Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Vissa branscher klarar krisen bättre
Nästan alla branscher har drabbats av varsel och korttidsarbete under coronavåren. Men det finns några undantag.
Mellan mars och den sjunde augusti i år rapporterades varsel som berörde totalt 93 743 personer. Hotell- och restaurangverksamhet drabbades enligt Arbetsförmedlingen hårdast, med 18 633 varslade personer. Även resetjänster är hårt drabbade – 13 584 personer varslades om uppsägning under perioden. Tillverkningsindustrin har också haft det tufft, med 13 060 varslade anställda.
I krisens inledning varslades tusentals personer i veckan, men sedan ett par veckor ligger arbetslösheten stilla, rapporterar TT. Ett par hundra personer per vecka har varslats om uppsägning den senaste tiden. Av de nya arbetslösa kommer flertalet från transportsektorn och från handeln uppger Arbetsförmedlingen.
Handeln ojämnt drabbad
Drygt 100 000 anställda inom handeln omfattades av korttidsarbete i juni samtidigt som 8 451 personer i branschen varslades om uppsägning mellan den 1 mars och den 14 juni i år. Till det tillkommer uppsägningar från mindre företag som kan säga upp utan att först lägga varsel.
Men all handel har inte gått dåligt. Järn- och byggvaruhandeln har tillsammans med sport och fritid, samt heminredning ökat sin försäljning, tack vare att folk stannat hemma mer än vanligt, enligt SVT.
– Delar av handeln går bra, till exempel byggvaruhus, säger Unionens chefekonom, Katarina Lundahl.
Spelbranschen, second hand-butiker, pooltillverkare och husbil/husvagnstillverkare har också pekats ut som vinnare tack vare fenomenet hemester.
– Läkemedelsindustrin går också bra av förklarliga skäl, säger Katarina Lundahl.
Utöver läkemedelsindustrin finns det andra branscher som har klarat sig nästan helt utan varsel. Jordbruk, gruvnäring, finanssektorn, offentlig förvaltning och försörjning av el, gas, värme och kyla har i princip inte drabbats av coronakrisen alls.
Brancher rekryterar under krisen
Enligt Svenskt Näringsliv fanns det till och med branscher som rekryterade mitt under krisen. Organisationens näringslivspanel rapporterade i april personalbrist i 47 av totalt 661 tillfrågade företag, bland annat inom tillverkningsindustri, jord- och skogsbruk och handel.
Även inom byggbranschen förekom viss rekrytering, även om det är en bransch som förutspås gå en tuff höst till mötes. 16 200 personer i byggbranschen hade i juni beviljats korttidsarbete och drygt 3 300 har varslats.
– Byggbranschen har än så länge påverkats relativt lindrigt av krisen jämfört med många andra branscher. Men effekterna kan synas mer på sikt på grund av långa ledtider. Byggen som har satts igång stoppar man inte, säger Katarina Lundahl.
– Samtidigt har bostadspriserna hållits uppe väl och de spelar stor roll för utvecklingen av bostadsbyggandet.
Fortsatt tufft för besöksnäringen
Erica Sundberg är operativ chef på TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän till nytt jobb. Hon säger att besöksnäringen fortsatt har det tuffast.
– Därifrån kommer de allra flesta som söker stöd hos oss. Men det är betydligt lugnare nu än det var i våras.
Men det har inte varit helt omöjligt att få nytt jobb i vissa branscher under krisen, enligt Erica Sundberg.
– Det gäller till exempel medtech-branschen, distribution och logistik. Dessutom rekryterar offentlig sektor väldigt många människor. De flesta av dem som vi stöttar går vidare till ett jobb inom offentlig sektor. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Försvarsmakten och Kriminalvården har rekryterat väldigt många tjänstemän. Även Systembolaget har stort behov av ny personal. Vi ser också att många företag anställer konsulter på grund av det osäkra läget, säger Erica Sundberg.
Hennes uppmaning till den som blivit arbetslös är att vara aktiv och att inte ge upp.
– Det finns jobb att söka! Använd ditt nätverk, var aktiv på sociala medier. Passa på att lära dig nya saker. Tänk inte att nästa jobb måste vara drömjobbet under rådande läge, det är bättre att ta ett tillfälligt jobb eller ett konsultuppdrag än att vara arbetslös. Alla anställningar ger nya kontakter och en chans till en permanent lösning.
Läs mer: Andreas fick nytt jobb på 11 dagar
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
