Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

SAS-facken: Regeringen måste agera

Den svenska modellen är hotad när flygbolaget SAS lägger ut jobb på utländska bemanningsföretag. Det anser SAS-facken som nu kräver att regeringen agerar för att få det statligt ägda flygbolaget att tänka om.
Ola Rennstam Publicerad
Ola Rennstam.
Manifestation vid Mynttorget i Gamla stan i Stockholm. Kabinklubbens Viktoria Svensson, Åke Leijon, Patrik Westerlund samt Martin Johansson från Unionenklubben för markpersonalen. Ola Rennstam.

Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som med stor sannolikhet inte kommer att komma tillbaka.
Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS på sammanlagt 400 miljoner kronor för att rädda jobb. 

Nu kräver fackförbunden på flygbolaget att regeringen agerar. Under torsdagsmorgonen höll de en stor demonstration utanför riksdagshuset i Stockholm.

– Vår förhoppning är att väcka politikerna när frågan ska diskuteras i riksdagen på fredag. Vi vill veta varför man ger skattepengar till ett företag som flyttar ut arbetstillfällen till Irland. Om man vill ha tillbaka sina skattepengar så måste man ha arbetstagare som betalar skatt här, säger kabinklubbens ordförande Viktoria Svensson.

"Otroligt mycket pengar som betalats ut"

Patrik Westerlund, ledamot i kabinfackets styrelse, är inne på samma linje.

– Det är otroligt mycket pengar som betalats ut från statligt håll. Det känns väldigt konstigt att de arbetstillfällen som regeringen skulle rädda nu hamnar någon annanstans, säger han.

Kollega har tidigare berättat om att SAS har startat två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Flygbolaget har också valt att teckna kollektivavtal med den danska fackföreningen FPU. Enligt kabinklubben har den inte några medlemmar på de två dotterbolag dit SAS valt att flytta arbetstillfällena. Kabinfacket är kritiskt mot arbetsgivarens agerande.

–Detta är påbörjat innan Coronapandemin men SAS använder det som en ursäkt för att påskynda projektet. Istället för att återanställa och rekrytera här i Sverige rekryterar man på Irland och i ett dotterbolag i Danmark. Detta är något som kommer att drabba alla anställda på SAS, inte i bara piloter och oss i kabin, säger Viktoria Svensson.

Läs mer: Facklig ilska mot bemanningsföretag

– Vi vill bolaget väl, men vi vill vara en del av bolaget och framtiden – och det är vi inte just nu.

Kräver att politiker agerar

Kan man kräva att politikerna ska gå in och agera i ett privat bolag?

– Det tycker jag absolut, svenska staten är en av de största ägarna. Vi har en socialdemokratisk ledd regering som månar om den svenska modellen och fackföreningsrörelsen. Nu är den under hot i och med att SAS valt att teckna kollektivavtal rörande våra arbetstillfällen med en utländsk fackförening som inte ens har en medlem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.