Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO: Mer stöd åt tjänstemännen

Staten tar inte sitt ansvar för tjänstemännens möjligheter till omställning på arbetsmarknaden. Istället läggs allt för stort ansvar på parternas omställningsorganisationer och det är i längden ohållbart. Det menar TCO som i dag presenterar tre rapporter på området.
Gabriella Westberg Publicerad
Eva Nordmark.
Tjänstemännen kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark. Foto: Anders Wiklund/TT

Arbetslösheten på tjänstemannaområdet är låg och har legat ganska stadigt på samma nivå de senaste åren, på drygt två procent bland tjänstemän generellt och lite högre, tre procent, bland privatanställda – att jämföra med åtta procent för samhället i stort. Omställningskedjans olika delar för tjänstemännen fungerar också väl i dag, konstaterar rapportförfattarna, med omställningsavtalen, inkomstförsäkringarna och a-kassan.

Men det är dags att ta höjd för en annan tid, menar TCO.  Med globalisering och digitalisering försvinner och förändras tjänstemännens yrken redan i dag i hög takt och förändringstakten förväntas inte avta. Fler och fler tjänstemän hamnar återkommande i omställningsläge, det vill säga behöver om och om igen söka nya jobb och skaffa sig ny kunskap – inte för att komma in men för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden.

I dag fokuserar arbetsmarknadspolitiken på stödåtgärder för de som har svårast att alls få ett jobb; unga utan gymnasiekompetens, nyanlända och de med olika funktionsvariationer.

För en välutbildad tjänsteman som blivit av med jobbet finns däremot inte mycket att hämta hos Arbetsförmedlingen – inte förrän hen blivit långtidsarbetslös. Det är både riskfyllt och kortsiktigt, menar Mats Essemyr som står bakom en av rapporterna, Tjänstemannagrupper i arbetsmarknadspolitiken och i omställning.

Det är tjänstemännen som kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, skriver TCO:s Eva Nordmark i ett inlägg på SvD Debatt i dag, apropå rapportsläppet. Därmed blir tjänstemännens möjligheter till snabb omställning avgörande för Sveriges konkurrenskraft.

Arbetsförmedlingen skulle behöva lägga mycket mer krut på att stödja tjänstemännen att ställa om och vidareutveckla sin kompetens, menar Mats Essemyr. Även för den som har ett jobb men behöver hjälp att söka sig vidare.

Du menar att man skulle ta resurser ifrån de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden - för att ge till de som redan har jobb, eller åtminstone goda förutsättningar att få?

- Jo, och det är ju dilemmat. Utsatta grupper har det bekymmersamt idag. Men annars riskerar vi att så att säga bränna ljuset i bägge ändarna.

I dag är det parternas omställningsorganisationer, som Trygghetsrådet för tjänstemän inom det privata och Trygghetsstiftelsen för offentligt anställda, som erbjuder stöd och hjälp till tjänstemän som riskerar att bli eller har blivit av med jobbet.

Alla tjänstemän omfattas dock inte av den hjälpen. Den som jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal får inte stöd av Trygghetsrådet, och inte heller den växande gruppen visstidsanställda. Dessutom är omställningsorganisationernas insatser tidsbegränsade. Den som har omfattande utbildningsbehov eller som drabbats av psykisk ohälsa, riskerar att hamna i ett glapp mellan Trygghetsråd och Arbetsförmedling.

- Det kan vara en person som behöver omfattande stöd i utbildning eller som har ohälsa och behöver rehabiliteringsinsatser, där man redan i ett tidigt stadium skulle kunna starta ett samarbete med Arbetsförmedlingen, säger Ann-Sofi Sjöberg, en av författarna till rapporten Omställningsavtal – det extra stödet mellan jobb.

Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut?
- Det skulle kunna se ut så att Trygghetsrådet står för utbildningsinsatsen och Arbetsförmedlingen tar ansvar för matchning mot arbetsgivare, föreslår hon.

Nyligen återupptogs omställningsförhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Ett av de krav PTK driver där är att även de med tidsbegränsade anställningar ska omfattas av omställningsavtalen och kunna få stöd av exempelvis Trygghetsrådet.

Enligt Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, och PTK:s motpart i förhandlingarna, finns goda förutsättningar att den frågan snart är löst.

- En visstidsanställning är ju något helt annat än en tillsvidareanställning. Det är en anställning som SKA sluta vid ett visst datum. Det är väl anledningen till att vi en gång valde att inte inkludera visstidsanställningar i omställningsavtalet. Men nu har vi sagt att vi under vissa förutsättningar kan acceptera det. Så vi får se om den frågan kan finna sin lösning under kommande förhandlingar, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.