Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Asienkatastrofens offer har rätt till stöd från arbetsgivare

Många som på olika sätt drabbats av katastrofen i Asien återvände i måndags till sina arbeten. Företagen organiserar ofta stöd. Det är de också skyldiga till.<br />
Publicerad
Arbetsgivare har ett ansvar att ta hand om anställda som råkat illa ut.
- Det gäller även kriser som händer utanför arbetet, säger Yvonne Stempl, enhetschef på Arbetsmiljöverket.
Det kan handla om att anpassa arbetsbördan eller att informera arbetskamraterna om situationen. Därigenom minskar risken för att traumat ger bestående men.
Anställda som behöver stöd kan vända sig till sina skyddsombud.
- De kan peka på att det är arbetsgivaren som har ansvaret, säger Yvonne Stempl.
Om företag trots varningar från Arbetsmiljöverket struntar i sina skyldigheter kan det bötfällas. Men myndighetens strategi är nu att informera snarare än att jaga arbetsgivare.

Astra Zeneca har 13 000 anställda i Sverige. Ett hundratal av dem befann sig i flodvågornas närhet.
- Mirakulöst nog har antalet saknade kommit ner till fyra, säger informationsansvarige Staffan Ternby.
I söndags beslutade företaget att upprätta stödgrupper kring anställda som fortfarande saknas. De ska hålla kontakten med de anhöriga.
- Vår erfarenhet är att det blir allra bäst om det är den närmaste chefen som upprättar en relation, säger Staffan Ternby.
Astra Zeneca har en stående krisgrupp som tidigare övat på vad som ska göras när någon omkommer.
- Flera av oss har varit länge i företaget, och var med när Estonia gick under. Det lärde oss en hel del, säger Staffan Ternby.

Enligt Tommy Svensson på Näringslivets säkerhetsdelegation har många företag någon sorts plan utifall det värsta inträffar.
- Det är en naturlig del av en arbetsgivarroll att ta hand om sina anställda. Man tar det ekonomiska i andra hand, säger han.
Beredskapen har blivit bättre de senaste åren.
- Efter 11 september var det många som satte ingång ett metodiskt arbete i de här frågorna, säger Tommy Svensson.

JÖRAN LINDEBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält