Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen om försvarsindustrin

Försvarsindustrin är viktig för Sverige ur ett jobbperspek­tiv, enligt Unionen. Den sysselsätter många tusentals personer, Unionen har ungefär 8 000 medlemmar i branschen, och den är viktig för den regionala tillväxten på många platser i landet.
Ola Rennstam Publicerad

Mellan 2001 och 2013 ökade den svenska vapenexporten med 289 procent, från 3,1 miljarder till 11,9 miljarder kronor per år. Sverige ligger på tredje plats i världen av de länder som exporterar mest vapen per invånare.

Enligt Unionen handlar det om en industri som är högteknologisk och drivande inom innovations­arbete som leder till nya produkter som kan kommersialiseras för civilt bruk.

- Vi anser att företagen ska ha ett högt etiskt ansvarstagande och följa de regler som finns kring handel och export av försvarsmateriel och vi utgår från att företagen gör rimliga avvägningar, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande.

Företagen:

Saab Dynamics är en del av försvarskoncernen Saab AB som står för cirka 60 procent av den svenska försvarsmaterielexporten. Verksamhet i Linköping och Karlskoga, med 1 500 anställda varav 700 i Karlskoga.

BAE Systems Bofors AB ingår i Europas största vapenkoncern BAE Systems. 350 anställda i Karlskoga. Koncernen äger även BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.

Branschorganisationen SOFF. Säkerhets- och försvarsföretagen har 65 medlemsföretag med sammanlagt 33 500 anställda varav cirka 19 000 arbetar inom försvarsindustrin.

EKR & KEX:

Exportkontrollrådet (EKR) är en parlamentariskt tillsatt grupp som kan råda Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om hur de ska hantera krigsmateriel-exportärenden.

Kritsmateriel-exportutredningen (KEX) är en parlamentarisk utredning som regeringen tillsatt för att ta fram förslag till en ny krigsmateriellagstiftning, främst för att utreda hur Sverige kan skärpa exportkontrollen till icke-demokratiska regimer. Kommittén ska redovisa sina slutsatser senast december 2014.

Kollega undersöker

Ska Sverige ha en industri för försvarsmateriel? Den frågan ställde Novus på uppdrag av Kollega till 811 personer, som alla får Kollega i brevlådan.

59 procent svarade ja
21 procent svarade nej
20 procent svarade vet ej

Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.