Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Svårt svartlista oseriösa företag

Du har säkert sett dem. Ungdomarna som står på gatan eller i köpcenter och försöker kränga mobiltelefonabonnemang eller medlemskap i någon organisation för människors, djurs eller miljöns rättigheter. Det är ofta första jobbet för dem som står där. Och de har inte mycket att välja på.
Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad 21 mars 2011, kl 12:38

Claes Hagelvik arbetar med unga arbetslösa på arbetsförmedlingen i Örebro. Han är väl medveten om att utbudet är magert när de vill ta steget ut på arbetsmarknaden. Bland de mindre kvalificerade säljjobben ställs det sällan krav på tidigare erfarenhet. Och det är dit många unga söker sig, med hopp om att kunna skaffa sig en trygg inkomst, flytta hemifrån och betala mobilräkningen själv.

- Jag har ingen statistik, men det är väldigt många sådana jobb. Men de är inte alltid vad de ser ut att vara. Det framgår till exempel inte alltid när det är 100 procents provision.

Platsannonserna är utformade så att de sökande ska uppleva att det inte finns några gränser för hur mycket man kan tjäna. "Inget lönetak" står det i en, "tjäna upp till 70 000 kronor i månaden" i en annan. I ingen står det något om en lägsta lön, eller att arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal. Förvånansvärt ofta anger man en övre åldersgräns för de sökande. Helst ska de vara under 30.

- Vi ser en ny trend, och det är att de söker sig allt längre ner i åldrarna. De raggar unga redan i gymnasiet, så många som kommer hit är redan brända av branschen.

Borde då inte Arbetsförmedlingen sortera bort de värsta aktörerna ur sin Platsbank? Det är lättare sagt än gjort, menar Claes Hagelvik. Det är en lång process, och när man väl svartlistat ett organisationsnummer försvinner det ofta av sig självt. Någon tid senare dyker bolaget upp igen, med nytt namn och nytt organisationsnummer. Ett känt exempel är företaget som rekryterar dammsugarförsäljare på löpande band. Produkten är densamma år efter år, men företagsnamnet varierar.

- Det finns avarter.

Claes Hagelvik menar att många unga vet vilka bolag man ska passa sig för, och hos vilka man kan räkna med en trygg inkomst.

- Det är nästan ett större problem att de duktiga säljarna drar sig för att söka säljjobb, för de har hört så mycket negativt.

Han råder unga att söka sig till de stora aktörerna. De som har funnits under längre tid och under samma namn.

- Det kan vara ett väldigt bra jobb om man ser att företaget tar ett arbetsgivaransvar.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.