Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen om försvarsindustrin

Försvarsindustrin är viktig för Sverige ur ett jobbperspek­tiv, enligt Unionen. Den sysselsätter många tusentals personer, Unionen har ungefär 8 000 medlemmar i branschen, och den är viktig för den regionala tillväxten på många platser i landet.
Ola Rennstam Publicerad

Mellan 2001 och 2013 ökade den svenska vapenexporten med 289 procent, från 3,1 miljarder till 11,9 miljarder kronor per år. Sverige ligger på tredje plats i världen av de länder som exporterar mest vapen per invånare.

Enligt Unionen handlar det om en industri som är högteknologisk och drivande inom innovations­arbete som leder till nya produkter som kan kommersialiseras för civilt bruk.

- Vi anser att företagen ska ha ett högt etiskt ansvarstagande och följa de regler som finns kring handel och export av försvarsmateriel och vi utgår från att företagen gör rimliga avvägningar, säger Martin Linder, Unionens andre vice ordförande.

Företagen:

Saab Dynamics är en del av försvarskoncernen Saab AB som står för cirka 60 procent av den svenska försvarsmaterielexporten. Verksamhet i Linköping och Karlskoga, med 1 500 anställda varav 700 i Karlskoga.

BAE Systems Bofors AB ingår i Europas största vapenkoncern BAE Systems. 350 anställda i Karlskoga. Koncernen äger även BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik.

Branschorganisationen SOFF. Säkerhets- och försvarsföretagen har 65 medlemsföretag med sammanlagt 33 500 anställda varav cirka 19 000 arbetar inom försvarsindustrin.

EKR & KEX:

Exportkontrollrådet (EKR) är en parlamentariskt tillsatt grupp som kan råda Inspektionen för strategiska produkter (ISP) om hur de ska hantera krigsmateriel-exportärenden.

Kritsmateriel-exportutredningen (KEX) är en parlamentarisk utredning som regeringen tillsatt för att ta fram förslag till en ny krigsmateriellagstiftning, främst för att utreda hur Sverige kan skärpa exportkontrollen till icke-demokratiska regimer. Kommittén ska redovisa sina slutsatser senast december 2014.

Kollega undersöker

Ska Sverige ha en industri för försvarsmateriel? Den frågan ställde Novus på uppdrag av Kollega till 811 personer, som alla får Kollega i brevlådan.

59 procent svarade ja
21 procent svarade nej
20 procent svarade vet ej

Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)