Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utvecklingstid inget för tjänstemän

Unionen gör tummen ner för regeringens förslag om utvecklingstid. Det modifierade friåret löser inte de behov som finns hos tjänstemännen i den privata sektorn, menar förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Utvecklingstid ger anställda möjlighet att vara lediga bland annat för att starta eget. Fredrik Sandberg/TT

Kritiken mot den arbetsmarknadsåtgärd som går under namnet utvecklingstid, som Miljöpartiet fått igenom i höstbudgeten, är kompakt. Regeringen borde satsa på arbetslösa i stället för på folk som redan har ett jobb, menar både LO och Svensk Näringsliv, enligt nyhetsbyrån TT.

Unionen ser flera problem med reformen, som i mångt och mycket liknar friåret och som innebär att en anställd kan få motsvarande a-kassa under ett år för att plugga vidare eller starta eget om en arbetslös kan hoppa in som vikarie.

– A-kassa räcker inte för att skapa incitament och trygghet för tjänstemän att kunna gå in i längre kompetensutveckling, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Han menar att det de privatanställda tjänstemännen behöver är att stat och parter krokar arm och gemensamt hittar en lösning.

– Jag hade önskat att regeringen och stödpartierna hade väntat på de förhandlingar som pågår med anledning av las-utredningen. Vi vill öka anställningstryggheten för tjänstemännen genom att öka deras anställningsbarhet – och det gör man genom att öka tillgången på kompetensutveckling.
 

Fakta

Under 2020 ska 220 miljoner satsas för att finansiera utvecklingstiden och kommer endast att omfatta ett hundratal personer, är förslaget.  Året därpå blir kostnaden 600 miljoner för att sedan stiga till en miljard 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.