Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Skatteverket granskar influencers

I år fokuserar Skatteverket bland annat särskilt på att granska digital ekonomi, där influencers ingår. Anledningen är att det blir allt vanligare att företag marknadsför sina produkter via ”influerare” i sociala medier.
Linnea Andersson Publicerad
Jonas Ekströmer/TT
Elsa Billgren utsågs till Årest Influencer på Ellegalan 2019. Jonas Ekströmer/TT

Som influencer – eller influerare – får man ofta ta emot ersättning i form av varor, tjänster eller pengar i utbyte mot att man gör reklam för en produkt eller tjänst i någon av sina sociala kanaler på internet.

Läs mer: Influencers – vår tids makthavare

Trots att Skatteverkets regler är tydliga råder det enligt myndigheten stor okunskap om att den här formen av ersättning är skattepliktig. Företaget som gör reklam ska betala arbetsgivaravgift och uppge vilka personer de betalat till och influencern ska i sin tur betala skatt på inkomst av tjänst.

– Branschen behöver anpassa sig och hjälpa unga oerfarna influencers så att de deklarerar rätt, säger Henrik Kisterud, samordnare på Skatteverket, till Dagens Nyheter.

Jobbar du som influencer, bloggare eller gamer kan du ta reda på i vilka situationer du behöver betala skatt för inkomster på Skatteverkets webb.

Utöver influerarna ska Skatteverket under 2019 även granska byggsektorn och andra branscher där risken för svartarbete är stor, som bilverkstäder, restauranger och skönhetsbranschen.

Syftet med Skatteverkets granskning är att motverka osund konkurrens och fusk genom att utföra kontroller på arbetsplatser men också genom att arbeta förebyggande med frågor som rör upphandling. I år utvidgas Skatteverkets samarbete med sju andra myndigheter för att hindra svartarbete, arbetsmiljöfusk och exploatering av arbetskraft.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.