Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivarna fortsatt kritiska mot medfinansieringen

Positionerna var fortsatt låsta när riksdagens socialförsäkringsutskott i dag höll en offentlig utfrågning om arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningen. Trots positiva siffror vidhöll näringslivets företrädare sitt motstånd mot reformen.<br />
Publicerad
Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg visade att det privata näringslivet - som kollektiv - gått med 870 miljoner plus under januari-november 2005. Siffran är framräknad efter avdrag på arbetsgivaravgiften, som är en kompensation för att arbetsgivarna sedan ett drygt år betalar 15 procent av de anställdas sjukpenning efter två veckor.
- En del arbetsgivare har naturligtvis ändå drabbats negativt. De riktigt stora företagen betalar mer än de får tillbaka i sänkt avgift. De små företagen betalar proportionellt mindre än vad de skulle kunna göra efter sänkningen, sa Curt Malmborg.
Statssekreterare Anders Teljebäck, Näringsdepartementet, hävdade att reformen fungerat som det var tänkt.
- Arbetsgivarna är nu mer aktiva både i att förebygga ohälsa och se till att sjukskrivna kommer tillbaka i tjänst snabbare. Vi kommer att nå målet att halvera antalet sjukpenningdagar till juni 2008.
- Det är väldigt få småföretagare som betalar någonting på grund av högkostnadsskyddet.
Skyddet består av flera delar. Endast kostnader över 12 000 kr betalas och taket är 4 procent av företagets lönesumma. För anställda som är deltidssjukskrivna eller i rehabilitering slipper arbetsgivaren den extra kostnaden. Också för personer med kroniska sjukdomar kan arbetsgivaren ansöka om avgiftsbefrielse. 1 500 sådana sjukdomsfall har hittills registrerats, enligt Anders Teljebäck.
De representanter för näringslivet som deltog i utfrågningen i gamla riksdagshuset vidhöll sitt kompakta motstånd mot medfinansieringen.
- Reformen har gjort det riskablare att vara småföretagare. Vad händer om en till två personer blir långtidssjuka? Kan jag hantera det, frågar man sig, sa Jens Karlsson, Företagarna.
Ulla Hamilton, Svenskt Näringsliv:
- Det handlar inte om kronor och ören utan om risktagandet. Det är ett orättvist system, tycker många. De struntar i makroperspektivet. I handling leder det till att företagen blir försiktigare att anställa.
Ingen kom med exempel på någon drabbad småföretagare. Anastasia Georgiadou, Svenskt Näringsliv, vittnade dock om problem att få högriskskydd beviljat för två svårt sjuka anställda i sitt eget företag med 150 medarbetare.
- Medfinansieringen är skadlig. Förra året betalade vi nästan en halv miljon totalt i sjukersättning.
Av det beloppet var dock medfinansieringen skyldig till endast 35 342 kr. Merparten var sjuklön under den två veckor långa arbetsgivarperioden. Riksdagsledamoten Lennart Klockare (s) påminde Anastasia Georgiadou att företagarna kompenserats med tre miljarder i sänkta avgifter, när arbetsgivarperioden infördes, och att de sluppit den tredje veckan efter införandet av medfinansieringen på 15 procent.
Inbjudna deltagare från LO och TCO höll en låg profil under frågestunden. I nästa vecka beslutar Sifs förbundsstyrelse om "En politik för små och medelstora företag". Ett av förslagen går ut på att avskaffa företagens medfinansiering av sjukförsäkringen.

BJÖRN ÖIJER




+

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.