Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Scania erbjuder anställda avgångspension

Scania ska minska personalstyrkan med 1 000 tjänstemän i Sverige. För att lyckas kommer bolaget nu med ett erbjudande om avgångspension. Unionenklubben är nöjd med innehållet och att det bygger på frivillighet.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund / TT
Scania ska minska sin personalstyrka globalt med tio procent, varav 1 000 tjänstemän i Sverige. Anders Wiklund / TT

Den 1 juni meddelade lastbilstillverkaren Scania omfattande nedskärningar i verksamheten till följd av bland annat corona. Totalt vill bolaget minska personalstyrkan med tio procent eller 5 000 tjänster globalt, varav 1 000 tjänstemän i Sverige, främst i Södertälje.

Läs mer:  Scania stänger ner i Europa

Sedan dess har 600 konsulter fått lämna bolaget och nu kommer nästa steg. Det handlar om ett erbjudande om avgångspension till utvalda medarbetare som fyllt 64 år samt ett erbjudande till anställda i åldern 65-68 år. Unionenklubben i Södertälje med 3 400 medlemmar är positiva till upplägget:

– Jag känner mig nöjd och glad att det bygger på frivillighet. Och då inte frivillighet i stil med ”tacka ja till det här annars blir du uppsagd”. Skulle vi inte nå fram till de här 1 000 tjänsterna då blir det las-diskussioner men det är i så fall i ett senare skede. Vi tror och hoppas att vi löser det utan övertalighet med de här frivilliga erbjudandena, säger ordförande Mari Carlquist.

Facket har förståelse för att besparingarna måste göras.

– Företaget har kunnat visa varför de behöver göra det här. Det känns rimligt och vi kan acceptera det. Vi har stämt av innehållet i avgångspensionen med Unionens pensionsexperter som säger att erbjudandet innehåller alla komponenter som bör finnas med.

För att säkerställa att nödvändig kompetens behålls i bolaget kommer inte alla som uppfyller ålderskriterierna att få erbjudandet.

– Om man har en kompetens som vi skulle behöva ta in externt eller om det tar för lång tid att lära upp någon ny person kommer man inte få något erbjudande. Vi kan inte skicka ut folk och därefter ta in kompetensen utifrån, då har vi inte tjänat något på det, säger Mari Carlquist.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.