Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivarna fortsatt kritiska mot medfinansieringen

Positionerna var fortsatt låsta när riksdagens socialförsäkringsutskott i dag höll en offentlig utfrågning om arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningen. Trots positiva siffror vidhöll näringslivets företrädare sitt motstånd mot reformen.<br />
Publicerad
Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg visade att det privata näringslivet - som kollektiv - gått med 870 miljoner plus under januari-november 2005. Siffran är framräknad efter avdrag på arbetsgivaravgiften, som är en kompensation för att arbetsgivarna sedan ett drygt år betalar 15 procent av de anställdas sjukpenning efter två veckor.
- En del arbetsgivare har naturligtvis ändå drabbats negativt. De riktigt stora företagen betalar mer än de får tillbaka i sänkt avgift. De små företagen betalar proportionellt mindre än vad de skulle kunna göra efter sänkningen, sa Curt Malmborg.
Statssekreterare Anders Teljebäck, Näringsdepartementet, hävdade att reformen fungerat som det var tänkt.
- Arbetsgivarna är nu mer aktiva både i att förebygga ohälsa och se till att sjukskrivna kommer tillbaka i tjänst snabbare. Vi kommer att nå målet att halvera antalet sjukpenningdagar till juni 2008.
- Det är väldigt få småföretagare som betalar någonting på grund av högkostnadsskyddet.
Skyddet består av flera delar. Endast kostnader över 12 000 kr betalas och taket är 4 procent av företagets lönesumma. För anställda som är deltidssjukskrivna eller i rehabilitering slipper arbetsgivaren den extra kostnaden. Också för personer med kroniska sjukdomar kan arbetsgivaren ansöka om avgiftsbefrielse. 1 500 sådana sjukdomsfall har hittills registrerats, enligt Anders Teljebäck.
De representanter för näringslivet som deltog i utfrågningen i gamla riksdagshuset vidhöll sitt kompakta motstånd mot medfinansieringen.
- Reformen har gjort det riskablare att vara småföretagare. Vad händer om en till två personer blir långtidssjuka? Kan jag hantera det, frågar man sig, sa Jens Karlsson, Företagarna.
Ulla Hamilton, Svenskt Näringsliv:
- Det handlar inte om kronor och ören utan om risktagandet. Det är ett orättvist system, tycker många. De struntar i makroperspektivet. I handling leder det till att företagen blir försiktigare att anställa.
Ingen kom med exempel på någon drabbad småföretagare. Anastasia Georgiadou, Svenskt Näringsliv, vittnade dock om problem att få högriskskydd beviljat för två svårt sjuka anställda i sitt eget företag med 150 medarbetare.
- Medfinansieringen är skadlig. Förra året betalade vi nästan en halv miljon totalt i sjukersättning.
Av det beloppet var dock medfinansieringen skyldig till endast 35 342 kr. Merparten var sjuklön under den två veckor långa arbetsgivarperioden. Riksdagsledamoten Lennart Klockare (s) påminde Anastasia Georgiadou att företagarna kompenserats med tre miljarder i sänkta avgifter, när arbetsgivarperioden infördes, och att de sluppit den tredje veckan efter införandet av medfinansieringen på 15 procent.
Inbjudna deltagare från LO och TCO höll en låg profil under frågestunden. I nästa vecka beslutar Sifs förbundsstyrelse om "En politik för små och medelstora företag". Ett av förslagen går ut på att avskaffa företagens medfinansiering av sjukförsäkringen.

BJÖRN ÖIJER




+

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.