Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO: Mer stöd åt tjänstemännen

Staten tar inte sitt ansvar för tjänstemännens möjligheter till omställning på arbetsmarknaden. Istället läggs allt för stort ansvar på parternas omställningsorganisationer och det är i längden ohållbart. Det menar TCO som i dag presenterar tre rapporter på området.
Gabriella Westberg Publicerad
Eva Nordmark.
Tjänstemännen kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark. Foto: Anders Wiklund/TT

Arbetslösheten på tjänstemannaområdet är låg och har legat ganska stadigt på samma nivå de senaste åren, på drygt två procent bland tjänstemän generellt och lite högre, tre procent, bland privatanställda – att jämföra med åtta procent för samhället i stort. Omställningskedjans olika delar för tjänstemännen fungerar också väl i dag, konstaterar rapportförfattarna, med omställningsavtalen, inkomstförsäkringarna och a-kassan.

Men det är dags att ta höjd för en annan tid, menar TCO.  Med globalisering och digitalisering försvinner och förändras tjänstemännens yrken redan i dag i hög takt och förändringstakten förväntas inte avta. Fler och fler tjänstemän hamnar återkommande i omställningsläge, det vill säga behöver om och om igen söka nya jobb och skaffa sig ny kunskap – inte för att komma in men för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden.

I dag fokuserar arbetsmarknadspolitiken på stödåtgärder för de som har svårast att alls få ett jobb; unga utan gymnasiekompetens, nyanlända och de med olika funktionsvariationer.

För en välutbildad tjänsteman som blivit av med jobbet finns däremot inte mycket att hämta hos Arbetsförmedlingen – inte förrän hen blivit långtidsarbetslös. Det är både riskfyllt och kortsiktigt, menar Mats Essemyr som står bakom en av rapporterna, Tjänstemannagrupper i arbetsmarknadspolitiken och i omställning.

Det är tjänstemännen som kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, skriver TCO:s Eva Nordmark i ett inlägg på SvD Debatt i dag, apropå rapportsläppet. Därmed blir tjänstemännens möjligheter till snabb omställning avgörande för Sveriges konkurrenskraft.

Arbetsförmedlingen skulle behöva lägga mycket mer krut på att stödja tjänstemännen att ställa om och vidareutveckla sin kompetens, menar Mats Essemyr. Även för den som har ett jobb men behöver hjälp att söka sig vidare.

Du menar att man skulle ta resurser ifrån de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden - för att ge till de som redan har jobb, eller åtminstone goda förutsättningar att få?

- Jo, och det är ju dilemmat. Utsatta grupper har det bekymmersamt idag. Men annars riskerar vi att så att säga bränna ljuset i bägge ändarna.

I dag är det parternas omställningsorganisationer, som Trygghetsrådet för tjänstemän inom det privata och Trygghetsstiftelsen för offentligt anställda, som erbjuder stöd och hjälp till tjänstemän som riskerar att bli eller har blivit av med jobbet.

Alla tjänstemän omfattas dock inte av den hjälpen. Den som jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal får inte stöd av Trygghetsrådet, och inte heller den växande gruppen visstidsanställda. Dessutom är omställningsorganisationernas insatser tidsbegränsade. Den som har omfattande utbildningsbehov eller som drabbats av psykisk ohälsa, riskerar att hamna i ett glapp mellan Trygghetsråd och Arbetsförmedling.

- Det kan vara en person som behöver omfattande stöd i utbildning eller som har ohälsa och behöver rehabiliteringsinsatser, där man redan i ett tidigt stadium skulle kunna starta ett samarbete med Arbetsförmedlingen, säger Ann-Sofi Sjöberg, en av författarna till rapporten Omställningsavtal – det extra stödet mellan jobb.

Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut?
- Det skulle kunna se ut så att Trygghetsrådet står för utbildningsinsatsen och Arbetsförmedlingen tar ansvar för matchning mot arbetsgivare, föreslår hon.

Nyligen återupptogs omställningsförhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Ett av de krav PTK driver där är att även de med tidsbegränsade anställningar ska omfattas av omställningsavtalen och kunna få stöd av exempelvis Trygghetsrådet.

Enligt Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, och PTK:s motpart i förhandlingarna, finns goda förutsättningar att den frågan snart är löst.

- En visstidsanställning är ju något helt annat än en tillsvidareanställning. Det är en anställning som SKA sluta vid ett visst datum. Det är väl anledningen till att vi en gång valde att inte inkludera visstidsanställningar i omställningsavtalet. Men nu har vi sagt att vi under vissa förutsättningar kan acceptera det. Så vi får se om den frågan kan finna sin lösning under kommande förhandlingar, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.