Scania ska minska personalstyrkan med 1 000 tjänstemän i Sverige. För att lyckas kommer bolaget nu med ett erbjudande om avgångspension. Unionenklubben är nöjd med innehållet och att det bygger på frivillighet.
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Scania ska minska sin personalstyrka globalt med tio procent, varav 1 000 tjänstemän i Sverige. Anders Wiklund / TT
Den 1 juni meddelade lastbilstillverkaren Scania omfattande nedskärningar i verksamheten till följd av bland annat corona. Totalt vill bolaget minska personalstyrkan med tio procent eller 5 000 tjänster globalt, varav 1 000 tjänstemän i Sverige, främst i Södertälje.
Sedan dess har 600 konsulter fått lämna bolaget och nu kommer nästa steg. Det handlar om ett erbjudande om avgångspension till utvalda medarbetare som fyllt 64 år samt ett erbjudande till anställda i åldern 65-68 år. Unionenklubben i Södertälje med 3 400 medlemmar är positiva till upplägget:
– Jag känner mig nöjd och glad att det bygger på frivillighet. Och då inte frivillighet i stil med ”tacka ja till det här annars blir du uppsagd”. Skulle vi inte nå fram till de här 1 000 tjänsterna då blir det las-diskussioner men det är i så fall i ett senare skede. Vi tror och hoppas att vi löser det utan övertalighet med de här frivilliga erbjudandena, säger ordförande Mari Carlquist.
Facket har förståelse för att besparingarna måste göras.
– Företaget har kunnat visa varför de behöver göra det här. Det känns rimligt och vi kan acceptera det. Vi har stämt av innehållet i avgångspensionen med Unionens pensionsexperter som säger att erbjudandet innehåller alla komponenter som bör finnas med.
För att säkerställa att nödvändig kompetens behålls i bolaget kommer inte alla som uppfyller ålderskriterierna att få erbjudandet.
– Om man har en kompetens som vi skulle behöva ta in externt eller om det tar för lång tid att lära upp någon ny person kommer man inte få något erbjudande. Vi kan inte skicka ut folk och därefter ta in kompetensen utifrån, då har vi inte tjänat något på det, säger Mari Carlquist.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.