Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stor oro bland kulturarbetare

Över 1 800 kulturarbetare har under mars månad anslutit sig till Unionens a-kassa. Det är ingen tvekan om att coronakrisen har en stor påverkan på kultursverige. En av dem som är oroliga för framtiden är Hanna Olsson Lanneberg på Uppsala Konsert & Kongress.
Amanda Allgren Publicerad 3 april 2020, kl 15:48
Jurek Holzer / SvD / TT
Stora konsertsalen i Uppsala Konsert & Kongress ekar tom sedan gränsen om 50 personer infördes. Jurek Holzer / SvD / TT

Uppsala Konsert & Kongress, där Hanna Olsson Lanneberg arbetar som producent, har arbetet förändrats en hel del sedan coronaviruset spred sig. 

– Till en början var det väldigt mycket arbete med att planera om och flytta evenemang. När gränsen på 50 personer kom var vi tvungna att ställa in allt. Från och med i tisdags jobbar vi alla hemifrån, säger hon. 

Många konserter har tvingats flytta fram men de ser nu över möjligheterna med ett mer digitalt arbetssätt. Nu på lördag livesänder de en konsert och det kan komma att bli fler digitala konserter framöver. Hanna Olsson Lanneberg upplever att det finns en oro och rädsla för att det kommer fortsätta vara så här. Hon vet inte hur länge det går att skjuta konserter framåt. 


Hanna Olsson Lanneberg. Bild: Magnus Hörberg/UKK.

– Artisterna är jätterädda så klart, det är en katastrof för dem och för arrangörerna. Det är ju en fruktansvärd ekonomisk förlust, säger hon. 

På Facebook har det startats en grupp med namnet “Kulturarbetare i coronakris”. Där vittnar inläggen om att många kulturarbetare har det tufft just nu. I gruppen delas tips om alternativa arbetssätt och om olika stöd som finns att söka. 

DJ:n Oliver Holm är en av de personer som nu har förlorat många av sina bokningar. 

– Allt har ställts in nu. Det enda jag har kvar är bokningar på bröllop. Innan krisen kom var jag uppbokad fyra månader framåt, säger Oliver Holm.  

Gällande stöd och fonder har Oliver Holm inte lyckats hitta något som kan appliceras på honom. Han är med i a-kassan men tänker avvakta med att söka ersättning ett tag till. 


Oliver Holm. Bild: Simon Lautrup.

– Jag har många vänner som också jobbar som DJ. De flesta förlorar nu många av sina bokningar, speciellt efter att förbudet mot sammankomster på över 50 personer kom. Som frilansare påverkas ju inkomsten, säger han.

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.