Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljö mellan stolarna för inhyrda

Att vara bemanningsanställd innebär att ofta byta arbetsplats och arbetsuppgifter. Det ställer till det en del i arbetsmiljöarbetet som inte sällan hamnar mellan stolarna.
- Nyckeln är att involvera både kundföretag och bemanningsföretag i arbetet, säger Ann-Beth Antonsson, som är projektledare på Svenska Miljöinstitutet.
Lina Björk Publicerad

Bemanningsföretagen har växt i många år. I mitten av 1990-talet arbetade ungefär 5 000 i branschen. I dag är det över 130 000 och det är tjänstemännen som dominerar. Men de nya jobben är inte endast av godo. Bemanningsanställda lever farligare. Olycksstatistiken har skjutit i höjden på senare år, mycket på grund av att arbetsmiljöarbetet hamnar mellan stolarna. Har kundföretaget ansvar för personen de anställt? Eller är det bemanningsföretaget som ska se till att den uthyrde inte far illa på jobbet?

- Det är svårt att kräva ansvar som inhyrd. Ofta känner sig bemanningsanställda mer utsatta, de kanske har en osäker anställning, vill inte klaga och tar mer risker än vad de annars skulle göra. De som säljer in tjänsterna till företagen vill inte klampa in och prata om skyddsronder det första de gör, för då får de vända i dörren, säger Ann-Beth Antonsson, som tillsammans med tre andra forskare skrivit en rapport om arbetsmiljöarbete i bemanningsbranschen.

Ansvaret är egentligen delat. Som bemanningsföretag bör man ställa krav på att kundföretaget har en fungerande arbetsmiljö och backa om så inte är fallet. Som kundföretag ska man efterfråga kunniga konsulter som tar arbetsmiljöarbetet på allvar och ge dem uppdrag som de har kompetens att utföra.

- En arbetsskadad konsult som vi intervjuade till rapporten berättade om en maskin som han fick komma in och manövrera helt utan utbildning. Han och tre andra skadade sig på den, säger Johan M Sanne, från Svenska Miljöinstitutet.

För att arbetsmiljöarbetet ska fungera måste många aktörer involveras, allt från ledning, HR-avdelning och säljare, till arbetsledare, skyddsombud och fackliga organisationer.

- Man har rätt att få en introduktion och att jobba med de arbetsuppgifter som man har fått information om. Ofta händer det att bemanningsanställda får nya uppdrag under uthyrning och då måste det finnas rutiner för det, säger Ann-Beth Antonsson.

I arbetsmiljölagen finns regler och skyldigheter för arbetsgivare och skyddsansvariga att ta till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Men när det inte räcker kan man reglera detaljer i avtal.

- Vi tror inte på alltför detaljstyrda lösningar, men i avtalen skulle man kunna göra en del tillägg. Exempelvis skulle man kunna lägga till en formulering om att när en bemanningsanställd blir skadad på jobbet så ska det återkopplas till bemanningsföretaget så att de kan få en överblick, och därmed avgöra om de ska fortsätta hyra ut till det företaget i framtiden.

Slutrapporten som finansierats av AFA försäkring kommer att publiceras senare under året.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontieres (MFS grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MFS arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.