De flesta är eniga om att integrationen på arbetsmarknaden kan bli bättre. Medan vissa pekar på att skillnaden i förvärvsarbete mellan invandrare och infödda är större i Sverige jämfört med övriga Europa.
– Större än i praktisk taget alla andra västländer, menar nationalekonomen Assar Lindbeck och finner att Sverige, jämfört med Europa, placerar sig i mittfåran när det gäller sysselsättning bland utrikes födda.
Det förstnämnda sättet att se på saken har ibland lett till slutsatsen att det krävs förändringar i lönestrukturen. Genom fler låglönejobb får fler chansen att komma i jobb.
Med skapandet av Etableringsjobben lyckades parterna – Svenskt Näringsliv, LO och Unionen – glida ur den problematiken: Arbetsgivarna får sina eftersträvade låga lönekostnader, medan den anställde får en låg men ändå acceptabel lön i nivå med kollektivavtalens lägstalöner. Mellanskillnaden betalas av staten, det vill säga skattebetalarna.
Det är fortfarande stora skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och tidigare ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, är en av dem som anser att den dåliga integrationen på svensk arbetsmarknad är ett reellt problem.
– Det har väl blivit något bättre tack vare högkonjunkturen. Men det är fortfarande stora skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda, särskilt utomeuropiskt födda. Dessutom har utrikes födda ofta mer osäkra anställningsförhållanden.
Lars Calmfors tror inte att de så kallade Etableringsjobben räcker som lösning. I samband med uppgörelsen talades det om att 10 000 personer skulle omfattas. Även om man skulle nå den siffran är det för lite, anser Calmfors som tror att det blir svårt att komma upp i några stora volymer. Dels för att det ställs krav på att arbetsgivaren ska ha kollektivavtal – vilket många småföretag inte har – dels för att det finns delar av näringslivet där sådana avtal inte kommer att slutas, och som därför inte kommer att omfattas.
Calmfors, liksom tidigare AER, tror att det också behövs enklare jobb som betalas med lägre lön än i dag. För det krävs att arbetsmarknadens parter väljer att teckna avtal med lägre ingångslöner.
– Men avsikten ska vara att de som får de här jobben ska ha möjligheter att gå vidare till andra jobb så småningom. Därför måste man kombinera det här med generösa studiestöd.
Enligt en undersökning som AER tidigare redovisat är det mer än 40 procent av dem som kommer in på enklare jobb som tio år senare har gått vidare till mer kvalificerade anställningar. Med studiestödsmöjligheten borde den procentandelen kunna höjas ytterligare, menar han.
Var finns då de enkla jobben?
– Höga löner har slagit ut jobb som är mer av en stödfunktion. Frågar man arbetsgivarna skulle de kunna anställa personal som utför jobb mer av handräckningskaraktär om de inte behövde betala så mycket.
Ingrepp i lönebildningen
Inför valet har Allianspartierna lagt fram ett förslag till så kallade Inträdesjobb som innebär att lönen ska uppgå till 70 procent av rådande ingångslön i som högst tre år.
Om Riksdagen kan sänka lönerna kan de också höja dem i ett annat läge
Det förslaget tror dock inte Lars Calmfors på.
– Det skulle bli ett politiskt ingrepp i lönebildningen, första prioritet måste i stället vara att få parterna att komma överens. Långsiktigt är det inte bra att politikerna sätter löner, säger Lars Calmfors.
På den punkten får han medhåll av LO.
Enligt LO-ekonomen Torbjörn Hållö skulle det sannolikt inte ens vara lagligt att på det sättet upphäva kollektivavtalen. Om en ny regering försöker driva igenom förslaget skulle facken slå bakut och Torbjörn Hållö tror att även arbetsgivarna skulle göra gemensam sak i den frågan.
– De arbetsgivare som tänker efter inser att om Riksdagen kan sänka lönerna kan de också höja dem i ett annat läge.
Till skillnad från Lars Calmfors menar Torbjörn Hållö att Etableringsjobben kan få stor betydelse. Inte för dem som mer eller mindre saknar utbildning, de måste i stället sätta sig i skolbänken, och inte heller för dem som tidigare haft kvalificerade jobb och kanske bara saknar språkkunskaper.
– Vår förhoppning är att Etableringsjobben träffar en bred grupp och kommer att omfatta många.
Enligt Torbjörn Hållö kan Etableringsjobben troligtvis bli populärare bland arbetsgivare inom industrin än många arbetsmarknadsåtgärder som redan finns i dag.
– Dels för att arbetsmarknadens parter står bakom förslaget, dels för att det är betydligt mer obyråkratiskt i och med att bidraget från staten går direkt till den anställde.
Men han tror inte att reformen löser alla problem på egen hand.
– Nej, det kommer inte att täcka alla grupper. Men det kommer att bli en viktig pusselbit. Blir det bra hoppas vi att flera förbund kommer med.
Leder sänkta löner till fler jobb?
Alla LO-förbund är dock inte entusiastiska, bland annat påpekar Byggnads att de redan i dag har egna branschavtal för dem som står långt från arbetsmarknaden. De avtalen är ”utformade utifrån våra specifika avtal och utifrån våra befintliga yrkesutbildningsavtal. Av den orsaken är vi inom Byggnads inte intresserade av några låglönejobb. Kompetens ska belönas med lön enligt kollektivavtal och praktik ska leda till utbildning, kompetens och yrkesbevis”, skriver pressekreteraren Hans Reuterskiöld i ett mejl.
Lönesänkardebatten lever uppenbarligen fortfarande. Men är det verkligen givet att sänkta ingångslöner skulle leda till fler jobb?
– Alla ekonomer skulle säga att en sänkning skulle ha betydelse, frågan är bara hur stor den skulle vara, säger ekonomiprofessor Anders Forslund, vicedirektör för Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Den forskning som finns om minimilönernas effekter är visserligen omfattande, men i allmänhet från länder med lagstadgade minimilöner och därför inte självklart överförbara på svenska förhållanden.
De flesta av studierna pekar mot att högre lägstalöner ger lägre sysselsättning – vilket antas innebära att även det motsatta förhållandet gäller: att sänkta lägstalöner ger högre sysselsättning. Däremot är det sällan som det handlar om några större effekter.
Från Sverige finns ett fåtal studier, en av dem gjord av IFAU. Även den visade på begränsade följder för sysselsättningen när lägstalönerna höjdes.
– Men det man missar i forskningen är den potentiella uppkomsten av nya arbeten och nya sektorer på grund av sänkta löner. Det skulle exempelvis kunna vara att stoppa varor i kassar i snabbköpet, berättar Anders Forslund.
Eftersom mer omfattande lönesänkningar inte gjorts är det omöjligt att veta hur det skulle utfalla i praktiken.
– Det kan mycket väl stämma, men det går inte att utläsa av de data som finns.
Inte heller Anders Forslund tror att den nya överenskommelsen om Etableringsjobb kan lösa problemen för de nyanlända på arbetsmarknaden.
– Man skulle kunna förmoda att de kommer att locka till sig en del som hade fått jobb via andra arbetsmarknadspolitiska program och att nettoeffekten inte kommer att bli jättestor.
Däremot tror Anders Forslund att Etableringsjobben kan öppna nya branscher, till exempel industrin, för nyanlända som tidigare ofta fått jobb i tjänste- och servicesektorn.
Etableringsjobben passar inte våra medlemmar, även om de också kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden
På tjänstemannasidan är det än så länge enbart Unionen som deltar i överenskommelsen om Etableringsjobb. En anledning är att andra förbund inte ser behovet för sina medlemsgrupper. Ett exempel är Sveriges Ingenjörer. Förhandlingschefen Camilla Frankelius konstaterar att man följt arbetet med Etableringsjobben ”nogsamt” och att man stöttar det.
– Men i nuvarande form är det inte aktuellt för oss, det passar inte våra medlemmar, även om de också kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Regeringsskifte kan påverka
Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, är övertygad om att Etableringsjobben kommer att få stor betydelse.
– Men alla som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer inte att hitta ett jobb som omfattas av modellen. Det kommer att behövas ett koppel av åtgärder.
Tillkomsten av Etableringsjobb kommer knappast heller ta kål på kraven på sänkta ingångslöner, menar han.
– Den diskussionen finns i högsta grad, även om det är lite oklart varför. Målet för de flesta är att sänka kostnaderna för företagen eftersom det här är personer som av olika anledningar inte kan prestera fullt ut ännu. Det uppnår man med Etableringsjobben, säger Henrik Ehrenberg som har svårt att se poängen med att ge sig på folks inkomster. I normalfallet vill man ju att det ska löna sig att arbeta.
Skulle det bli regeringsskifte efter valet tror Henrik Ehrenberg att etableringsjobben ändå blir av.
– Jag hör från politikerna i de borgerliga partierna att det finns ett större intresse för modellen nu än det gjorde för ett halvår sedan.
På samma sätt som facken hoppas givetvis även arbetsgivarsidan, Svenskt Näringsliv, som undertecknat överenskommelsen på en framgång för modellen.
– Jag tror att Etableringsjobben kommer att bli viktiga när de kommer på plats och jag tror att ambitionen om att 10 000 personer ska omfattas kommer att visa sig vara alltför blygsam, säger Peter Jeppsson, Svenskt Näringslivs vice vd, enligt vilken intresset från företagen för att anställa personal på modellens premisser är stort. Och det handlar inte bara om jobb som redan finns, utan även om nya jobb som skulle uppstå, exempelvis assisterande jobb som inte kräver så mycket utbildning, hävdar han.
Etableringsjobbens tillkomst innebär dock inte att diskussionen om ingångslönerna är död. Flera av Svenskt Näringslivs medlemsförbund har drivit frågan länge, och problematiken med de höga minimilönerna kvarstår, påpekar Peter Jeppsson.
Om inte de fackliga motparterna är intresserade av sänkta ingångslöner i avtal, skulle ni kunna tänka er att låta politiken gå in och styra?
– Nu vill vi att det ska bli klart med Etableringsjobben och att de ska komma igång, det är det spår vi driver nu. Vi tror att det finns potential i modellen, men sedan får vi så klart utvärdera hur den fungerar.
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Christine Olsson/TT, Camilla Svensk/Unionen, Svenskt Näringsliv
Etableringsjobb
- Bygger på en överenskommelse mellan den rödgröna regeringen, LO, Unionen och Svenskt Näringsliv.
- Både nyanlända och långtidsarbetslösa har möjlighet att få etableringsjobb. Avsikten är att det ska leda till en tillsvidareanställning.
- De ska också finnas möjlighet för den anställde att delta i svenska för invandrare och annan kortare utbildning.
- Arbetsgivarens totala kostnad blir 8 400 kronor i månaden. Därtill får individen 9 870 kronor i månaden skattefritt från staten. Stödet betalas ut under maximalt två år.
- Fullt utbyggt beräknas 10 000 personer omfattas. Målet är att modellen ska finnas på plats 2019.
