Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS-facken: Regeringen måste agera

Den svenska modellen är hotad när flygbolaget SAS lägger ut jobb på utländska bemanningsföretag. Det anser SAS-facken som nu kräver att regeringen agerar för att få det statligt ägda flygbolaget att tänka om.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Rennstam.
Manifestation vid Mynttorget i Gamla stan i Stockholm. Kabinklubbens Viktoria Svensson, Åke Leijon, Patrik Westerlund samt Martin Johansson från Unionenklubben för markpersonalen. Ola Rennstam.

Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som med stor sannolikhet inte kommer att komma tillbaka.
Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS på sammanlagt 400 miljoner kronor för att rädda jobb. 

Nu kräver fackförbunden på flygbolaget att regeringen agerar. Under torsdagsmorgonen höll de en stor demonstration utanför riksdagshuset i Stockholm.

– Vår förhoppning är att väcka politikerna när frågan ska diskuteras i riksdagen på fredag. Vi vill veta varför man ger skattepengar till ett företag som flyttar ut arbetstillfällen till Irland. Om man vill ha tillbaka sina skattepengar så måste man ha arbetstagare som betalar skatt här, säger kabinklubbens ordförande Viktoria Svensson.

"Otroligt mycket pengar som betalats ut"

Patrik Westerlund, ledamot i kabinfackets styrelse, är inne på samma linje.

– Det är otroligt mycket pengar som betalats ut från statligt håll. Det känns väldigt konstigt att de arbetstillfällen som regeringen skulle rädda nu hamnar någon annanstans, säger han.

Kollega har tidigare berättat om att SAS har startat två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Flygbolaget har också valt att teckna kollektivavtal med den danska fackföreningen FPU. Enligt kabinklubben har den inte några medlemmar på de två dotterbolag dit SAS valt att flytta arbetstillfällena. Kabinfacket är kritiskt mot arbetsgivarens agerande.

–Detta är påbörjat innan Coronapandemin men SAS använder det som en ursäkt för att påskynda projektet. Istället för att återanställa och rekrytera här i Sverige rekryterar man på Irland och i ett dotterbolag i Danmark. Detta är något som kommer att drabba alla anställda på SAS, inte i bara piloter och oss i kabin, säger Viktoria Svensson.

Läs mer: Facklig ilska mot bemanningsföretag

– Vi vill bolaget väl, men vi vill vara en del av bolaget och framtiden – och det är vi inte just nu.

Kräver att politiker agerar

Kan man kräva att politikerna ska gå in och agera i ett privat bolag?

– Det tycker jag absolut, svenska staten är en av de största ägarna. Vi har en socialdemokratisk ledd regering som månar om den svenska modellen och fackföreningsrörelsen. Nu är den under hot i och med att SAS valt att teckna kollektivavtal rörande våra arbetstillfällen med en utländsk fackförening som inte ens har en medlem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.