Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Arbetslösheten på tjänstemannaområdet är låg och har legat ganska stadigt på samma nivå de senaste åren, på drygt två procent bland tjänstemän generellt och lite högre, tre procent, bland privatanställda – att jämföra med åtta procent för samhället i stort. Omställningskedjans olika delar för tjänstemännen fungerar också väl i dag, konstaterar rapportförfattarna, med omställningsavtalen, inkomstförsäkringarna och a-kassan.
Men det är dags att ta höjd för en annan tid, menar TCO. Med globalisering och digitalisering försvinner och förändras tjänstemännens yrken redan i dag i hög takt och förändringstakten förväntas inte avta. Fler och fler tjänstemän hamnar återkommande i omställningsläge, det vill säga behöver om och om igen söka nya jobb och skaffa sig ny kunskap – inte för att komma in men för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden.
I dag fokuserar arbetsmarknadspolitiken på stödåtgärder för de som har svårast att alls få ett jobb; unga utan gymnasiekompetens, nyanlända och de med olika funktionsvariationer.
För en välutbildad tjänsteman som blivit av med jobbet finns däremot inte mycket att hämta hos Arbetsförmedlingen – inte förrän hen blivit långtidsarbetslös. Det är både riskfyllt och kortsiktigt, menar Mats Essemyr som står bakom en av rapporterna, Tjänstemannagrupper i arbetsmarknadspolitiken och i omställning.
Det är tjänstemännen som kommer att dominera framtidens arbetsmarknad, skriver TCO:s Eva Nordmark i ett inlägg på SvD Debatt i dag, apropå rapportsläppet. Därmed blir tjänstemännens möjligheter till snabb omställning avgörande för Sveriges konkurrenskraft.
Arbetsförmedlingen skulle behöva lägga mycket mer krut på att stödja tjänstemännen att ställa om och vidareutveckla sin kompetens, menar Mats Essemyr. Även för den som har ett jobb men behöver hjälp att söka sig vidare.
Du menar att man skulle ta resurser ifrån de som har svårast att komma in på arbetsmarknaden - för att ge till de som redan har jobb, eller åtminstone goda förutsättningar att få?
- Jo, och det är ju dilemmat. Utsatta grupper har det bekymmersamt idag. Men annars riskerar vi att så att säga bränna ljuset i bägge ändarna.
I dag är det parternas omställningsorganisationer, som Trygghetsrådet för tjänstemän inom det privata och Trygghetsstiftelsen för offentligt anställda, som erbjuder stöd och hjälp till tjänstemän som riskerar att bli eller har blivit av med jobbet.
Alla tjänstemän omfattas dock inte av den hjälpen. Den som jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal får inte stöd av Trygghetsrådet, och inte heller den växande gruppen visstidsanställda. Dessutom är omställningsorganisationernas insatser tidsbegränsade. Den som har omfattande utbildningsbehov eller som drabbats av psykisk ohälsa, riskerar att hamna i ett glapp mellan Trygghetsråd och Arbetsförmedling.
- Det kan vara en person som behöver omfattande stöd i utbildning eller som har ohälsa och behöver rehabiliteringsinsatser, där man redan i ett tidigt stadium skulle kunna starta ett samarbete med Arbetsförmedlingen, säger Ann-Sofi Sjöberg, en av författarna till rapporten Omställningsavtal – det extra stödet mellan jobb.
Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut?
- Det skulle kunna se ut så att Trygghetsrådet står för utbildningsinsatsen och Arbetsförmedlingen tar ansvar för matchning mot arbetsgivare, föreslår hon.
Nyligen återupptogs omställningsförhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Ett av de krav PTK driver där är att även de med tidsbegränsade anställningar ska omfattas av omställningsavtalen och kunna få stöd av exempelvis Trygghetsrådet.
Enligt Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv, och PTK:s motpart i förhandlingarna, finns goda förutsättningar att den frågan snart är löst.
- En visstidsanställning är ju något helt annat än en tillsvidareanställning. Det är en anställning som SKA sluta vid ett visst datum. Det är väl anledningen till att vi en gång valde att inte inkludera visstidsanställningar i omställningsavtalet. Men nu har vi sagt att vi under vissa förutsättningar kan acceptera det. Så vi får se om den frågan kan finna sin lösning under kommande förhandlingar, säger han.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.