Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen om försvarsindustrin

Försvarsindustrin är viktig för Sverige ur ett jobbperspek­tiv, enligt Unionen. Den sysselsätter många tusentals personer, Unionen har ungefär 8 000 medlemmar i branschen, och den är viktig för den regionala tillväxten på många platser i landet.
Ola Rennstam Publicerad

Mellan 2001 och 2013 ökade den svenska vapenexporten med 289 procent, från 3,1 miljarder till 11,9 miljarder kronor per år. Sverige ligger på tredje plats i världen av de länder som exporterar mest vapen per invånare.

Enligt Unionen handlar det om en industri som är högteknologisk och drivande inom innovations­arbete som leder till nya produkter som kan kommersialiseras för civilt bruk.

- Vi anser att företagen ska ha ett högt etiskt ansvarstagande och följa de regler som finns kring handel och export av försvarsmateriel och vi utgår från att företagen gör rimliga avvägningar, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande.

Företagen:

Saab Dynamics är en del av försvarskoncernen Saab AB som står för cirka 60 procent av den svenska försvarsmaterielexporten. Verksamhet i Linköping och Karlskoga, med 1 500 anställda varav 700 i Karlskoga.

BAE Systems Bofors AB ingår i Europas största vapenkoncern BAE Systems. 350 anställda i Karlskoga. Koncernen äger även BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.

Branschorganisationen SOFF. Säkerhets- och försvarsföretagen har 65 medlemsföretag med sammanlagt 33 500 anställda varav cirka 19 000 arbetar inom försvarsindustrin.

EKR & KEX:

Exportkontrollrådet (EKR) är en parlamentariskt tillsatt grupp som kan råda Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om hur de ska hantera krigsmateriel-exportärenden.

Kritsmateriel-exportutredningen (KEX) är en parlamentarisk utredning som regeringen tillsatt för att ta fram förslag till en ny krigsmateriellagstiftning, främst för att utreda hur Sverige kan skärpa exportkontrollen till icke-demokratiska regimer. Kommittén ska redovisa sina slutsatser senast december 2014.

Kollega undersöker

Ska Sverige ha en industri för försvarsmateriel? Den frågan ställde Novus på uppdrag av Kollega till 811 personer, som alla får Kollega i brevlådan.

59 procent svarade ja
21 procent svarade nej
20 procent svarade vet ej

Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.