Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vissa branscher klarar krisen bättre

Nästan alla branscher har drabbats av varsel och korttidsarbete under coronavåren. Men det finns några undantag.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad 20 augusti 2020, kl 12:31
Stina Stjernkvist / TT
Byggbranschen är en av de branscher som rekryterat trots coronakrisen. Branschen spås dock gå en tuffare höst till mötes. Stina Stjernkvist / TT

Mellan mars och den sjunde augusti i år rapporterades varsel som berörde totalt 93 743 personer. Hotell- och restaurangverksamhet drabbades enligt Arbetsförmedlingen hårdast, med 18 633 varslade personer. Även resetjänster är hårt drabbade – 13 584 personer varslades om uppsägning under perioden. Tillverkningsindustrin har också haft det tufft, med 13 060 varslade anställda.

I krisens inledning varslades tusentals personer i veckan, men sedan ett par veckor ligger arbetslösheten stilla, rapporterar TT. Ett par hundra personer per vecka har varslats om uppsägning den senaste tiden. Av de nya arbetslösa kommer flertalet från transportsektorn och från handeln uppger Arbetsförmedlingen.

Handeln ojämnt drabbad

Drygt 100 000 anställda inom handeln omfattades av korttidsarbete i juni samtidigt som 8 451 personer i branschen varslades om uppsägning mellan den 1 mars och den 14 juni i år. Till det tillkommer uppsägningar från mindre företag som kan säga upp utan att först lägga varsel.

Men all handel har inte gått dåligt. Järn- och byggvaruhandeln har tillsammans med sport och fritid, samt heminredning ökat sin försäljning, tack vare att folk stannat hemma mer än vanligt, enligt SVT.

– Delar av handeln går bra, till exempel byggvaruhus, säger Unionens chefekonom, Katarina Lundahl.

Spelbranschen, second hand-butiker, pooltillverkare och husbil/husvagnstillverkare har också pekats ut som vinnare tack vare fenomenet hemester. 

– Läkemedelsindustrin går också bra av förklarliga skäl, säger Katarina Lundahl.  

Utöver läkemedelsindustrin finns det andra branscher som har klarat sig nästan helt utan varsel. Jordbruk, gruvnäring, finanssektorn, offentlig förvaltning och försörjning av el, gas, värme och kyla har i princip inte drabbats av coronakrisen alls.

Brancher rekryterar under krisen

Enligt Svenskt Näringsliv fanns det till och med branscher som rekryterade mitt under krisen. Organisationens näringslivspanel rapporterade i april personalbrist i 47 av totalt 661 tillfrågade företag, bland annat inom tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk och handel.

Även inom byggbranschen förekom viss rekrytering, även om det är en bransch som förutspås gå en tuff höst till mötes. 16 200 personer i byggbranschen hade i juni beviljats korttidsarbete och drygt 3 300 har varslats.

– Byggbranschen har än så länge påverkats relativt lindrigt av krisen jämfört med många andra branscher. Men effekterna kan synas mer på sikt på grund av långa ledtider. Byggen som har satts igång stoppar man inte, säger Katarina Lundahl.

– Samtidigt har bostadspriserna hållits uppe väl och de spelar stor roll för utvecklingen av bostadsbyggandet.

Fortsatt tufft för besöksnäringen

Erica Sundberg är operativ chef på TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän till nytt jobb. Hon säger att besöksnäringen fortsatt har det tuffast.

– Därifrån kommer de allra flesta som söker stöd hos oss. Men det är betydligt lugnare nu än det var i våras.

Men det har inte varit helt omöjligt att få nytt jobb i vissa branscher under krisen, enligt Erica Sundberg.

– Det gäller till exempel medtech-branschen, distribution och logistik. Dessutom rekryterar offentlig sektor väldigt många människor. De flesta av dem som vi stöttar går vidare till ett jobb inom offentlig sektor. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Försvarsmakten och Kriminalvården har rekryterat väldigt många tjänstemän. Även Systembolaget har stort behov av ny personal. Vi ser också att många företag anställer konsulter på grund av det osäkra läget, säger Erica Sundberg.

Hennes uppmaning till den som blivit arbetslös är att vara aktiv och att inte ge upp.

– Det finns jobb att söka! Använd ditt nätverk, var aktiv på sociala medier. Passa på att lära dig nya saker. Tänk inte att nästa jobb måste vara drömjobbet under rådande läge, det är bättre att ta ett tillfälligt jobb eller ett konsultuppdrag än att vara arbetslös. Alla anställningar ger nya kontakter och en chans till en permanent lösning.

Läs mer: Andreas fick nytt jobb på 11 dagar

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Jobben där man redan använder AI

Kollega gick på jakt efter arbetsplatser där AI har blivit en del av vardagen. Vi hittade jordbruksmaskiner och greenwashing-detektiver – och fann en robothund som jobbar på ett bygge.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 06:01
Jobben där AI redan används. Jordbruksmaskiner, robothundar och greenwashing-dtektiver.
AI kommer att förändra arbetsmarknaden får gott. Det hör vi ofta sägas. Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet? Möt AI-drivna jordbruksmaskiner, greenwashing-detektiver och AI-robothunden Nicci. Foto: Väderstad/Ilja C. Hendel.

Robothunden Nicci ligger på rygg, med benen rakt upp i luften, och laddar i gång sin programvara. Kollega är på besök i norska Drammen, strax väster om Oslo, där byggjätten NCC renoverar ortens järnvägsstation. Det ser ut som att halva stationen har vänts upp och ned.

Målet för dagen är att testa vad ett byggbolag kan göra med en robothund som läser av sin omgivning. Än så länge har ingen svaret. Nicci – ett exemplar av den internetkända robotmodell som byggs av företaget Boston Dynamics och säljs under namnet Spot – lever ett kringflackande liv. Hon skickas mellan NCC:s nordiska byggarbetsplatser för att testas i olika miljöer.

Nicci kan gå i trappor, undvika hinder och rätar snabbt upp sig när hon är på väg att trilla. Med rätt tillbehör kan hon öppna dörrar och ladda sitt batteri på egen hand. Några andra Spotexemplar har utrustats med Chat GPT och börjat prata med sin omgivning. Mannen som grundade Boston Dynamics har nu bildat ett forskningsinstitut med målet att robotarna ska slippa all mänsklig fjärrstyrning och bli helt AI-drivna.

Riktigt så är det inte i Drammen. Lasse Bjørnstad fäster en 3D-kamera på robotens rygg, plockar upp en fjärrkontroll som liknar en tv-spelsdosa och kör i gång.

Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics.
Lasse Bjørnstad styr NCC:s robothund Nicci, som har byggts av företaget Boston Dynamics. Ilja C. Hendel

Efter Chat GPT

NCC är ett av de företag som kommit vidare från det första stadiet i AI-utvecklingen: hajp. När chattbotten Chat GPT lanserades hösten 2022 började det hagla profetior om den nya teknikens samhällspåverkan. Journalister, företagsledare och techentreprenörer gjorde jämförelser med samhällsomstörtande uppfinningar som ångmaskinen och internet.

Fackförbund runt om i världen har reagerat olika, men varit enade om en sak: arbetsmarknaden kommer att förändras. Internationella valutafonden uppskattar att 60 procent av jobben i teknologiskt utvecklade länder som Sverige kommer påverkas. I hälften av de fallen påstås AI-verktyg kunna lösa det som i dag är en anställds huvuduppgift.

Så hur ser det ut på arbetsplatser där man faktiskt börjat automatisera tänkandet?

Helt digitaliserat

På bygget i Drammen används inga traditionella ritningar. NCC:s infrastrukturprojekt vilar sedan flera år tillbaka på helt digitala 3D-modeller. När 3D-ansvarige Lasse Bjørnstad och mätchefen David Gottfridsson ska kontrollera att bygget går enligt plan fotograferar de alltihop med 3D-kameror.

Det är den arbetsuppgiften som de i dag testar att ge till robothunden. Än så länge kräver det att en människa fjärrstyr, men på andra arbetsplatser – med färre armeringsjärn, nivåskillnader och snöhögar – har samma robotmodell visat att den kan klara sig själv. David Gottfridsson pekar mot Drammens nya sjukhus som byggs ett par kilometer härifrån.

– Där borde en sådan här kunna användas.

”Billigare än en människa”

På oljeriggar och i fabriker går Boston Dynamics-robotar i dag automatiska säkerhetsronder för att upptäcka saker som hamnat på fel plats eller andra potentiellt farliga situationer.

– Det går att använda den som vaktmästare. Den kan upptäcka folk som inte ska vara på platsen. Men det är en ganska dyr vaktmästare, säger Lasse Bjørnstad.

Riktpriset för Spot motsvarade drygt 760 000 kronor när den lanserades.

– Billigare än en människa, säger David Gottfridsson och skrattar.

Terje Andersen, som jobbar med NCC:s digitala utveckling, konstaterar att rena snickaruppgifter kommer kunna automatiseras ganska snart.

– Det finns robotar som kan märka upp väggar och göra håltagning. Det börjar komma.

Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt.
Terje Andersen och Lasse Bjørnstad tror att robothundar som Nicci kommer fortsätta utvecklas i snabb takt. Ilja C. Hendel

Algoritmer som lär sig

På andra arbetsplatser har man redan gått vidare från teststadiet. Väderstad bygger jordbruksmaskiner och har sin fabrik i den östgötska orten med samma namn. Varje år producerar företagets tjänstemän omkring 7 000 ritningar. Nu har granskningen av ritningarna, en av de mer tidskrävande delarna av jobbet, börjat göras med hjälp av AI.

– Vi laddar upp de ritningar som vi vill granska och trycker på en knapp. Det kan ta mellan tio sekunder och tio minuter, beroende på hur många vi laddar upp samtidigt och hur stora ritningarna är, säger Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.

Programmet har tagits fram tillsammans med AI-företaget T&S Engineering och bygger på maskininlärning – samma teknik som finns i chattrobotar och bildgeneratorer. Markus Zwörner och hans kollegor har gett algoritmen ett antal instruktioner baserade på ISO-standarder. Sedan har de låtit algoritmen titta på ett stort antal ritningar av just Väderstads jordbruksmaskiner för att ”lära sig” detaljerna.

När den algoritmiska granskningen är färdig görs en sista, mänsklig koll. Enligt Markus Zwörner har granskningen blivit säkrare just för att de tar hjälp av ett AI-verktyg.

– Det finns ju för- och nackdelar med både människor och AI. En fördel med en dator är att det inte spelar någon roll om du kör tusen ritningar på en gång. Den kommer inte att tröttna och den kommer att se allt. Det gör inte en människa.

– Människor kan i stället vara lite mer flexibla, än så länge. Och faktiskt se mellan fingrarna om det behövs.

Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad.
Markus Zwörner, geometrisäkrare på Väderstad. Väderstad

Inte rädd att jobbet försvinner

Så vad händer med de mänskliga ritningsgranskarna? De kan ägna mer tid åt vissa specifika delar av granskningen, som att tänka kreativt och lösa framtida problem, enligt Markus Zwörner. De är också konstruktörer i botten och kan därför lägga mer tid på att skapa nya ritningar.

Men ändå – är ni inte oroliga för att automatisera bort er själva?

– Som vi ser det nu så kommer detta inte ta bort människan helt. AI:n är som ett stöd, som kan göra saker den är bättre på än människor.

– Sedan är det klart att man behöver ha det i åtanke, att bli ersatt som människa. Drar man detta till sin spets så kan man absolut tänka sig att vi kommer dit som samhälle.

Ett par branscher har redan slagit larm. Kollega har tidigare rapporterat om den göteborgska spelstudion Mindark, som sagt upp 40 procent av sina anställda för att enligt egen utsago ersätta dem med AI. Programmering, åtminstone enklare sådan, är en av de uppgifter som Chat GPT klarar allra bäst.

Nya jobb med AI

Optimister pratar i stället om att den nya tekniken kommer bidra till skapandet av nya jobb. Skånska Verify finns i en växande sektor där AI kan få en avgörande roll: hållbarhetsverifiering. Att säkerställa att företag lever upp till påståenden om sitt hållbarhetsarbete. Eller som grundaren Eva Vati säger: att ”eliminera greenwashing”.

Eva Vati, vd, Verify
Eva Vati, vd, Verify Privat

De anställda jobbar med att samla in policyer, protokoll och andra dokument från stora företagsservrar, hitta de relevanta textdelarna och sedan sammanställa dem. Sådant som gör en människa trött och förr eller senare slarvig. Verify har därför i samarbete med det skånska innovationscentret Digit Hub utvecklat ett AI-program byggt på maskininlärning.

Nu testar de att göra insamlingen och sammanfattningen med hjälp av programmet. Eva Vati tror att arbetet på sikt kan ta en tiondel så lång tid som i dag.

– Vi suger in all dokumentation och så föreslår AI:n svar. Sedan måste företaget såklart säkerställa att svaret känns rimligt.

Efter det kommer ett betydligt mer mänskligt steg: korsintervjuer med företagets anställda och beslutsfattare. När verifieringen till slut är färdig lämnas förslag om hur bolaget kan höja sina hållbarhetsambitioner ytterligare. Även där vill Eva Vati använda AI.

Hållbarhetsverifiering hänger ihop med EU-direktiv om hur företag ska rapportera om sin verksamhet. Reglerna har nyligen blivit svensk lag. Eva Vati förutspår att behovet av ”impact auditors”, som de AI-stödda hållbarhetsdetektiverna kallas, kommer öka kraftigt de närmaste åren.

Roboten kan göra farliga uppgifter

På den slamriga byggarbetsplatsen i Drammen har robothunden Nicci snart gått färdigt sin runda. Terje Andersen spekulerar om dess framtida nytta. En gissning som ligger nära till hands handlar om säkerhet.

– Vi har funderat på att köpa in en sprängstoffcensor och fästa på ryggen. När man har sprängt i en tunnel kan det finnas odetonerat stoff kvar och då kan roboten gå in först.

– Men det är inte bestämt än, tillägger han.

Kollegorna på NCC fäller ihop robothunden, lägger ned den i en stor, svart plastlåda och lassar in den i en skåpbil. Snart kan 3D-bilderna som samlats in läggas ihop till en enda jättebild av hur bygget går. Lasse Bjørnstad och David Gottfridsson måste bara dubbelkolla att roboten gjort vad den ska.

Fler branscher som är tidiga med AI

Andra branscher har också börjat präglas av AI. Här är några exempel.

  • Kundservice. Betalföretaget Klarna har påstått att deras AI-drivna kundtjänstrobot gör ett arbete som motsvarar 700 heltidsanställda människor.
  • Programmering. Eftersom textbaserad generativ AI bygger på sannolikhet – programmet besvarar en fråga genom att gissa vilka ord som borde följa efter varandra, baserat på en gigantisk mängd tidigare dokument – passar tekniken bra för att generera programkod.
  • Offentlig förvaltning. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte”. Det skriver Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, i en presentation av boken ”AI och makten över besluten”. Socionomer, administratörer, jurister och andra i offentlig sektor jobbar i dag sida vid sida med AI-verktyg.

Maskininlärning

Ett av de statistiska grundverktygen inom AI. Går ut på att skapa algoritmer som läser av en stor mängd tidigare data och därigenom kan skapa generaliseringar om nya data.

På så vis kan ett datorprogram, en maskin eller en bil ”lära sig” hur en uppgift förmodligen ska utföras, baserat på tidigare ”erfarenhet”.

För att det ska fungera behövs stora mängder data om uppgiften som ska utföras, rätt kategorisering av informationen och omfattande processorkraft. Därför krävs också mycket elektricitet.