Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivare gör för lite för att minska stress

Arbetsgivarna gör för lite för att förebygga stress. Det anser en majoritet av de tillfrågade i en undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
Syda Productions/Colourbox
43 procent tycker inte att arbetsgivaren gör tillräckligt för att motverka stress. Syda Productions/Colourbox

Det är bemanningsföretaget Randstad som låtit Sifo göra en undersökning om stress och hur arbetsgivarna tar sitt ansvar. I den uppger drygt var tionde svarande att de har varit sjukskrivna på grund av stress de senaste tre åren. Dubbelt så många kvinnor som män finns bland de drabbade.

Men, visar undersökningen, många brister i förtroende för arbetsgivarens agerande. 43 procent anser att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att förebygga stress på arbetsplatsen. Ungefär en lika stor andel, 40 procent, tycker dock tvärtom.

Läs mer: Stressen på jobbet ökar bland unga

Att arbetsgivaren har en viktig roll när det gäller det förebyggande arbetet, intygar Annica Hedbrant, Unionens arbetsmiljöexpert.

– Arbetsgivaren har absolut ett ansvar för att arbetsmiljön ska vara sund och säker, och är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I ett sådant arbete ingår att undersöka alla risker i verksamheten och riskbedöma dem, det kan exempelvis handla om arbetstid, arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår också att koppla åtgärder till riskerna och följa upp dem. Men arbetsgivarens ansvar tar inte slut där. När den sjukskrivne kommer åter ska hen erbjudas rehabilitering och arbetsanpassning.

– Och man ska titta på sjukfallet precis på samma sätt som om det hade varit en fallolycka. För arbetsgivaren gäller det att rätta till bakom- och kringliggande arbetsmiljöbrister så det inte händer igen, säger Annica Hedbrant som påpekar att även den anställde är en viktig del i arbetsmiljöarbetet.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

– Som anställd behöver du rapportera risker till arbetsgivaren, annars kan de vara svåra att upptäcka. Om du till exempel känner dig stressad, har för mycket på ditt bord och inte hinner med ditt arbete ska du rapportera det. Det ger arbetsgivaren en chans att hjälpa till och prioritera men också att åtgärda arbetsmiljöproblemen som skapat stressen. Exempelvis kan det handla om att roller och mandat generellt är otydliga i organisationen eller att resurserna inte är anpassade till kraven.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.