Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Säsongsarbetare drabbas av snöbrist

Hundratals säsongsarbetare på skidanläggningar i södra Sverige drabbas av det milda vintervädret. Lina Norström, som jobbar på en anläggning i småländska Isaberg, får jobba mycket mindre än tänkt och tjänar bara 3 000 kronor i januari.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 20 januari 2020, kl 07:00
Erik Johansen / NTB scanpix / TT
Flera anläggningar i södra Sverige håller stängt på grund av bristen på snö. Erik Johansen / NTB scanpix / TT

Vintern har hittills varit mild i stora delar av landet. På fredagen var det sex grader varmt och sol på den småländska skidorten Isaberg, södra Sveriges största skidanläggning. Och så har det sett ut nästan hela vintern. Skidanläggningen är därför stängd till skillnad från en normal vinter när tolv pister och åtta liftar är i drift.

– När vi inte öppnar påverkar det oss ordentligt. Det är ingen katastrof om vi inte kan öppna alls i år, men det skulle verkligen inte se roligt ut på sista raden i resultaträkningen, säger Isaberg Mountain Resorts vd Louise Söderlund.

För att anläggningen ska kunna öppna krävs en rejäl köldknäpp. Temperaturen måste falla till mellan minus fem och minus tio grader för att det ska gå att tillverka snö, som kan användas när det är plusgrader och brist på natursnö. Men hittills i år har det inte varit någon riktigt kall period.

Företaget har 32 fast anställda personer, som bland annat jobbar i receptionen, vaktmästeriet, med mountainbike och rodelbanan - en året runt-aktivitet. Men de 130 säsongsarbetare som brukar arbeta från strax före jul till slutet av mars har inte kallats in som det var tänkt. Det finns inget att göra för skidlärare, liftvärdar, parkeringsvärdar, de som skulle ha arbetat på restaurangen i backen, i skidshopen och med skiduthyrning.

– Som det ser ut nu kan vi inte erbjuda våra säsongsarbetare något jobb. Det känns väldigt tråkigt, säger Louise Söderlund.

Om vintern kommer känner hon en oro för att de som skulle ha jobbat hos dem har hunnit söka sig till andra arbetsgivare.

– Det förstår jag om de gör. Får de inte jobb här vill de ju jobba någon annanstans. Men vi har satsat på dem inför att vi ska öppna, gett dem utbildningar och tränat dem i flera dagar. Börjar de jobba någon annanstans får vi börja om och utbilda nya medarbetare.

Lina Norström började säsongsjobba i liftkassan på anläggningen vintern 2018. Hon trivdes på arbetsplatsen och när vintersäsongen var över i mars fortsatte hon att jobba i receptionen vid behov. Den här vintersäsongen var det tänkt att hon skulle varva jobbet i receptionen med att vara i restaurangen i toppstugan.

– Så länge skidanläggningen inte kan öppna är jag bara i receptionen. Jag går på timmar och nu blir det betydligt färre timmar än om vi hade kunnat öppna som vanligt.

I januari räknar hon med att få ut ungefär 3 000 kronor efter skatt.

– Tack vare gott sparande klarar jag den här månaden utan problem. Och jag bor hemma. Det hade varit en annan sits om jag hade haft eget boende och varit helt självförsörjande.

Lina Norström tog studenten i våras, och ser inte bara nackdelar med att jobba mindre än det var tänkt.

– Nu hinner jag fundera över vad jag vill göra i framtiden. Och jag får mycket mer tid att vara hemma med vovvarna.

Branäsgruppen har sex skidanläggningar i landet - de tre i Halland, Västra Götaland respektive Närke har inte kunnat öppna på grund av snöbristen i år. Eftersom endast tre anläggningar har öppet har färre säsongsarbetare än vanligt kallats in i år – 600 i stället för 900.

– Vi har inte sagt upp någon. Vi har gjort många anställningsintervjuer inför vintern, men vi startar inte anställningar förrän vi vet att vi kan öppna en anläggning, säger Karin Modin Svärd, Branäsgruppens personalchef.

Vad de som brukar säsongsarbeta hos dem normalt sett gör nu vet hon inte med säkerhet.

– Vissa - som jobbar i skogen, med trädgårdsskötsel och på golfbanor sommartid - är nog kvar där. Där är ju verksamheten fortfarande igång eftersom vädret är mildare.

Men det finns några säsongsarbetare på alla anläggningar, även de som inte har öppnat.

– Vi är beredda att öppna när kylan kommer. Då måste det finnas de som är insatta i uppgifterna, och som kan ta hand om nya medarbetare som kallas in.

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.
Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."