Air France-KLM går in som ny storägare i SAS. Ett besked som välkomnas av Tommy Nilsson, Unionens representant i bolagsstyrelsen.
– Detta är ett sätt att säkra jobben, säger han.
SAS nya storägare kommer att säkra jobben på flygbolaget, tror Unionens representant i bolagsstyrelsen. Johan Nilsson/TT
Flygbolaget SAS har haft ekonomiska bekymmer under lång tid och framtiden för bolaget har varit oviss. Under tisdagskvällen kom nyheten att ett konsortium med bland andra europeiska flygbolaget Air France-KLM går in som nya storägare.
Den danska staten blir kvar som ägare och utökar sin ägarandel medan den svenska staten, som i dag är den största ägaren, inte är intresserad av att gå in med mer pengar. Sammanlagt rör det sig om 13 miljarder nya kronor som skjuts till.
Lättnad hos Unionenklubben
Tommy Nilsson, klubbordförande för SAS Tjänstemannaförening och ledamot av SAS bolagsstyrelse är lättad efter beskedet.
Foto: SAS
– Jag känner mig positiv att vi nått så här långt. Det har varit en turbulent och intensiv period och det är skönt att ha nått den här milstolpen att nu ha potentiella nya ägare, säger han.
– Alternativet att inte få nya ägare, som är villiga att satsa på bolaget, skulle bara innebär en sak: att vi försvinner.
Ser du som facklig representant någon risk att jobben hamnar i Amsterdam nu?
– Det inte det som är kommunicerat eller arbetshypotesen. Så nej, jag kan inte se den risken – so far. Ambitionen är att SAS ska kunna leva vidare.
– Jag har inte hunnit prata med min styrelse eller några medlemmar. Men jag upplever ingen storm av oro eller liknande. Det finns ingenting som indikerar att man behöver vara orolig för sitt jobb eller sin arbetsplats, tvärtom. Detta är ett sätt att säkra jobben.
Tommy Nilsson anser att processen har hanterat på bra sätt av ledningen.
– Det ska vara transparens i en bolagsstyrelse och det tycker jag att det har varit. Det har funnits möjlighet för oss arbetstagarrepresentanter att ställa frågor.
Besparingspaket fortsätter enligt plan
Den omfattande besparingsplanen, SAS forward, löper vidare som planerat och det har enligt Tommy Nilsson varit en förutsättning för att bolaget ska få nya investerare.
Flygbolaget har sedan en tidigare en ansökan om konkursskydd i amerikansk domstol, en så kallad Chapter 11, som även den ligger kvar. De nya investerarna måste nu godkännas av både EU och amerikansk domstol.
Inom kort kommer SAS Tjänstemannaklubb att skicka ut information till medlemmarna.
– Om man har frågor och vill prata mer om det här är man alltid välkommen att kontakta oss i styrelsen. Den dörren står alltid öppen och så även i det här fallet, säger Tommy Nilsson.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.