Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stor oro bland kulturarbetare

Över 1 800 kulturarbetare har under mars månad anslutit sig till Unionens a-kassa. Det är ingen tvekan om att coronakrisen har en stor påverkan på kultursverige. En av dem som är oroliga för framtiden är Hanna Olsson Lanneberg på Uppsala Konsert & Kongress.
Amanda Allgren Publicerad
Jurek Holzer / SvD / TT
Stora konsertsalen i Uppsala Konsert & Kongress ekar tom sedan gränsen om 50 personer infördes. Jurek Holzer / SvD / TT

Uppsala Konsert & Kongress, där Hanna Olsson Lanneberg arbetar som producent, har arbetet förändrats en hel del sedan coronaviruset spred sig. 

– Till en början var det väldigt mycket arbete med att planera om och flytta evenemang. När gränsen på 50 personer kom var vi tvungna att ställa in allt. Från och med i tisdags jobbar vi alla hemifrån, säger hon. 

Många konserter har tvingats flytta fram men de ser nu över möjligheterna med ett mer digitalt arbetssätt. Nu på lördag livesänder de en konsert och det kan komma att bli fler digitala konserter framöver. Hanna Olsson Lanneberg upplever att det finns en oro och rädsla för att det kommer fortsätta vara så här. Hon vet inte hur länge det går att skjuta konserter framåt. 


Hanna Olsson Lanneberg. Bild: Magnus Hörberg/UKK.

– Artisterna är jätterädda så klart, det är en katastrof för dem och för arrangörerna. Det är ju en fruktansvärd ekonomisk förlust, säger hon. 

På Facebook har det startats en grupp med namnet “Kulturarbetare i coronakris”. Där vittnar inläggen om att många kulturarbetare har det tufft just nu. I gruppen delas tips om alternativa arbetssätt och om olika stöd som finns att söka. 

DJ:n Oliver Holm är en av de personer som nu har förlorat många av sina bokningar. 

– Allt har ställts in nu. Det enda jag har kvar är bokningar på bröllop. Innan krisen kom var jag uppbokad fyra månader framåt, säger Oliver Holm.  

Gällande stöd och fonder har Oliver Holm inte lyckats hitta något som kan appliceras på honom. Han är med i a-kassan men tänker avvakta med att söka ersättning ett tag till. 


Oliver Holm. Bild: Simon Lautrup.

– Jag har många vänner som också jobbar som DJ. De flesta förlorar nu många av sina bokningar, speciellt efter att förbudet mot sammankomster på över 50 personer kom. Som frilansare påverkas ju inkomsten, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.