Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket får stöd av Sif

Det är alltför enkelt för arbetsgivaren att strunta i arbetsmiljön, anser Sif som liksom Arbetsmiljöverket anser att företag ska kunna ställas till svars.
Publicerad
I dag krävs att en ansvarig person kan pekas ut för att arbetsmiljöbrott ska leda till åtal. Nu vill Arbetsmiljöverkets generaldirektör Kenth Pettersson att också företag ska kunna åtalas. Avsikten är att få den högsta ledningen i företagen att engagera sig i arbetsmiljöarbetet.
Förslaget får helhjärtat stöd från Sif.
- Vi tycker att det vore väldigt bra. Åtminstone för vissa grundläggande åtgärder, till exempel om man inte kan visa att upp ett fungerande upplägg för företagshälsovården eller inte har skyddskommitté på ett företag med fler än 50 anställda, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöexpert på Sif.
- Det är olyckligt att man ska behöva leta efter syndabockar. Ofta är det systemfel och ledningar som inte sett till att ge sina chefer tillräcklig ryggrad och utbildning. Det är i det sammanhanget som våra medlemmar råkar illa ut, de har inte haft justa förutsättningar att göra sitt jobb.
I fjol omkom 56 personer i arbetsplatsolyckor. I de fallen blir det ofta polisutredningar, men när det handlar om andra arbetsrelaterade skador som mobbning, utbrändhet och belastningsskador är det sällan någon ställs till svars.
- Företagen kan strunta i allt vad arbetsmiljöarbete heter. Det är först när det händer en allvarlig olycka som något görs. Vi vill få ett starkare tryck på företagen så att det blir lönande att jobba förebyggande, säger Börje Sjöholm.
Det är arbetsgivarens ansvar att det sker ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att undanröja och förebygga risker. I praktiken är det långtifrån alltid det sker. 2002 visade en rapport från Sif att nästan 80 procent av företagen i IT- och telekombranschen ännu inte hade satsat på arbetsmiljöarbete. Även i andra branscher fanns stora brister. Till exempel hade 64 procent av företagen i motorbranschen och 50 procent av verkstadsföretagen inte påbörjat systematiskt arbetsmiljöarbete.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält