Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Viktigt tänka på för eventsäljare

Om din arbetsgivare har tecknat kollektivavtal så regleras dina anställningsvillkor i avtalet. Men enligt Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen, saknar de flesta företag med eventsäljare kollektivavtal. Här får du hennes råd om vad som då är viktigt att tänka på.
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad
  1. Se till att du har ett skriftligt anställningsavtal innan du börjar arbeta.
  2. Om det är något du är tveksam till i anställningsavtalet, skriv inte på förrän du visat det för ditt fackförbund och fått svar på dina frågor.
  3. Spara ett exemplar av anställningsavtalet och alla lönebesked utanför jobbet.
  4. Begär övertidsersättning om företaget kräver att du arbetar mer än 40 timmar per vecka i snitt. Mer än 200 timmar övertid på ett år eller mer än 50 timmar övertid på en månad strider det mot arbetstidslagens regler.
  5. Arbetstidslagen säger att du ska ha minst 11 timmars dygnsvila och 36 timmars veckovila.
  6. Kontrollera att du får semesterlön enligt semesterlagen med 12 procent på all lön, även rörlig lön som provision.
  7. Om du inte själv kan kontrollräkna att du får den provision som anställningsavtalet ger dig rätt till så be om hjälp av ditt fackförbund.
  8. Tänk på att företag utan kollektivavtal inte är skyldiga att betala in tjänstepension eller försäkringar, inte heller att betala övertidsersättning, OB-tillägg eller föräldralön. Det finns inte heller någon lag som ger rätt till minimilön eller lönehöjning. Om du vill ha detta ska det vara inskrivet i ditt anställningsavtal.
  9. Värdet av ett kollektivavtal kan för många vara ca 6000 - 7000 kr/månad. Om du börjar arbeta på ett företag utan kollektivavtal och inte har dessa förmåner i ditt anställningsavtal, behöver din månadslön vara så mycket högre om du själv ska betala till din pension och dina försäkringar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok