Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Apoteksanställda går på knäna

Tio timmars arbete utan pauser, chefer som förbjuder stolsittande och skriande vikariebrist. Förtroendevalda slår larm om arbetsmiljön på landets apotek.
– Det finns inte längre finns några marginaler, säger Lena Svensson på Apotek Hjärtat.
Anita Täpp Publicerad
Johan Bävman
"Ett företag som ska värna kundernas hälsa borde också måna om personalen," menar Lena Svensson, apotekstekniker på Apotek Hjärtat på ICA Maxi i Löddeköpinge. Johan Bävman

I höstas fick de fackligt förtroendevalda i Unionens riksklubb på Apotek Hjärtat nog av medlemmarnas pressade arbetssituation. De slog larm till ledningen, i hopp om att få till en snabb förändring.

Läs Apotek Hjärtats svar: "Anställda får visst sitta"

Då hade de exempelvis fått veta att en ensamarbetande och stressad farmaceut så länge känt sig tvungen att avstå från ett toalettbesök att hon sedan inte kunde kissa utan måste ”tömmas” på akuten.

Ungefär samtidigt hade en annan farmaceut blivit så utmattad av de långa köerna att hon ville stänga ett apotek, eftersom hon inte längre kände sig skärpt nog att riskfritt lämna ut receptbelagd medicin.

Dessutom hade en enkät bland riksklubbens 1 100 medlemmar visat att det fanns ett stort utbrett missnöje med arbetssituationen.

Arbetsmiljön har absolut blivit sämre

De främsta orsakerna som uppgavs i enkäten var underbemanning och en schemaläggning som gör att man inte längre har tid och ork för ett privatliv. Dåligt samvete när man stannar hemma och är sjuk eftersom kollegorna drabbas, var en annan orsak.

– Avregleringen i kombination med att många har sagt upp sig, samtidigt som det råder en stor brist på farmaceuter, gör att det inte längre finns några marginaler, säger ordföranden för riksklubben på Apotek Hjärtat, Lena Svensson.

– Så alla får springa fortare och många mår dåligt. Värst är det för våra farmaceuter som bara står och trycker fram recept hela tiden. En del får panikattacker på grund av det.

En stor förändring sedan avregleringen 2009, när en stor del av det statliga Apoteket AB såldes till riskkapitalister, är det säljtänk som råder på alla apotek. Något som långt ifrån alla apoteksanställda känner sig bekväma med.


Tina Sannestål, ledamot i Unionens riksklubb på Apotek Hjärtat, är medveten om att varje kundbesök får ta max fem minuter, vilket är en av många orsaker till stress. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Vi får hela tiden veta att vi måste sälja, sälja, sälja. Men jag vägrar att pracka på någon veckans vara. Däremot kan jag exempelvis tipsa en kund som får antibiotika mot halsfluss om att byta tandborste, för att inte få halsfluss igen. Fast var kunden köper tandborsten får den faktiskt avgöra själv, säger Tina Sannestål, receptarie på Apotek Hjärtat på Ica Maxi i Alingsås.

– Det värsta är att sådant kan tas upp och straffa sig vid lönesamtalet.

Lena Svensson, riksklubbens ordförande, som är apotekstekniker på Apotek Hjärtat, upplever att det blivit en stor skillnad på jobbet sedan Ica köpte apotekskedjan för några år sedan. Inte minst på de apotek som ligger i Ica:s stora Maxibutiker, där apotekens öppettider har utökats till mellan sju på morgonen och tio på kvällen.

– Arbetsklimatet har definitivt blivit mycket tuffare. Ibland jobbar man upp till tio timmar utan pauser. I bästa fall kan man ha en halvtimme på hela dagen. Och med de villkoren, där man också kan få jobba tre helger av fyra, är det också många som säger upp sig, säger Lena Svensson.

Apotek Hjärtats anställda är även styrda när det gäller kundbemötandet.

Exempelvis ska varje kund hälsas välkommen inom 30 sekunder och varje kundmöte får ta max fem minuter. På en del apotek finns inte heller stolar där personalen kan vila en stund, något chefer har motiverat med att företagets policy är att ingen ska sitta på jobbet.

För att kontrollera att reglerna efterlevs besöker så kallade mystery shoppers regelbundet apoteken. Om dessa noterar några avvikelser leder det, enligt de förtroendevalda, till minuspoäng och utebliven bonus på försäljningen, liksom en åtgärdsplan.

Vissa apotek har inte heller något eget kök eller en toalett. Tanken är att apotekspersonalen ska använda samma som övriga anställda i Ica-anläggningarna. Men eftersom dessa kan ligga långt bort från apoteken upplever personalen ofta att man inte har tid att gå dit och kan då i stället äta sittande på en stol i varulagret.

I grunden älskar vi ändå våra jobb

Enligt Lena Svensson har den oro för situationen som man framförde till ledningen för Apotek Hjärtat i höstas ännu inte lett till någon förbättring.

– Vi har haft ett möte med vår vd och HR-chef men de verkade inte förstå situationen, trots att medlemmarna tycker att det är förfärligt nu. Vi i riksklubben har alltid tyckt att vi och arbetsgivarna ska gå samma väg och att Hjärtat ska vara en attraktiv arbetsgivare. Men vi har nog blivit för stora med Ica, som inte riktigt verkar förstå vår verksamhet, säger hon.

– Man kan ju tycka att när man är ett hälsofrämjande företag som ska måna om kunderna, så borde man också måna om personalen. Men det gör man inte.

Hur går ni vidare?
– Vi får fortsätta kämpa för en bättre arbetsmiljö genom att ha en dialog med ledningen och kalla till möten. Om det behövs kommer vi att kalla till förhandling där vi tar hjälp av vårt huvudskyddsombud.


Lena Svensson, ordförande för riksklubben på Apotek Hjärtat. Foto: Johan Bävman

Att en majoritet av de anställda, arbetsförhållandena till trots, ändå stannar kvar på Apotek Hjärtat beror till största delen på kunderna, menar Lena Svensson.

– I grunden älskar vi ändå våra jobb och känner att vi gör skillnad för varje kund. Och de ger oss mycket uppskattning, vilket ändå känns bra.

Situationen inom Apotek Hjärtat är inte unik. Bilden bekräftas av förtroendevalda i landets andra två stora apotekskedjor, Apoteket AB och Kronans Apotek. Även de pekar ut avregleringen av Apoteket som en grundorsak till att det i dag ser ut som det gör.

Avregleringens konsekvenser, som de förtroendevalda upplever det, har i mångt och mycket bekräftat den oro som fanns redan innan utförsäljningen av det statsägda Apoteket till privata aktörer.

– Problemet var att när det kommer in profit vill ju också ägaren tjäna pengar. Då var ett orosmoment för mig att man kanske skulle dra ned mycket på personalen för ekonomins skull, säger receptarien Gunilla Andersson, ordförande för Unionens riksklubb på Kronans Apotek.

Men mycket har också hänt som de inte kunde förutse, påtalar Gunilla Andersson.

– Det vi ser i dag är exempelvis att apotekschefer inte följer vårt arbetstidsavtal eller arbetstidslagen och då blir medarbetarna lidande. De vågar inte heller alltid ifrågasätta det. Att de anställda får ta lunch och inte enbart måltidsuppehåll får vi i facket hålla under uppsikt hela tiden. För man kan inte jobba åtta timmar utan uppehåll, samtidigt som man ska ha fokus och göra rätt.

Gunilla Andersson påpekar att hon inte har full koll på hur det ser ut på alla Kronans apotek.

– Tyvärr har vi få förtroendevalda på apoteken, eftersom många är för trötta för att också orka med det.

– Men jag vet ändå att även vi exempelvis har apotek där det saknas stolar för personalen att sitta på. Och på flera apotek har vi fått veta att man inte får ta paus eller dricka kaffe.

Andra signaler hon får från medlemmarna är att många, oavsett åldersgrupp, numera är helt utmattade när de kommer hem från jobbet, på grund av den tajta bemanningen. Liksom att många mår dåligt av press och stress.

Eftersom priserna på receptbelagd medicin är styrda av staten och inte ger några större vinster avgörs apotekskedjornas överlevnad och vinstmarginaler främst av försäljningen av receptfri medicin och egenvårdsprodukter.

Det är något som ökar stressen bland de anställda, som är starkt medvetna om att deras jobb hänger på att de säljer tillräckligt mycket av sådant som receptfria hostmediciner och hudkrämer.

– Vi får hela tiden höra att vi ska sälja en extra vara till en kund och att vi ska peppa varandra till det, säger receptarien Tiina Declercq, ledamot i Unionens riksklubb på Apoteket AB.

Nytt är också att man numera även kan ha en e-handel där beställda varor ska plockas ihop och lämnas ut inom en bestämd tid – samtidigt som man hjälper kunderna på apoteken.

Ofta behöver också farmaceuter resa till andra apotek för att lösa av en ensamjobbande farmaceut som behöver äta eller om någon har blivit sjuk. Det innebär samtidigt att de kollegor man lämnar utsätts för mer stress. På landsbygden kan det också betyda långa resor.

Även inom Apoteket AB har många farit illa efter avregleringen, enligt Tiina Declercq.

– Arbetsmiljön har absolut blivit sämre och många mår dåligt. Vi har ju fler apotek men inte mer personal. Samtidigt som vi också ska sälja mer, och har piskan på oss vad gäller kötider och annat. Sedan har vi tyvärr även många apotekschefer som inte verkar bry sig om lagar och avtal vad gäller arbetstiderna vid schemaläggningen, säger hon.

– Att vår arbetsmiljö har försämrats visar även de många rehabärenden vi har och som ständigt ökar. Så var det inte tidigare.

Den ansträngda situationen på apoteken framkommer också i en undersökning som Unionen gjorde bland medlemmarna i branschen våren 2019. Av nästan 1 500 svarande uppgav 76 procent av farmaceuterna och 71 procent av apoteksteknikerna att de har för hög arbetsbelastning.

Efter avregleringen har antalet apotek, öppettider, mängden kundbesök och försäljning ökat kraftigt.

Antalet heltidstjänster har samtidigt ökat med 1 300. Utslaget på varje apotek innebär det i snitt nära 1,5 färre heltidstjänster.

– Här finns dock en ”utspädningseffekt” att ta hänsyn till, säger Björn Falkenhall, chefsekonom på Apoteksföreningen.

– När det blir över 50 procent fler apotek delar ju fler apotek också på det totala antalet kundbesök och receptexpedieringar, liksom den totala försäljningen. Då behövs också mindre personal per apotek.

Men med tanke på den kraftiga ökningen av kundbesök och försäljning: Har ni räknat på hur många de anställda borde vara i dag för att ha samma belastning som innan avregleringen?
– Nej. Men ett syfte med avregleringen var ju att man skulle effektivisera verksamheten och på dagens konkurrensutsatta marknad kanske man är bättre på att schemalägga och bemanna, säger Björn Falkenhall.

– När man måste titta på lönsamheten så behöver man utnyttja personalen bättre och kan exempelvis inte ha slack i en organisation på så vis att några personer är overksamma under arbetsdagen. Ett sådant tryck kanske inte riktigt fanns på det gamla Apoteket AB där man inte hade samma vinsttänk som i dag, och det kan ju en del kanske uppleva som att det blir mer stressfyllt.

ANSTÄLLDA OCH ÄGARE

  • 2018 fanns det 7 500 heltidstjänster på landets alla öppenvårdsapotek. Det innebär en ökning med 1 300 heltidstjänster sedan avregleringen.
  • Under samma period har antalet anställda, räknat som heltidstjänster per apotek, i genomsnitt minskat från 6,7 till 5,3. En minskning med nära 1,5 heltidstjänst per apotek.
  • Apoteket AB: svenska staten.
  • Apotek Hjärtat: Ica Gruppen.
  • Kronans Apotek: finska Oriola-KD.
  • Apoteksgruppen: litauiska Euroapotheca.
  • Lloyds Apotek: tyska Celesio AG.
  • Antal kundbesök (uppgift för 2009 saknas) 2010: 103 miljoner.
  • Antal kundbesök 2018: 120 miljoner.
  • Omsättning/total försäljning: 2009: 31,5 miljarder.
  • Omsättning/total försäljning: 2018: 45,4 miljarder. (Sedan 2009 har försäljningen ökat med 44 procent.)
  • Det genomsnittliga öppethållandet per apotek har ökat med elva timmar i veckan sedan avregleringen.
  • Antal apotek 2009: 929.
  • Antal apotek 2019: 1 422.

Källa: Sveriges Apoteksförening. Statistiken gäller ”öppenvårdsapoteken”, som alla fysiskt kan besöka.

YRKESGRUPPER

  • Farmaceuter: Samlingsnamn för legitimationsyrkena apotekare och receptarie, med fem respektive tre års högskoleutbildning. Minst en farmaceut måste enligt lag finnas på varje apotek. Denna ansvarar för recepthantering och ger kvalificerade råd om läkemedel. Ska bland annat säkerställa att kunden får rätt läkemedel.
  • Apotekstekniker: Ett och ett halvt års utbildning vid en yrkeshögskola. Främst ansvarig för apotekens egenvårdsrådgivning och receptfria läkemedel.
  • Övrig personal: Exempelvis egenvårdsrådgivare och apoteksassistenter som arbetar med kassa och varuhantering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.
Arbetsmiljö

Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef

Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef
Arbetsmiljö

När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet

Fler chefsuppgifter ersätts av AI och algoritmiska system. Nu varnar forskare för att det kan försämra arbetsmiljön.
– Vi får en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand vid Karolinska institutet.
Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Människa vs maskin. Vad händer med arbetsmiljön om AI blir chef? Fler chefsuppgifter ersätts av datadrivna system, algoritmer och AI, som mäter dina prestationer på jobbet. Men ständigt mätande kan göra oss mer stressade enligt forskare. Foto: Colourbox

Ditt arbete loggas digitalt. Chefen kollar vem du har kontakt med och hur lång tid du ägnar åt en uppgift. Tangenttryck. Hur länge du är borta från datorn. Din röst analyseras av ett program och dina känslor av en kamera kopplad till AI. 

Är det en scen ur diktaturromanen 1984? Nej det är 2025 och förekommer på kundtjänstjobb i USA och några europeiska länder enligt rapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?

– Tekniken möjliggör en mer omfattande övervakning. Med den ständiga feedbacken får vi en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand på Karolinska institutet och en av rapportförfattarna. 

Karin Hennum Nilsson.
Karin Hennum Nilsson. Foto: Privat

Hon beskriver hur mer eller mindre komplex teknik tar över olika arbetsledande funktioner från första linjens chefer. Det kallas algoritmisk arbetsledning. 

– Det är inte automation av arbetet, utan av planering, återkoppling och övervakning av arbetet. Tekniken kan bygga på AI, men också på enkla algoritmer, säger Karin Hennum Nilsson.

Datadriven arbetsledning är vanligast i tjänstemannayrken. Enligt en OECD-rapport uppger 90 procent av företagen i USA att de har någon form av arbetsledning via en algoritm. I Europa är siffran 79 procent. 

Taylorism är en amerikansk ledningsteori från början av 1900-talet då man ville effektivisera företag med tidsstudier av alla anställdas arbetsmoment. Det har lett till att färre anställda väntas prestera mer, med mindre självbestämmande och mer övervakning. 

Kan påverka arbetsmiljö och hälsa

AI och algoritmiska system kan ersätta chefsuppgifter i många Unionen-branscher. Säljare, callcenters, kundtjänst, e-handel och logistik är påverkade, liksom HR, IT och media och kommunikation. 

När digital teknik tar över chefsfunktioner kan det påverka arbetsmiljön negativt. Men enligt forskarna vid KI tas frågor om arbetsmiljö i princip aldrig med när nya system sjösätts. Facket involveras sällan. 

– När man inför de här säger man att man ska skapa smidiga processer men tänker inte på konsekvenserna för människorna som ska arbeta i dem, säger Karin Hennum Nilsson. 

I en studie hon gjort på svenska logistikföretag såg man att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa som ångest och paranoia

Så mår vi av mer övervakning: Obehag

Mer distansarbete har lett till att chefer vill kontrollera arbetet på nya digitala sätt eller kolla hur ofta medarbetarna är inne på kontoret. Samtidigt varnar Unionen för att viss övervakning kan vara olaglig. 

Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral

Hur vi upplever ökad övervakning och algoritmstyrd bedömning på jobbet är olika. Att ständigt kontrolleras leder för de flesta till ökad anspänning enligt Karin Hennum Nilsson, som också är psykolog. 

– Det finns ett obehag i att ständigt känna sig bevakad. Särskilt i kombination med att inte veta vad övervakningen används till eller vad som mäts. Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral och vilja att göra ett gott jobb. Men om arbetsgivaren är tydlig kring vad man samlar in, syftet och hur ens data används kanske det inte upplevs så, säger hon. 

Oklart vad som är okej

Enligt Unionens undersökningar vill en majoritet av svenskarna inte ha digitala system som övervakar vad de gör på arbetstid. 42 procent vill inte heller ha system som mäter deras prestationer . När Kollega frågade 2019 var det bara 25 procent som oroade sig för sin integritet på jobbet.

Unionen har nyligen stämt ett företag där en chef realtidsfilmade en anställd hela dagarna vilket ledde till psykisk stress och sjukskrivning. Facket driver på för ett ökat integritetsskydd för anställda, men få medarbetare protesterar i praktiken. 

– Även om det kanske är förbjudet att övervaka använder man inte sin rätt att vägra eller protestera. Det är också en knivig bedömningsfråga om behovet att övervaka överväger arbetstagarens rätt till integritet, säger Karin Hennum Nilsson. 

Tjänstemän och chefer mer positiva

Trots riskerna med AI och digital arbetsledning är tjänstemän mer positiva till det än arbetarna, enligt forskningen. Unionens medlemmar tycks ha drabbats mindre av negativa konsekvenser. Tjänstemän upplever tekniken mer som beslutsstöd. 

– Det ses i större utsträckning som en möjliggörande teknologi, säger Karin Hennum Nilsson

Chefer hoppas att nya AI-system ska ge dem mindre administration. Tjänstemän och chefer är samtidigt de grupper vars jobb tros påverkas mest framöver av AI-utvecklingen. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

  • Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

    Det är system som kan
    • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
    • Planera personalstyrkan, schemalägga.
    • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Det här vill forskarna 

  1. Anställda behöver förstå hur systemen fungerar och på vilka grunder beslut fattas.
  2. Anställda och fack ska få tillgång till data som arbetsgivarens algoritmer samlar in om anställda. 
  3. Garantera anställda säkra data och ärlig datahantering samt ge mänsklig feedback och erbjud opt-out-möjligheter, att ta mänskliga beslut. 
  4. Fackliga ska kunna anmäla arbetsgivare vars system kränker anställdas rätt till integritet till Integritetskyddsmyndigheten, Imy. 

Rapporten: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef? Forskningsbaserad kunskap och slutsatser från en tvärvetenskaplig policykonferens, Institutet för miljömedicin och forskningsprojektet ALGOSH vid KI.

Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
Callcenter arbetsplats
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”