Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbete på Siemens prisas

Lyssna på folk och leta inte syndabockar. Det är Jan Åkesson, arbetsmiljöombud på Siemens, tips till andra som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Nu har han fått pris av Prevent för sitt stora engagemang.
Ola Rennstam Publicerad
Prevent.
Stipendiaten Jan Åkesson. Prevent.

Varje år delar Prevent ut ett stipendium till personer som arbetar för att förbättra arbetsmiljön på arbetsplatsen. En av årets pristagare är Jan Åkesson, arbetsmiljöombud och IT-revisor på Siemens huvudkontor i Solna. Enligt motiveringen har han tillsammans med facket och ledningen bidragit till att skapa goda relationer och respektfull samverkan.

Vad är nyckeln till ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete?
– Ska man få något utfört kan man inte ”slå in huvudet på folk”, man uppnår bara resultat och en varaktig förändring genom att argumentera och lyssna på andras åsikter.

Hur jobbar du med frågorna?
– Förutom de formella forumen så blir det mycket korridorsnack. Mina kollegor påpekar ett problem som jag tar vidare, det är ombudets uppdrag att vara mellanhand. Ledningen här på Siemens har alltid lyssnat på vad vi har att säga, sedan har de inte alltid gjort som vi vill men vi har en lång tradition av att prata med varandra. Det har aldrig varit något bekymmer att lyfta ett problem.

Kan du ge något tips till andra arbetsmiljöombud?
– Mitt budskap är att lyssna på vad folk har att säga och döm dem inte förrän du hört vad de har att berätta. Utgå från att de flesta vill att vi ska ha det bra på jobbet, det är väldigt få som jävlas med sina kollegor med flit.

– Det är viktigt att inte, i första hand, leta efter en syndabock eller efter vems fel något är. Det primära är att ta reda på vad som var fel och åtgärda det.

Prissumman är på 15 000 kronor. Hur ska du använda pengarna?
– Det har jag faktiskt inte hunnit fundera på. Men det kommer att bli någon aktivitet som förbättrar arbetsmiljön på något sätt.

Prevents arbetsmiljöstipendium

Arbetsmiljöorganisationen Prevent delar årligen ut stipendium till personer i privata företag som aktivt arbetat för att utveckla och förbättra arbetsmiljön.

Motiveringen lyder: ”Jan Åkesson är en tydlig person som på ett utmärkt sätt har både medarbetarna och företaget för ögonen – självklart med medarbetarna i fokus men han ser samtidigt vad som är bäst för företaget som helhet.”

Årets stipendium tilldelades även Oskar Olsén, platschef på Nytorps Rör i Farsta. Juryn bestod av Anna Bergsten på Svenskt Näringsliv, Christina Zedell på LO, Daniel Gullstrand på PTK och Maria Schönefeld, vd på Prevent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält