Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg visade att det privata näringslivet - som kollektiv - gått med 870 miljoner plus under januari-november 2005. Siffran är framräknad efter avdrag på arbetsgivaravgiften, som är en kompensation för att arbetsgivarna sedan ett drygt år betalar 15 procent av de anställdas sjukpenning efter två veckor.
- En del arbetsgivare har naturligtvis ändå drabbats negativt. De riktigt stora företagen betalar mer än de får tillbaka i sänkt avgift. De små företagen betalar proportionellt mindre än vad de skulle kunna göra efter sänkningen, sa Curt Malmborg.
Statssekreterare Anders Teljebäck, Näringsdepartementet, hävdade att reformen fungerat som det var tänkt.
- Arbetsgivarna är nu mer aktiva både i att förebygga ohälsa och se till att sjukskrivna kommer tillbaka i tjänst snabbare. Vi kommer att nå målet att halvera antalet sjukpenningdagar till juni 2008.
- Det är väldigt få småföretagare som betalar någonting på grund av högkostnadsskyddet.
Skyddet består av flera delar. Endast kostnader över 12 000 kr betalas och taket är 4 procent av företagets lönesumma. För anställda som är deltidssjukskrivna eller i rehabilitering slipper arbetsgivaren den extra kostnaden. Också för personer med kroniska sjukdomar kan arbetsgivaren ansöka om avgiftsbefrielse. 1 500 sådana sjukdomsfall har hittills registrerats, enligt Anders Teljebäck.
De representanter för näringslivet som deltog i utfrågningen i gamla riksdagshuset vidhöll sitt kompakta motstånd mot medfinansieringen.
- Reformen har gjort det riskablare att vara småföretagare. Vad händer om en till två personer blir långtidssjuka? Kan jag hantera det, frågar man sig, sa Jens Karlsson, Företagarna.
Ulla Hamilton, Svenskt Näringsliv:
- Det handlar inte om kronor och ören utan om risktagandet. Det är ett orättvist system, tycker många. De struntar i makroperspektivet. I handling leder det till att företagen blir försiktigare att anställa.
Ingen kom med exempel på någon drabbad småföretagare. Anastasia Georgiadou, Svenskt Näringsliv, vittnade dock om problem att få högriskskydd beviljat för två svårt sjuka anställda i sitt eget företag med 150 medarbetare.
- Medfinansieringen är skadlig. Förra året betalade vi nästan en halv miljon totalt i sjukersättning.
Av det beloppet var dock medfinansieringen skyldig till endast 35 342 kr. Merparten var sjuklön under den två veckor långa arbetsgivarperioden. Riksdagsledamoten Lennart Klockare (s) påminde Anastasia Georgiadou att företagarna kompenserats med tre miljarder i sänkta avgifter, när arbetsgivarperioden infördes, och att de sluppit den tredje veckan efter införandet av medfinansieringen på 15 procent.
Inbjudna deltagare från LO och TCO höll en låg profil under frågestunden. I nästa vecka beslutar Sifs förbundsstyrelse om "En politik för små och medelstora företag". Ett av förslagen går ut på att avskaffa företagens medfinansiering av sjukförsäkringen.
BJÖRN ÖIJER
+
- En del arbetsgivare har naturligtvis ändå drabbats negativt. De riktigt stora företagen betalar mer än de får tillbaka i sänkt avgift. De små företagen betalar proportionellt mindre än vad de skulle kunna göra efter sänkningen, sa Curt Malmborg.
Statssekreterare Anders Teljebäck, Näringsdepartementet, hävdade att reformen fungerat som det var tänkt.
- Arbetsgivarna är nu mer aktiva både i att förebygga ohälsa och se till att sjukskrivna kommer tillbaka i tjänst snabbare. Vi kommer att nå målet att halvera antalet sjukpenningdagar till juni 2008.
- Det är väldigt få småföretagare som betalar någonting på grund av högkostnadsskyddet.
Skyddet består av flera delar. Endast kostnader över 12 000 kr betalas och taket är 4 procent av företagets lönesumma. För anställda som är deltidssjukskrivna eller i rehabilitering slipper arbetsgivaren den extra kostnaden. Också för personer med kroniska sjukdomar kan arbetsgivaren ansöka om avgiftsbefrielse. 1 500 sådana sjukdomsfall har hittills registrerats, enligt Anders Teljebäck.
De representanter för näringslivet som deltog i utfrågningen i gamla riksdagshuset vidhöll sitt kompakta motstånd mot medfinansieringen.
- Reformen har gjort det riskablare att vara småföretagare. Vad händer om en till två personer blir långtidssjuka? Kan jag hantera det, frågar man sig, sa Jens Karlsson, Företagarna.
Ulla Hamilton, Svenskt Näringsliv:
- Det handlar inte om kronor och ören utan om risktagandet. Det är ett orättvist system, tycker många. De struntar i makroperspektivet. I handling leder det till att företagen blir försiktigare att anställa.
Ingen kom med exempel på någon drabbad småföretagare. Anastasia Georgiadou, Svenskt Näringsliv, vittnade dock om problem att få högriskskydd beviljat för två svårt sjuka anställda i sitt eget företag med 150 medarbetare.
- Medfinansieringen är skadlig. Förra året betalade vi nästan en halv miljon totalt i sjukersättning.
Av det beloppet var dock medfinansieringen skyldig till endast 35 342 kr. Merparten var sjuklön under den två veckor långa arbetsgivarperioden. Riksdagsledamoten Lennart Klockare (s) påminde Anastasia Georgiadou att företagarna kompenserats med tre miljarder i sänkta avgifter, när arbetsgivarperioden infördes, och att de sluppit den tredje veckan efter införandet av medfinansieringen på 15 procent.
Inbjudna deltagare från LO och TCO höll en låg profil under frågestunden. I nästa vecka beslutar Sifs förbundsstyrelse om "En politik för små och medelstora företag". Ett av förslagen går ut på att avskaffa företagens medfinansiering av sjukförsäkringen.
BJÖRN ÖIJER
+
