Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Vaxholmsmålet - en sammanfattning

Vintern 2004 försattes det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Anledningen var att Laval, som arbetade med ett skolbygge i Vaxholm, inte ville teckna kollektivavtal för de anställda.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt EU:s utstationeringsdirektiv måste utländska entreprenörer som tillfälligt utför arbete i annat EU-land respektera värdlandets minimivillkor. Laval gick också med på att teckna ett avtal som innebar att man skulle betala den så kallade stupstockslönen i Byggnads avtal på 109 kronor i timmen. Men det avvisade Byggnads som i stället krävde att Laval skulle betala snittlönen i Stockholmsområdet, 145 kronor i timmen (läs mer).

Till stöd för sin sak hade Byggnads ett tillägg till mbl som infördes av den dåvarande regeringen 1991, Lex Britannia. Där anges att stridsåtgärder visst är tillåtna om det avtal som undanträngs är utländskt med sämre villkor än de svenska.

Arbetsdomstolen, som fick tvisten på sitt bord, beslöt att skicka frågan vidare till EG-domstolen. EG-domstolen hade att ta ställning till om svensk lagstiftning är förenlig med EG-rätten, och om Lex Britannia skulle kunna betraktas som åtminstone försvårande för den fria rörligheten, eftersom svenska företag med kollektivavtal är skyddade från stridsåtgärder, medan utländska kan hamna i Lavals situation (läs mer).

I december 2007 konstaterade EG-domstolen att Byggnads blockad hade varit felaktig. Fackliga stridsåtgärder för att skydda anställda mot social dumping kan vara motiverade, enligt domstolen som dock menade att Byggnads gått för långt. Byggnads avtal saknade minimilön vilket gjorde det svårt för det lettiska företaget att se vilka lönekrav som måste uppfyllas (läs mer).

Efter domen har diskussionerna fortgått om dess konsekvenser för den så kallade svenska modellen. I Sverige görs reglerna för arbetsmarknaden upp i avtal mellan fack och arbetsgivare, och inte som i många andra länder via lag (läs mer).

Både den svenska regeringen och arbetsmarknadens parter har också ställt sig bakom den svenska modellen, även om arbetsgivarna inom Teknikföretagen förordat minimilöner i lag som det bästa sättet att uppfylla EG-domstolens krav (läs mer).

I december presenterade regeringens särskilde utredare Claes Stråth sin översyn av Lavaldomens konsekvenser. I hans uppdrag låg bland annat att ta reda på om Lex Britannia behöver ändras eller avskaffas (läs mer).

Samtidigt kommer Arbetsdomstolen återigen ta upp i Lavalmålet. Efter EG-domstolens avgörande kommer dock inte själva konflikten behandlas. I stället blir AD:s uppgift att avgöra om facken ska tvingas betala skadestånd till Laval.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.