Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vissa branscher klarar krisen bättre

Nästan alla branscher har drabbats av varsel och korttidsarbete under coronavåren. Men det finns några undantag.
Johanna Rovira, David Österberg Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
Byggbranschen är en av de branscher som rekryterat trots coronakrisen. Branschen spås dock gå en tuffare höst till mötes. Stina Stjernkvist / TT

Mellan mars och den sjunde augusti i år rapporterades varsel som berörde totalt 93 743 personer. Hotell- och restaurangverksamhet drabbades enligt Arbetsförmedlingen hårdast, med 18 633 varslade personer. Även resetjänster är hårt drabbade – 13 584 personer varslades om uppsägning under perioden. Tillverkningsindustrin har också haft det tufft, med 13 060 varslade anställda.

I krisens inledning varslades tusentals personer i veckan, men sedan ett par veckor ligger arbetslösheten stilla, rapporterar TT. Ett par hundra personer per vecka har varslats om uppsägning den senaste tiden. Av de nya arbetslösa kommer flertalet från transportsektorn och från handeln uppger Arbetsförmedlingen.

Handeln ojämnt drabbad

Drygt 100 000 anställda inom handeln omfattades av korttidsarbete i juni samtidigt som 8 451 personer i branschen varslades om uppsägning mellan den 1 mars och den 14 juni i år. Till det tillkommer uppsägningar från mindre företag som kan säga upp utan att först lägga varsel.

Men all handel har inte gått dåligt. Järn- och byggvaruhandeln har tillsammans med sport och fritid, samt heminredning ökat sin försäljning, tack vare att folk stannat hemma mer än vanligt, enligt SVT.

– Delar av handeln går bra, till exempel byggvaruhus, säger Unionens chefekonom, Katarina Lundahl.

Spelbranschen, second hand-butiker, pooltillverkare och husbil/husvagnstillverkare har också pekats ut som vinnare tack vare fenomenet hemester. 

– Läkemedelsindustrin går också bra av förklarliga skäl, säger Katarina Lundahl.  

Utöver läkemedelsindustrin finns det andra branscher som har klarat sig nästan helt utan varsel. Jordbruk, gruvnäring, finanssektorn, offentlig förvaltning och försörjning av el, gas, värme och kyla har i princip inte drabbats av coronakrisen alls.

Brancher rekryterar under krisen

Enligt Svenskt Näringsliv fanns det till och med branscher som rekryterade mitt under krisen. Organisationens näringslivspanel rapporterade i april personalbrist i 47 av totalt 661 tillfrågade företag, bland annat inom tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk och handel.

Även inom byggbranschen förekom viss rekrytering, även om det är en bransch som förutspås gå en tuff höst till mötes. 16 200 personer i byggbranschen hade i juni beviljats korttidsarbete och drygt 3 300 har varslats.

– Byggbranschen har än så länge påverkats relativt lindrigt av krisen jämfört med många andra branscher. Men effekterna kan synas mer på sikt på grund av långa ledtider. Byggen som har satts igång stoppar man inte, säger Katarina Lundahl.

– Samtidigt har bostadspriserna hållits uppe väl och de spelar stor roll för utvecklingen av bostadsbyggandet.

Fortsatt tufft för besöksnäringen

Erica Sundberg är operativ chef på TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän till nytt jobb. Hon säger att besöksnäringen fortsatt har det tuffast.

– Därifrån kommer de allra flesta som söker stöd hos oss. Men det är betydligt lugnare nu än det var i våras.

Men det har inte varit helt omöjligt att få nytt jobb i vissa branscher under krisen, enligt Erica Sundberg.

– Det gäller till exempel medtech-branschen, distribution och logistik. Dessutom rekryterar offentlig sektor väldigt många människor. De flesta av dem som vi stöttar går vidare till ett jobb inom offentlig sektor. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Försvarsmakten och Kriminalvården har rekryterat väldigt många tjänstemän. Även Systembolaget har stort behov av ny personal. Vi ser också att många företag anställer konsulter på grund av det osäkra läget, säger Erica Sundberg.

Hennes uppmaning till den som blivit arbetslös är att vara aktiv och att inte ge upp.

– Det finns jobb att söka! Använd ditt nätverk, var aktiv på sociala medier. Passa på att lära dig nya saker. Tänk inte att nästa jobb måste vara drömjobbet under rådande läge, det är bättre att ta ett tillfälligt jobb eller ett konsultuppdrag än att vara arbetslös. Alla anställningar ger nya kontakter och en chans till en permanent lösning.

Läs mer: Andreas fick nytt jobb på 11 dagar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.