Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vaxholmsmålet - en sammanfattning

Vintern 2004 försattes det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Anledningen var att Laval, som arbetade med ett skolbygge i Vaxholm, inte ville teckna kollektivavtal för de anställda.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt EU:s utstationeringsdirektiv måste utländska entreprenörer som tillfälligt utför arbete i annat EU-land respektera värdlandets minimivillkor. Laval gick också med på att teckna ett avtal som innebar att man skulle betala den så kallade stupstockslönen i Byggnads avtal på 109 kronor i timmen. Men det avvisade Byggnads som i stället krävde att Laval skulle betala snittlönen i Stockholmsområdet, 145 kronor i timmen (läs mer).

Till stöd för sin sak hade Byggnads ett tillägg till mbl som infördes av den dåvarande regeringen 1991, Lex Britannia. Där anges att stridsåtgärder visst är tillåtna om det avtal som undanträngs är utländskt med sämre villkor än de svenska.

Arbetsdomstolen, som fick tvisten på sitt bord, beslöt att skicka frågan vidare till EG-domstolen. EG-domstolen hade att ta ställning till om svensk lagstiftning är förenlig med EG-rätten, och om Lex Britannia skulle kunna betraktas som åtminstone försvårande för den fria rörligheten, eftersom svenska företag med kollektivavtal är skyddade från stridsåtgärder, medan utländska kan hamna i Lavals situation (läs mer).

I december 2007 konstaterade EG-domstolen att Byggnads blockad hade varit felaktig. Fackliga stridsåtgärder för att skydda anställda mot social dumping kan vara motiverade, enligt domstolen som dock menade att Byggnads gått för långt. Byggnads avtal saknade minimilön vilket gjorde det svårt för det lettiska företaget att se vilka lönekrav som måste uppfyllas (läs mer).

Efter domen har diskussionerna fortgått om dess konsekvenser för den så kallade svenska modellen. I Sverige görs reglerna för arbetsmarknaden upp i avtal mellan fack och arbetsgivare, och inte som i många andra länder via lag (läs mer).

Både den svenska regeringen och arbetsmarknadens parter har också ställt sig bakom den svenska modellen, även om arbetsgivarna inom Teknikföretagen förordat minimilöner i lag som det bästa sättet att uppfylla EG-domstolens krav (läs mer).

I december presenterade regeringens särskilde utredare Claes Stråth sin översyn av Lavaldomens konsekvenser. I hans uppdrag låg bland annat att ta reda på om Lex Britannia behöver ändras eller avskaffas (läs mer).

Samtidigt kommer Arbetsdomstolen återigen ta upp i Lavalmålet. Efter EG-domstolens avgörande kommer dock inte själva konflikten behandlas. I stället blir AD:s uppgift att avgöra om facken ska tvingas betala skadestånd till Laval.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.