Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Utvecklingstid inget för tjänstemän

Unionen gör tummen ner för regeringens förslag om utvecklingstid. Det modifierade friåret löser inte de behov som finns hos tjänstemännen i den privata sektorn, menar förbundets samhällspolitiska chef Henrik Ehrenberg.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Utvecklingstid ger anställda möjlighet att vara lediga bland annat för att starta eget. Fredrik Sandberg/TT

Kritiken mot den arbetsmarknadsåtgärd som går under namnet utvecklingstid, som Miljöpartiet fått igenom i höstbudgeten, är kompakt. Regeringen borde satsa på arbetslösa i stället för på folk som redan har ett jobb, menar både LO och Svensk Näringsliv, enligt nyhetsbyrån TT.

Unionen ser flera problem med reformen, som i mångt och mycket liknar friåret och som innebär att en anställd kan få motsvarande a-kassa under ett år för att plugga vidare eller starta eget om en arbetslös kan hoppa in som vikarie.

– A-kassa räcker inte för att skapa incitament och trygghet för tjänstemän att kunna gå in i längre kompetensutveckling, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Han menar att det de privatanställda tjänstemännen behöver är att stat och parter krokar arm och gemensamt hittar en lösning.

– Jag hade önskat att regeringen och stödpartierna hade väntat på de förhandlingar som pågår med anledning av las-utredningen. Vi vill öka anställningstryggheten för tjänstemännen genom att öka deras anställningsbarhet – och det gör man genom att öka tillgången på kompetensutveckling.
 

Fakta

Under 2020 ska 220 miljoner satsas för att finansiera utvecklingstiden och kommer endast att omfatta ett hundratal personer, är förslaget.  Året därpå blir kostnaden 600 miljoner för att sedan stiga till en miljard 2022.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.