Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivare gör för lite för att minska stress

Arbetsgivarna gör för lite för att förebygga stress. Det anser en majoritet av de tillfrågade i en undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad 3 oktober 2019, kl 13:41
Syda Productions/Colourbox
43 procent tycker inte att arbetsgivaren gör tillräckligt för att motverka stress. Syda Productions/Colourbox

Det är bemanningsföretaget Randstad som låtit Sifo göra en undersökning om stress och hur arbetsgivarna tar sitt ansvar. I den uppger drygt var tionde svarande att de har varit sjukskrivna på grund av stress de senaste tre åren. Dubbelt så många kvinnor som män finns bland de drabbade.

Men, visar undersökningen, många brister i förtroende för arbetsgivarens agerande. 43 procent anser att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att förebygga stress på arbetsplatsen. Ungefär en lika stor andel, 40 procent, tycker dock tvärtom.

Läs mer: Stressen på jobbet ökar bland unga

Att arbetsgivaren har en viktig roll när det gäller det förebyggande arbetet, intygar Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert.

– Arbetsgivaren har absolut ett ansvar för att arbetsmiljön ska vara sund och säker, och är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I ett sådant arbete ingår att undersöka alla risker i verksamheten och riskbedöma dem, det kan exempelvis handla om arbetstid, arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår också att koppla åtgärder till riskerna och följa upp dem. Men arbetsgivarens ansvar tar inte slut där. När den sjukskrivne kommer åter ska hen erbjudas rehabilitering och arbetsanpassning.

– Och man ska titta på sjukfallet precis på samma sätt som om det hade varit en fallolycka. För arbetsgivaren gäller det att rätta till bakom- och kringliggande arbetsmiljöbrister så det inte händer igen, säger Annica Hedbrant som påpekar att även den anställde är en viktig del i arbetsmiljöarbetet.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

– Som anställd behöver du rapportera risker till arbetsgivaren, annars kan de vara svåra att upptäcka. Om du till exempel känner dig stressad, har för mycket på ditt bord och inte hinner med ditt arbete ska du rapportera det. Det ger arbetsgivaren en chans att hjälpa till och prioritera men också att åtgärda arbetsmiljöproblemen som skapat stressen. Exempelvis kan det handla om att roller och mandat generellt är otydliga i organisationen eller att resurserna inte är anpassade till kraven.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.