Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Viktigt förvalta startup-vågen”

Regeringen aviserade i vårbudgeten en satsning på startups och innovation, bland annat genom att stärka Almi företagspartner. Vi frågade några på startup-centret SUP46 vad de tror om regeringens förslag och vilken typ av finansiering de behöver för att växa.
Gabriella Westberg Publicerad
Adam Hasslert (till vänster) och Elina Berglund (till höger).
Adam Hasslert, grundare av Charity Storm, tv, och Elina Berglund, grundare av Natural Cycles, th. Foto: Kollega

 Stockholm: The unicorn factory heter en artikel från mars 2015 i Financial Times om den svenska startup-vågen inom IT-branschen. Efter dotcom-kraschen i början av 2000-talet vände sig många internationella IT-investerare bort från Sverige, men nu gör hungriga investerare rätt i att återvända till Sverige, skriver den amerikanska finanstidningen. 

Under det senaste decenniet har Stockholm lyckats producera fler “billion-dollar” IT-bolag än någon annanstans i Europa, och slår därmed både London och Berlin som startup-hubs, enligt Financial Times.

Start-up People of Sweden, SUP46, är en av många samlingsplatser där nystartade IT-företag ges möjlighet att växa och nätverka. För närvarande är 54 olika företag verksamma på den 2000 kvadratmeter stora kontorsytan i centrala Stockholm, däribland Charity Storm och Natural Cycles.

Adam Hasslert är en av fyra grundare till betaltjänsten Charity Storm, som erbjuder en enkel molnbaserad betalningstjänst för välgörenhetsorganisationer, skolor, föreningar och andra icke-kommersiella verksamheter. De fyra grundarna startade bolaget vid sidan av sina andra jobb för fyra år sedan, och investerade inledningsvis inget annat än sin egen fritid.

Ett år senare fick de ett bidrag från Vinnova som gjorde att de kunde anställda en utvecklare på heltid. Året därpå fick de ytterligare ett bidrag från innovationsmyndigheten. Nu är de tre som jobbar heltid med företaget och omsättningen har ökat med 1 000 procent på ett år. Nu är planen att växa snabbare och längre bort - utanför Sveriges gränser. 

- Utan Vinnovas bidrag hade vi aldrig ens varit här i dag.

Regeringen aviserade i sin näringspolitiska offensiv i vårbudgetpropositionen att de vill förstärka det statliga Almi Företagspartner, som ger lån, rådgivning och annat stöd till nystartsföretag och företag som vill växa, så kallad såddfinansiering. Fram till 2018 ska Almi få 110 miljoner per år, enligt förslaget i vårbudgeten. Läs mer om Almi och andra företagsinkubatorer här

Adam Hasslert tycker att regeringens initiativ är bra, men det räcker inte.   

- Det finns ett gap som affärsänglarna har svårt att täcka. Riskkapitalisterna är inte intresserade av små bolag som vårt, som kanske inte har behov av mer än ett par tre miljoner kronor. De vill satsa större. Där är Almi ett bra komplement, men de skulle behöva får ett större tillskott för att kunna fylla det där gapet. Ett tillskott på 110 miljoner kronor per år känns som en spottstyver.

Adam Hasslert menar att det är en riktig startupvåg vi ser komma nu. Och det är viktigt att staten förvaltar den väl, så att den inte bara sköljer över oss.

- Det är ändå coolt hur vi i Sverige har lyckats anpassa oss. Förut var till exempel det häftigaste för de som gick på Handelshögskolan att bli ”bankers” – nu ska alla starta företag.  

Elina Berglund startade för ett par år sedan ett företag tillsammans med sin man, Raol Scherwitzl, kring en app som fungerar som ett naturligt preventivmedel genom att beräkna och bevaka kvinnans fertilitetscykler: Natural Cycles. Bolaget startade de sommaren 2013 i Schweiz, där de båda hade doktorerat i fysik. Men för ett år sedan tog de med sig bolaget till Sverige – därför att de upplevde att Sverige erbjöd en bättre startup-miljö.

- Och så var det. Vi har redan upplevt en enorm skillnad och blir inbjudna till olika nätverksträffar och pitchar hela tiden.

Elina Berglund är positiv till regeringens satsning på nystarts- och tillväxtföretag men har aldrig själv sökt stöd eller företagslån från just statliga Almi. Finansiering har de fått från annat håll, i två omgångar, berättar Elina Berglund.

Först var det tre så kallade affärsänglar  - privatpersoner som satsar pengar och kunskap i nystartade företag -  två schweizare och en svensk, som såg till att affärsidén kunde få liv. Den andra investeringsrundan har de precis avslutat i och med att de knutit till sig ett danskt och ett tyskt riskkapitalbolag.

Många som söker finansiering inom IT-branschen verkar hellre vända sig till utländska investerare, än svenska. Men för Natural Cycles hade de gärna fått vara svenska och finnas närmare till hands.

- Det hade absolut varit praktiskt, men andra faktorer känns viktigare. Att det känns rätt, att de förstår idén och produkten. Och så är det en fråga om tajming.

Sedan starten för två år sedan har de hunnit bli åtta anställda i företaget. Planen är att växa globalt. För närvarande säljer de till 90 procent inom Sverige. Den största utmaningen med att växa ut över gränsen är byråkratin, säger Elina Berglund.

- Det är lätt att drunkna i det byråkratiska som litet nystartsbolag. Bara att hantera momsen mellan de olika länderna! Och det har inte blivit enklare med de nya momsreglerna. Vi har fått lov att anlita KPMG till slut, för att det är så krångligt att växa. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.