Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
De flesta är eniga om att integrationen på arbetsmarknaden kan bli bättre. Medan vissa pekar på att skillnaden i förvärvsarbete mellan invandrare och infödda är större i Sverige jämfört med övriga Europa.
– Större än i praktisk taget alla andra västländer, menar nationalekonomen Assar Lindbeck och finner att Sverige, jämfört med Europa, placerar sig i mittfåran när det gäller sysselsättning bland utrikes födda.
Det förstnämnda sättet att se på saken har ibland lett till slutsatsen att det krävs förändringar i lönestrukturen. Genom fler låglönejobb får fler chansen att komma i jobb.
Med skapandet av Etableringsjobben lyckades parterna – Svenskt Näringsliv, LO och Unionen – glida ur den problematiken: Arbetsgivarna får sina eftersträvade låga lönekostnader, medan den anställde får en låg men ändå acceptabel lön i nivå med kollektivavtalens lägstalöner. Mellanskillnaden betalas av staten, det vill säga skattebetalarna.
Det är fortfarande stora skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och tidigare ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, är en av dem som anser att den dåliga integrationen på svensk arbetsmarknad är ett reellt problem.
– Det har väl blivit något bättre tack vare högkonjunkturen. Men det är fortfarande stora skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda, särskilt utomeuropiskt födda. Dessutom har utrikes födda ofta mer osäkra anställningsförhållanden.
Lars Calmfors tror inte att de så kallade Etableringsjobben räcker som lösning. I samband med uppgörelsen talades det om att 10 000 personer skulle omfattas. Även om man skulle nå den siffran är det för lite, anser Calmfors som tror att det blir svårt att komma upp i några stora volymer. Dels för att det ställs krav på att arbetsgivaren ska ha kollektivavtal – vilket många småföretag inte har – dels för att det finns delar av näringslivet där sådana avtal inte kommer att slutas, och som därför inte kommer att omfattas.
Calmfors, liksom tidigare AER, tror att det också behövs enklare jobb som betalas med lägre lön än i dag. För det krävs att arbetsmarknadens parter väljer att teckna avtal med lägre ingångslöner.
– Men avsikten ska vara att de som får de här jobben ska ha möjligheter att gå vidare till andra jobb så småningom. Därför måste man kombinera det här med generösa studiestöd.
Enligt en undersökning som AER tidigare redovisat är det mer än 40 procent av dem som kommer in på enklare jobb som tio år senare har gått vidare till mer kvalificerade anställningar. Med studiestödsmöjligheten borde den procentandelen kunna höjas ytterligare, menar han.
Var finns då de enkla jobben?
– Höga löner har slagit ut jobb som är mer av en stödfunktion. Frågar man arbetsgivarna skulle de kunna anställa personal som utför jobb mer av handräckningskaraktär om de inte behövde betala så mycket.
Inför valet har Allianspartierna lagt fram ett förslag till så kallade Inträdesjobb som innebär att lönen ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i som högst tre år.
Om Riksdagen kan sänka lönerna kan de också höja dem i ett annat läge
Det förslaget tror dock inte Lars Calmfors på.
– Det skulle bli ett politiskt ingrepp i lönebildningen, första prioritet måste i stället vara att få parterna att komma överens. Långsiktigt är det inte bra att politikerna sätter löner, säger Lars Calmfors.
På den punkten får han medhåll av LO.
Enligt LO-ekonomen Torbjörn Hållö skulle det sannolikt inte ens vara lagligt att på det sättet upphäva kollektivavtalen. Om en ny regering försöker driva igenom förslaget skulle facken slå bakut och Torbjörn Hållö tror att även arbetsgivarna skulle göra gemensam sak i den frågan.
– De arbetsgivare som tänker efter inser att om Riksdagen kan sänka lönerna kan de också höja dem i ett annat läge.
Till skillnad från Lars Calmfors menar Torbjörn Hållö att Etableringsjobben kan få stor betydelse. Inte för dem som mer eller mindre saknar utbildning, de måste i stället sätta sig i skolbänken, och inte heller för dem som tidigare haft kvalificerade jobb och kanske bara saknar språkkunskaper.
– Vår förhoppning är att Etableringsjobben träffar en bred grupp och kommer att omfatta många.
Enligt Torbjörn Hållö kan Etableringsjobben troligtvis bli populärare bland arbetsgivare inom industrin än många arbetsmarknadsåtgärder som redan finns i dag.
– Dels för att arbetsmarknadens parter står bakom förslaget, dels för att det är betydligt mer obyråkratiskt i och med att bidraget från staten går direkt till den anställde.
Men han tror inte att reformen löser alla problem på egen hand.
– Nej, det kommer inte att täcka alla grupper. Men det kommer att bli en viktig pusselbit. Blir det bra hoppas vi att flera förbund kommer med.
Alla LO-förbund är dock inte entusiastiska, bland annat påpekar Byggnads att de redan i dag har egna branschavtal för dem som står långt från arbetsmarknaden. De avtalen är ”utformade utifrån våra specifika avtal och utifrån våra befintliga yrkesutbildningsavtal. Av den orsaken är vi inom Byggnads inte intresserade av några låglönejobb. Kompetens ska belönas med lön enligt kollektivavtal och praktik ska leda till utbildning, kompetens och yrkesbevis”, skriver pressekreteraren Hans Reuterskiöld i ett mejl.
Lönesänkardebatten lever uppenbarligen fortfarande. Men är det verkligen givet att sänkta ingångslöner skulle leda till fler jobb?
– Alla ekonomer skulle säga att en sänkning skulle ha betydelse, frågan är bara hur stor den skulle vara, säger ekonomiprofessor Anders Forslund, vicedirektör för Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Den forskning som finns om minimilönernas effekter är visserligen omfattande, men i allmänhet från länder med lagstadgade minimilöner och därför inte självklart överförbara på svenska förhållanden.
De flesta av studierna pekar mot att högre lägstalöner ger lägre sysselsättning – vilket antas innebära att även det motsatta förhållandet gäller: att sänkta lägstalöner ger högre sysselsättning. Däremot är det sällan som det handlar om några större effekter.
Från Sverige finns ett fåtal studier, en av dem gjord av IFAU. Även den visade på begränsade följder för sysselsättningen när lägstalönerna höjdes.
– Men det man missar i forskningen är den potentiella uppkomsten av nya arbeten och nya sektorer på grund av sänkta löner. Det skulle exempelvis kunna vara att stoppa varor i kassar i snabbköpet, berättar Anders Forslund.
Eftersom mer omfattande lönesänkningar inte gjorts är det omöjligt att veta hur det skulle utfalla i praktiken.
– Det kan mycket väl stämma, men det går inte att utläsa av de data som finns.
Inte heller Anders Forslund tror att den nya överenskommelsen om Etableringsjobb kan lösa problemen för de nyanlända på arbetsmarknaden.
– Man skulle kunna förmoda att de kommer att locka till sig en del som hade fått jobb via andra arbetsmarknadspolitiska program och att nettoeffekten inte kommer att bli jättestor.
Däremot tror Anders Forslund att Etableringsjobben kan öppna nya branscher, till exempel industrin, för nyanlända som tidigare ofta fått jobb i tjänste- och servicesektorn.
Etableringsjobben passar inte våra medlemmar, även om de också kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden
På tjänstemannasidan är det än så länge enbart Unionen som deltar i överenskommelsen om Etableringsjobb. En anledning är att andra förbund inte ser behovet för sina medlemsgrupper. Ett exempel är Sveriges Ingenjörer. Förhandlingschefen Camilla Frankelius konstaterar att man följt arbetet med Etableringsjobben ”nogsamt” och att man stöttar det.
– Men i nuvarande form är det inte aktuellt för oss, det passar inte våra medlemmar, även om de också kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, är övertygad om att Etableringsjobben kommer att få stor betydelse.
– Men alla som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer inte att hitta ett jobb som omfattas av modellen. Det kommer att behövas ett koppel av åtgärder.
Tillkomsten av Etableringsjobb kommer knappast heller ta kål på kraven på sänkta ingångslöner, menar han.
– Den diskussionen finns i högsta grad, även om det är lite oklart varför. Målet för de flesta är att sänka kostnaderna för företagen eftersom det här är personer som av olika anledningar inte kan prestera fullt ut ännu. Det uppnår man med Etableringsjobben, säger Henrik Ehrenberg som har svårt att se poängen med att ge sig på folks inkomster. I normalfallet vill man ju att det ska löna sig att arbeta.
Skulle det bli regeringsskifte efter valet tror Henrik Ehrenberg att etableringsjobben ändå blir av.
– Jag hör från politikerna i de borgerliga partierna att det finns ett större intresse för modellen nu än det gjorde för ett halvår sedan.
På samma sätt som facken hoppas givetvis även arbetsgivarsidan, Svenskt Näringsliv, som undertecknat överenskommelsen på en framgång för modellen.
– Jag tror att Etableringsjobben kommer att bli viktiga när de kommer på plats och jag tror att ambitionen om att 10 000 personer ska omfattas kommer att visa sig vara alltför blygsam, säger Peter Jeppsson, Svenskt Näringslivs vice vd, enligt vilken intresset från företagen för att anställa personal på modellens premisser är stort. Och det handlar inte bara om jobb som redan finns, utan även om nya jobb som skulle uppstå, exempelvis assisterande jobb som inte kräver så mycket utbildning, hävdar han.
Etableringsjobbens tillkomst innebär dock inte att diskussionen om ingångslönerna är död. Flera av Svenskt Näringslivs medlemsförbund har drivit frågan länge, och problematiken med de höga minimilönerna kvarstår, påpekar Peter Jeppsson.
Om inte de fackliga motparterna är intresserade av sänkta ingångslöner i avtal, skulle ni kunna tänka er att låta politiken gå in och styra?
– Nu vill vi att det ska bli klart med Etableringsjobben och att de ska komma igång, det är det spår vi driver nu. Vi tror att det finns potential i modellen, men sedan får vi så klart utvärdera hur den fungerar.
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Christine Olsson/TT, Camilla Svensk/Unionen, Svenskt Näringsliv
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.