Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

TCO: Mer stöd åt tjänstemännen

Staten tar inte sitt ansvar för tjänstemännens möjligheter till omställning på arbetsmarknaden. Istället läggs allt för stort ansvar på parternas omställningsorganisationer och det är i längden ohållbart. Det menar TCO som i dag presenterar tre rapporter på området.
Gabriella Westberg Publicerad
Eva Nordmark.
Tjänstemännen kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark. Foto: Anders Wiklund/TT

Arbetslösheten på tjänstemannaområdet är låg och har legat ganska stadigt på samma nivå de senaste åren, på drygt två procent bland tjänstemän generellt och lite högre, tre procent, bland privatanställda – att jämföra med åtta procent för samhället i stort. Omställningskedjans olika delar för tjänstemännen fungerar också väl i dag, konstaterar rapportförfattarna, med omställningsavtalen, inkomstförsäkringarna och a-kassan.

Men det är dags att ta höjd för en annan tid, menar TCO.  Med globalisering och digitalisering försvinner och förändras tjänstemännens yrken redan i dag i hög takt och förändringstakten förväntas inte avta. Fler och fler tjänstemän hamnar återkommande i omställningsläge, det vill säga behöver om och om igen söka nya jobb och skaffa sig ny kunskap – inte för att komma in men för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden.

I dag fokuserar arbetsmarknadspolitiken på stödåtgärder för de som har svårast att alls få ett jobb; unga utan gymnasiekompetens, nyanlända och de med olika funktionsvariationer.

För en välutbildad tjänsteman som blivit av med jobbet finns däremot inte mycket att hämta hos Arbetsförmedlingen – inte förrän hen blivit långtidsarbetslös. Det är både riskfyllt och kortsiktigt, menar Mats Essemyr som står bakom en av rapporterna, Tjänstemannagrupper i arbetsmarknadspolitiken och i omställning.

Det är tjänstemännen som kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, skriver TCO:s Eva Nordmark i ett inlägg på SvD Debatt i dag, apropå rapportsläppet. Därmed blir tjänstemännens möjligheter till snabb omställning avgörande för Sveriges konkurrenskraft.

Arbetsförmedlingen skulle behöva lägga mycket mer krut på att stödja tjänstemännen att ställa om och vidareutveckla sin kompetens, menar Mats Essemyr. Även för den som har ett jobb men behöver hjälp att söka sig vidare.

Du menar att man skulle ta resurser ifrån de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden - för att ge till de som redan har jobb, eller åtminstone goda förutsättningar att få?

- Jo, och det är ju dilemmat. Utsatta grupper har det bekymmersamt idag. Men annars riskerar vi att så att säga bränna ljuset i bägge ändarna.

I dag är det parternas omställningsorganisationer, som Trygghetsrådet för tjänstemän inom det privata och Trygghetsstiftelsen för offentligt anställda, som erbjuder stöd och hjälp till tjänstemän som riskerar att bli eller har blivit av med jobbet.

Alla tjänstemän omfattas dock inte av den hjälpen. Den som jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal får inte stöd av Trygghetsrådet, och inte heller den växande gruppen visstidsanställda. Dessutom är omställningsorganisationernas insatser tidsbegränsade. Den som har omfattande utbildningsbehov eller som drabbats av psykisk ohälsa, riskerar att hamna i ett glapp mellan Trygghetsråd och Arbetsförmedling.

- Det kan vara en person som behöver omfattande stöd i utbildning eller som har ohälsa och behöver rehabiliteringsinsatser, där man redan i ett tidigt stadium skulle kunna starta ett samarbete med Arbetsförmedlingen, säger Ann-Sofi Sjöberg, en av författarna till rapporten Omställningsavtal – det extra stödet mellan jobb.

Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut?
- Det skulle kunna se ut så att Trygghetsrådet står för utbildningsinsatsen och Arbetsförmedlingen tar ansvar för matchning mot arbetsgivare, föreslår hon.

Nyligen återupptogs omställningsförhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Ett av de krav PTK driver där är att även de med tidsbegränsade anställningar ska omfattas av omställningsavtalen och kunna få stöd av exempelvis Trygghetsrådet.

Enligt Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, och PTK:s motpart i förhandlingarna, finns goda förutsättningar att den frågan snart är löst.

- En visstidsanställning är ju något helt annat än en tillsvidareanställning. Det är en anställning som SKA sluta vid ett visst datum. Det är väl anledningen till att vi en gång valde att inte inkludera visstidsanställningar i omställningsavtalet. Men nu har vi sagt att vi under vissa förutsättningar kan acceptera det. Så vi får se om den frågan kan finna sin lösning under kommande förhandlingar, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Unionen: Jobben blir färre i AI-utsatta yrken – ”Tysta varsel”

Jobben blir färre inom AI-exponerade yrken. Företag som har infört AI planerar fler neddragningar än andra. Och facket är inte med på banan. Det konstaterar Unionen i en ny rapport.
Noa Kristiansson Publicerad 18 november 2026, kl 09:46
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.