Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

30 nya ombudsmän föreslås stärka Sif

Genom att centralisera ekonomi och medlemsregister hoppas Sif kunna frigöra personal för andra uppgifter. Trycket från medlemmarna ökar när det gäller förhandlingar och tjänster av mer individuell karaktär.
Publicerad
Två interna utredningar har på uppdrag av förbundsstyrelsen tittat på hur förbundets verksamhet skulle kunna organiseras för att undvika dubbelarbete och få ut så mycket som möjligt av de samlade resurserna.

120 anställda av totalt ca 500 jobbar med administrativa uppgifter kopplade till medlemsregister och ekonomi samt Sifs a-kassa. Om a-kasseärendena koncentrerades till förbundskansliet i Stockholm och ett antal regioner och övriga uppgifter centraliserades till kansliet, skulle 25-30 tjänster kunna frigöras för ombudsmannauppgifter, efter omskolning. Det är enligt vad Siftidningen erfar innebörden av Urven 2, som den senaste utredningen kallas.

Sifs regionchef i Norrbotten, Christer Ejderberg, har ingått i utredningen. Han vill varken bekräfta eller förneka tidningens uppgifter men säger:

- Utredningens förslag är viktiga för att Sif ska kunna möta sina framtida uppgifter. Mer folk behövs till kvalificerad medlemsservice.

Många Sifanställda har det senaste året haft en mycket tung arbetsbörda som en följd av uppsägningarna inom bl a telekomsektorn. Sjukskrivningarna har ökat bland personalen. Allt fler medlemmar tar fackets tjänster i anspråk. Samtidigt finns ett gammalt beslut att minska antalet tjänster på förbundskansliet.

Urven 2 lägger inga förslag om geografisk indelning av förbundets regionala verksamhet. Dess föregångare, Urven 1, skissade på färre regionala avdelningar och förordade på sikt en minskning från nuvarande 22 till ca 10. Genom frivilliga och lokala initiativ har redan flera regioner gått samman. Det färskaste exemplet är de tre Smålandsavdelningarna Växjö, Jönköping och Östra Småland (Oskarshamn), vilka fungerar som en avdelning med tre regionala kontor sedan juni.

Urven 2 sänds ut till förbundsstyrelsen och ordförandena i Sifs avdelningar i slutet av juli, därefter till cheferna. Styrelsen fattar i augusti ett beslut om inriktningen. Under september ska utredningen sedan ut på remiss i förbundet. Parallellt sker överläggningar med de anställdas fackliga representanter.

Björn Öijer


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.