Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Stor oro bland kulturarbetare

Över 1 800 kulturarbetare har under mars månad anslutit sig till Unionens a-kassa. Det är ingen tvekan om att coronakrisen har en stor påverkan på kultursverige. En av dem som är oroliga för framtiden är Hanna Olsson Lanneberg på Uppsala Konsert & Kongress.
Amanda Allgren Publicerad
Jurek Holzer / SvD / TT
Stora konsertsalen i Uppsala Konsert & Kongress ekar tom sedan gränsen om 50 personer infördes. Jurek Holzer / SvD / TT

Uppsala Konsert & Kongress, där Hanna Olsson Lanneberg arbetar som producent, har arbetet förändrats en hel del sedan coronaviruset spred sig. 

– Till en början var det väldigt mycket arbete med att planera om och flytta evenemang. När gränsen på 50 personer kom var vi tvungna att ställa in allt. Från och med i tisdags jobbar vi alla hemifrån, säger hon. 

Många konserter har tvingats flytta fram men de ser nu över möjligheterna med ett mer digitalt arbetssätt. Nu på lördag livesänder de en konsert och det kan komma att bli fler digitala konserter framöver. Hanna Olsson Lanneberg upplever att det finns en oro och rädsla för att det kommer fortsätta vara så här. Hon vet inte hur länge det går att skjuta konserter framåt. 


Hanna Olsson Lanneberg. Bild: Magnus Hörberg/UKK.

– Artisterna är jätterädda så klart, det är en katastrof för dem och för arrangörerna. Det är ju en fruktansvärd ekonomisk förlust, säger hon. 

På Facebook har det startats en grupp med namnet “Kulturarbetare i coronakris”. Där vittnar inläggen om att många kulturarbetare har det tufft just nu. I gruppen delas tips om alternativa arbetssätt och om olika stöd som finns att söka. 

DJ:n Oliver Holm är en av de personer som nu har förlorat många av sina bokningar. 

– Allt har ställts in nu. Det enda jag har kvar är bokningar på bröllop. Innan krisen kom var jag uppbokad fyra månader framåt, säger Oliver Holm.  

Gällande stöd och fonder har Oliver Holm inte lyckats hitta något som kan appliceras på honom. Han är med i a-kassan men tänker avvakta med att söka ersättning ett tag till. 


Oliver Holm. Bild: Simon Lautrup.

– Jag har många vänner som också jobbar som DJ. De flesta förlorar nu många av sina bokningar, speciellt efter att förbudet mot sammankomster på över 50 personer kom. Som frilansare påverkas ju inkomsten, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.