Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Avgifter ska minska sjukskrivningar

Ett nytt och tydligt besked från regeringen är att arbetsgivare som har få sjukskrivna ska premieras. De med höga sjuktal ska få högre kostnader än nu.
Publicerad
- Företag som har lägre sjuktal än genomsnittet kommer att tjäna på den nya ordningen. Bara de som ligger över snittet i förhållande till i dag måste betala mer, säger TCO:s ordförande Sture Nordh, som deltar i trepartssamtalen.
Nästa möte inträffar i början av december och till jul ska det vara klart. Han har gott hopp om att parterna ska enas om konstruktiva förslag. Alla parter är "besjälade av att komma fram till ett användbart program".
- Vi måste hitta ekonomiska drivkrafter för att minska framför allt långa sjukskrivningar. Jag har gott hopp om att det ska lyckas.
En annan sak som måste till är att det blir fart på rehabiliteringen. En lösning som har nämnts är följande. Efter två månaders sjukskrivning är det inte längre försäkringskassan utan arbetsgivaren som betalar sjukersättningen. När rehabilitering har påbörjats tar försäkringskassan över igen.
Rehabilitering är lättare att säga än att genomföra. Kunskapsbrist är en förklaring till att det nu tar så lång tid innan man ens börjar diskutera saken.
- Ett problem är vem som ansvarar för rehabiliteringen av människor som inte har arbete eller som blir av med jobbet när de är sjuka.
Ökad rörlighet är ett nyckelbegrepp. Den som länge har varit sjukskriven från sitt jobb ska inte behöva återvända dit utan kunna pröva på något nytt. Det ska bli möjligt att pröva annat jobb medan man har rehabiliteringsersättning, något som även Svenskt Näringsliv är positivt till.
- Vi vill ta upp förhandlingar om att man ska kunna pröva nytt jobb medan man är tjänstledig från sitt ordinarie.
Ytterligare ett diskussionsämne är steglös sjukskrivning. Med det menas att man ska kunna vara sjukskriven på vilka procentandelar som helst, för att i möjligaste mån behålla kontakten med sin arbetsplats. Fokus ska ligga på aktivitet på ett helt annat sätt än i dag.

LISBETH NIEMINEN








Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.