Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen: ”Staten ska inte betala hela lönen”

Både Svenskt Näringsliv och Almega vill att staten ska betala hela lönekostnaden för krisande företag. Men Unionen tycker att 80 procents arbetstidsminskning är tillräckligt.
David Österberg Publicerad
Jonas Ekströmer / TT
Unionen välkomnar att regeringen utökar systemet för korttidspermitteringar. Jonas Ekströmer / TT

I dag, onsdag, presenterade regeringen sin vårbudget. Den innehöll inte mycket nytt eftersom regeringen de senaste veckorna redan lagt fram flera krispaket för att minska följderna av coronakrisen.

Unionens chefsekonom, Katarina Lundahl, anser att satsningarna är bra. Hon välkomnar särskilt att företag som skjuter upp skatteinbetalningar får sänkt ränta och tycker att förstärkningarna av systemet med korttidspermitteringar var nödvändigt. Enligt de nya reglerna kan företag permittera personal på upp till 80 procent av arbetstiden och få det mesta av lönekostnaden betald av staten.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Delar av oppositionen samt arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv och Almega tycker dock att åtgärderna är otillräckliga. De anser bland annat att krisande företag ska kunna få 100 procent av lönekostnaden betald av staten.

– Den förstärkning av korttidspermitteringarna som regeringen presenterade i går är ett steg i rätt riktning. Vi hade gärna sett att man gått ännu längre eftersom systemet är väldigt träffsäkert, säger Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.

Katarina Lundahl tror dock inte på full ersättning.

– Vi håller med regeringen om att maximalt 80 procents arbetsminskning är en rimlig nivå. Risken för fusk blir för stor om personalen inte arbetar alls och 100 procent av lönekostnaden ersätts. Vi tror också att det är bra att fortsätta ha en koppling till jobbet under krisen, säger hon.

Är åtgärderna tillräckliga?
– Det är mycket möjligt att det behövs ytterligare åtgärder och det har ju regeringen också flaggat för. Olika branscher befinner sig i olika stadier av krisen. Men jag tycker att de åtgärder som presenterats hittills är tillräckliga med tanke på hur läget ser ut just nu.

Enligt budgeten räknar regeringen med en arbetslöshet på nio procent i år och nästa år. Därefter sjunker den. Katarina Lundahl anser att det finns risk för att prognosen är väl positiv.

– När det gäller prognosen för arbetslöshet kan jag konstatera att den är väldigt svåra att göra. Det är mycket möjligt att regeringen får revidera upp den till hösten.

Läs mer: "Kan få arbetslöshet på 25 procent"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.