställen måste åtgärda problem efter Arbetsmiljöverkets riktade inspektioner.
David Österberg Publicerad
Dean Drobot/Colourbox.com
Det finns en otrygghet i att komma till ett kundföretag och inte veta om man får stanna, säger Johnny Håkansson på Unionen. Dean Drobot/Colourbox.com

Under 2017 genomför Arbetsmiljöverket riktade inspektioner mot bemanningsbranschen. Anledningen är att inhyrd personal oftare än andra är utsatta för risker på jobbet. Det beror på bristande introduktion, korta anställningstider och att de ofta arbetar på olycksdrabbade arbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverket.

Hittills har myndigheten gjort 650 inspektioner och hittat brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på tre av fyra arbetsställen. Det rör sig främst om att arbetsplatserna saknar rutiner för riskbedömning eller att de skriftliga rutiner som finns inte fungerar i praktiken.

Det förvånar inte Johnny Håkansson, teamchef på Unionens avtalssektion.

– Så brukar det se ut. Men de brister som Arbetsmiljöverket lyfter fram rör i första hand LO-kollektivet. Många bemanningsanställda är yngre, får dålig introduktion och drabbas sedan av arbetsplatsolyckor. Men det betyder inte att det inte finns arbetsmiljöproblem även för inhyrda tjänstemän. Det handlar bland annat om psykosociala faktorer. Det finns till exempel en otrygghet i att komma till ett kundföretag och inte veta om man får stanna. Kundföretaget har rätt att skicka hem den som är inhyrd och be om att få en annan person, säger han.

Ansvaret för arbetsmiljön ligger både hos det företag som hyr ut personalen och det företag som hyr in personalen.

– Arbetsgivare som hyr in personal har ett särskilt arbetsmiljöansvar eftersom de har arbetsledaransvaret och det konkreta arbetet utförs hos dem. Men i många fall görs ingen tillräcklig riskgenomgång när ny personal kommer in på en arbetsplats, säger Heli Aarnipuro, nationell samordnare för Arbetsmiljöverkets inspektionsinsats.

Det förekommer också att bemanningsföretagen inte undersöker arbetsmiljön på kundföretagen. Heli Aarnipuro anser att kund- och bemanningsföretag behöver ha ett tätare samarbete före, under och efter uthyrningsperioden för att kunna arbeta med arbetsmiljöfrågorna.

All anställd personal, inklusive bemanningsanställda, omfattas av Arbetsmiljölagen. Ut- och inhyrande företag ska tillsammans bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och där är introduktionen en viktig del, enligt Arbetsmiljöverket.

Att ansvaret för arbetsmiljön är delat kan innebära svårigheter, enligt Johnny Håkansson. Men branschen arbetar med frågan.

– Under våren har Almega, tillsammans med Unionen och Prevent, tagit fram en checklista med frågor som bemannings- och kundföretag bör ställa sig inför en uthyrning.

Tar bemanningsbranschen frågor om arbetsmiljö på allvar?
 Ja, det tycker jag. Deras resurs är ju att hyra ut personal. Om personalen mår dåligt fungerar det inte och då tjänar bemanningsföretagen inga pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek