Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vissa branscher klarar krisen bättre

Nästan alla branscher har drabbats av varsel och korttidsarbete under coronavåren. Men det finns några undantag.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
Byggbranschen är en av de branscher som rekryterat trots coronakrisen. Branschen spås dock gå en tuffare höst till mötes. Stina Stjernkvist / TT

Mellan mars och den sjunde augusti i år rapporterades varsel som berörde totalt 93 743 personer. Hotell- och restaurangverksamhet drabbades enligt Arbetsförmedlingen hårdast, med 18 633 varslade personer. Även resetjänster är hårt drabbade – 13 584 personer varslades om uppsägning under perioden. Tillverkningsindustrin har också haft det tufft, med 13 060 varslade anställda.

I krisens inledning varslades tusentals personer i veckan, men sedan ett par veckor ligger arbetslösheten stilla, rapporterar TT. Ett par hundra personer per vecka har varslats om uppsägning den senaste tiden. Av de nya arbetslösa kommer flertalet från transportsektorn och från handeln uppger Arbetsförmedlingen.

Handeln ojämnt drabbad

Drygt 100 000 anställda inom handeln omfattades av korttidsarbete i juni samtidigt som 8 451 personer i branschen varslades om uppsägning mellan den 1 mars och den 14 juni i år. Till det tillkommer uppsägningar från mindre företag som kan säga upp utan att först lägga varsel.

Men all handel har inte gått dåligt. Järn- och byggvaruhandeln har tillsammans med sport och fritid, samt heminredning ökat sin försäljning, tack vare att folk stannat hemma mer än vanligt, enligt SVT.

– Delar av handeln går bra, till exempel byggvaruhus, säger Unionens chefekonom, Katarina Lundahl.

Spelbranschen, second hand-butiker, pooltillverkare och husbil/husvagnstillverkare har också pekats ut som vinnare tack vare fenomenet hemester. 

– Läkemedelsindustrin går också bra av förklarliga skäl, säger Katarina Lundahl.  

Utöver läkemedelsindustrin finns det andra branscher som har klarat sig nästan helt utan varsel. Jordbruk, gruvnäring, finanssektorn, offentlig förvaltning och försörjning av el, gas, värme och kyla har i princip inte drabbats av coronakrisen alls.

Brancher rekryterar under krisen

Enligt Svenskt Näringsliv fanns det till och med branscher som rekryterade mitt under krisen. Organisationens näringslivspanel rapporterade i april personalbrist i 47 av totalt 661 tillfrågade företag, bland annat inom tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk och handel.

Även inom byggbranschen förekom viss rekrytering, även om det är en bransch som förutspås gå en tuff höst till mötes. 16 200 personer i byggbranschen hade i juni beviljats korttidsarbete och drygt 3 300 har varslats.

– Byggbranschen har än så länge påverkats relativt lindrigt av krisen jämfört med många andra branscher. Men effekterna kan synas mer på sikt på grund av långa ledtider. Byggen som har satts igång stoppar man inte, säger Katarina Lundahl.

– Samtidigt har bostadspriserna hållits uppe väl och de spelar stor roll för utvecklingen av bostadsbyggandet.

Fortsatt tufft för besöksnäringen

Erica Sundberg är operativ chef på TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän till nytt jobb. Hon säger att besöksnäringen fortsatt har det tuffast.

– Därifrån kommer de allra flesta som söker stöd hos oss. Men det är betydligt lugnare nu än det var i våras.

Men det har inte varit helt omöjligt att få nytt jobb i vissa branscher under krisen, enligt Erica Sundberg.

– Det gäller till exempel medtech-branschen, distribution och logistik. Dessutom rekryterar offentlig sektor väldigt många människor. De flesta av dem som vi stöttar går vidare till ett jobb inom offentlig sektor. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Försvarsmakten och Kriminalvården har rekryterat väldigt många tjänstemän. Även Systembolaget har stort behov av ny personal. Vi ser också att många företag anställer konsulter på grund av det osäkra läget, säger Erica Sundberg.

Hennes uppmaning till den som blivit arbetslös är att vara aktiv och att inte ge upp.

– Det finns jobb att söka! Använd ditt nätverk, var aktiv på sociala medier. Passa på att lära dig nya saker. Tänk inte att nästa jobb måste vara drömjobbet under rådande läge, det är bättre att ta ett tillfälligt jobb eller ett konsultuppdrag än att vara arbetslös. Alla anställningar ger nya kontakter och en chans till en permanent lösning.

Läs mer: Andreas fick nytt jobb på 11 dagar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.