Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Unionen välkomnar att regeringen utökar systemet för korttidspermitteringar. Jonas Ekströmer / TT

I dag, onsdag, presenterade regeringen sin vårbudget. Den innehöll inte mycket nytt eftersom regeringen de senaste veckorna redan lagt fram flera krispaket för att minska följderna av coronakrisen.

Unionens chefsekonom, Katarina Lundahl, anser att satsningarna är bra. Hon välkomnar särskilt att företag som skjuter upp skatteinbetalningar får sänkt ränta och tycker att förstärkningarna av systemet med korttidspermitteringar var nödvändigt. Enligt de nya reglerna kan företag permittera personal på upp till 80 procent av arbetstiden och få det mesta av lönekostnaden betald av staten.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Delar av oppositionen samt arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv och Almega tycker dock att åtgärderna är otillräckliga. De anser bland annat att krisande företag ska kunna få 100 procent av lönekostnaden betald av staten.

– Den förstärkning av korttidspermitteringarna som regeringen presenterade i går är ett steg i rätt riktning. Vi hade gärna sett att man gått ännu längre eftersom systemet är väldigt träffsäkert, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.

Katarina Lundahl tror dock inte på full ersättning.

– Vi håller med regeringen om att maximalt 80 procents arbetsminskning är en rimlig nivå. Risken för fusk blir för stor om personalen inte arbetar alls och 100 procent av lönekostnaden ersätts. Vi tror också att det är bra att fortsätta ha en koppling till jobbet under krisen, säger hon.

Är åtgärderna tillräckliga?
– Det är mycket möjligt att det behövs ytterligare åtgärder och det har ju regeringen också flaggat för. Olika branscher befinner sig i olika stadier av krisen. Men jag tycker att de åtgärder som presenterats hittills är tillräckliga med tanke på hur läget ser ut just nu.

Enligt budgeten räknar regeringen med en arbetslöshet på nio procent i år och nästa år. Därefter sjunker den. Katarina Lundahl anser att det finns risk för att prognosen är väl positiv.

– När det gäller prognosen för arbetslöshet kan jag konstatera att den är väldigt svåra att göra. Det är mycket möjligt att regeringen får revidera upp den till hösten.

Läs mer: "Kan få arbetslöshet på 25 procent"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.