Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tryggade jobb på Saab

Brasiliens köp av 36 Jas Gripen tryggar jobben en lång tid framöver på Saab i Linköping. Och köpet kan dessutom få ringar på vattnet.
- Nu är vi på banan igen, säger Jan Kovacs, som är Unionens klubbordförande på Saab.
Lina Björk Publicerad
Zdeněk Malý /Colourbox
Orden är värd sammanlagt 39,3 miljarder kronor. För de 13 000 anställda inom Saabkoncernen, är det ett glädjande besked. Zdeněk Malý /Colourbox

Förhandlingar mellan Saab och Brasiliens försvarsdepartement har pågått sedan december förra året. Men nu står det klart, Saab ska producera 36 Gripenplan, samt bistå Brasilien med stöd och underhållssystem. En order som är värd sammanlagt 39,3 miljarder kronor. För de 13 000 anställda inom Saabkoncernen, är det ett glädjande besked.

- För oss betyder det här förhoppningsvis fler arbetstillfällen, framför allt i Linköping där vi bygger planen. Som det ser ut i dag så är anställda som jobbar med produktion och utveckling väldigt hårt pressade och med det nya avtalet kommer det att bli ännu mer jobb, och då ser vi ingen annan väg än att ta in mer personal, säger Jan Kovacs.

I kontraktet står dock att själva byggandet ska ske i både Sverige och Brasilien så hur många arbetstillfällen som skapas i Sverige är svårt att förutse. En Gripen-fabrik ska byggas i anslutning till den brasilianska flygplansjätten Embraers anläggningar utanför São Paulo. Man räknar med att de första planen kommer att stå klara 2018. Leveranserna från Sverige till Brasilien ska ske mellan 2019 och 2024.

Att affären med Brasilien gick i hamn var särskilt glädjande då man i maj gick miste om en stor affär med Schweiz. Politikerna ville då köpa 22 Gripenplan från Sverige, men i en folkomrösning sade väljarna nej. Ett stort bakslag både för försvarskoncernen Saab och deras anställda.

- Alla tycker att det är skönt att den här affären gick i lås.  Med tanke på vad som hände i våras har vi inte vågat hoppas på för mycket, säger Jan Kovacs.

Och försäljningen av Gripenplanen kan få ringar på vattnet. Enligt uppgifter till Sveriges Radio räknar Brasilien med att stå för vidare försäljning i Sydamerika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.