Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivarna fortsatt kritiska mot medfinansieringen

Positionerna var fortsatt låsta när riksdagens socialförsäkringsutskott i dag höll en offentlig utfrågning om arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningen. Trots positiva siffror vidhöll näringslivets företrädare sitt motstånd mot reformen.<br />
Publicerad
Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg visade att det privata näringslivet - som kollektiv - gått med 870 miljoner plus under januari-november 2005. Siffran är framräknad efter avdrag på arbetsgivaravgiften, som är en kompensation för att arbetsgivarna sedan ett drygt år betalar 15 procent av de anställdas sjukpenning efter två veckor.
- En del arbetsgivare har naturligtvis ändå drabbats negativt. De riktigt stora företagen betalar mer än de får tillbaka i sänkt avgift. De små företagen betalar proportionellt mindre än vad de skulle kunna göra efter sänkningen, sa Curt Malmborg.
Statssekreterare Anders Teljebäck, Näringsdepartementet, hävdade att reformen fungerat som det var tänkt.
- Arbetsgivarna är nu mer aktiva både i att förebygga ohälsa och se till att sjukskrivna kommer tillbaka i tjänst snabbare. Vi kommer att nå målet att halvera antalet sjukpenningdagar till juni 2008.
- Det är väldigt få småföretagare som betalar någonting på grund av högkostnadsskyddet.
Skyddet består av flera delar. Endast kostnader över 12 000 kr betalas och taket är 4 procent av företagets lönesumma. För anställda som är deltidssjukskrivna eller i rehabilitering slipper arbetsgivaren den extra kostnaden. Också för personer med kroniska sjukdomar kan arbetsgivaren ansöka om avgiftsbefrielse. 1 500 sådana sjukdomsfall har hittills registrerats, enligt Anders Teljebäck.
De representanter för näringslivet som deltog i utfrågningen i gamla riksdagshuset vidhöll sitt kompakta motstånd mot medfinansieringen.
- Reformen har gjort det riskablare att vara småföretagare. Vad händer om en till två personer blir långtidssjuka? Kan jag hantera det, frågar man sig, sa Jens Karlsson, Företagarna.
Ulla Hamilton, Svenskt Näringsliv:
- Det handlar inte om kronor och ören utan om risktagandet. Det är ett orättvist system, tycker många. De struntar i makroperspektivet. I handling leder det till att företagen blir försiktigare att anställa.
Ingen kom med exempel på någon drabbad småföretagare. Anastasia Georgiadou, Svenskt Näringsliv, vittnade dock om problem att få högriskskydd beviljat för två svårt sjuka anställda i sitt eget företag med 150 medarbetare.
- Medfinansieringen är skadlig. Förra året betalade vi nästan en halv miljon totalt i sjukersättning.
Av det beloppet var dock medfinansieringen skyldig till endast 35 342 kr. Merparten var sjuklön under den två veckor långa arbetsgivarperioden. Riksdagsledamoten Lennart Klockare (s) påminde Anastasia Georgiadou att företagarna kompenserats med tre miljarder i sänkta avgifter, när arbetsgivarperioden infördes, och att de sluppit den tredje veckan efter införandet av medfinansieringen på 15 procent.
Inbjudna deltagare från LO och TCO höll en låg profil under frågestunden. I nästa vecka beslutar Sifs förbundsstyrelse om "En politik för små och medelstora företag". Ett av förslagen går ut på att avskaffa företagens medfinansiering av sjukförsäkringen.

BJÖRN ÖIJER




+

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält