Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I dag, onsdag, presenterade regeringen sin vårbudget. Den innehöll inte mycket nytt eftersom regeringen de senaste veckorna redan lagt fram flera krispaket för att minska följderna av coronakrisen.
Unionens chefsekonom, Katarina Lundahl, anser att satsningarna är bra. Hon välkomnar särskilt att företag som skjuter upp skatteinbetalningar får sänkt ränta och tycker att förstärkningarna av systemet med korttidspermitteringar var nödvändigt. Enligt de nya reglerna kan företag permittera personal på upp till 80 procent av arbetstiden och få det mesta av lönekostnaden betald av staten.
Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete
Delar av oppositionen samt arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv och Almega tycker dock att åtgärderna är otillräckliga. De anser bland annat att krisande företag ska kunna få 100 procent av lönekostnaden betald av staten.
– Den förstärkning av korttidspermitteringarna som regeringen presenterade i går är ett steg i rätt riktning. Vi hade gärna sett att man gått ännu längre eftersom systemet är väldigt träffsäkert, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.
Katarina Lundahl tror dock inte på full ersättning.
– Vi håller med regeringen om att maximalt 80 procents arbetsminskning är en rimlig nivå. Risken för fusk blir för stor om personalen inte arbetar alls och 100 procent av lönekostnaden ersätts. Vi tror också att det är bra att fortsätta ha en koppling till jobbet under krisen, säger hon.
Är åtgärderna tillräckliga?
– Det är mycket möjligt att det behövs ytterligare åtgärder och det har ju regeringen också flaggat för. Olika branscher befinner sig i olika stadier av krisen. Men jag tycker att de åtgärder som presenterats hittills är tillräckliga med tanke på hur läget ser ut just nu.
Enligt budgeten räknar regeringen med en arbetslöshet på nio procent i år och nästa år. Därefter sjunker den. Katarina Lundahl anser att det finns risk för att prognosen är väl positiv.
– När det gäller prognosen för arbetslöshet kan jag konstatera att den är väldigt svåra att göra. Det är mycket möjligt att regeringen får revidera upp den till hösten.
Läs mer: "Kan få arbetslöshet på 25 procent"
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
