Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
SAS-facken: Regeringen måste agera
Den svenska modellen är hotad när flygbolaget SAS lägger ut jobb på utländska bemanningsföretag. Det anser SAS-facken som nu kräver att regeringen agerar för att få det statligt ägda flygbolaget att tänka om.
Under pandemin fick 1 200 kabinanställda lämna bolaget i Sverige, Norge och Danmark. Arbetstillfällen som med stor sannolikhet inte kommer att komma tillbaka.
Den svenska regeringen gick in och gav stöd till SAS på sammanlagt 400 miljoner kronor för att rädda jobb.
Nu kräver fackförbunden på flygbolaget att regeringen agerar. Under torsdagsmorgonen höll de en stor demonstration utanför riksdagshuset i Stockholm.
– Vår förhoppning är att väcka politikerna när frågan ska diskuteras i riksdagen på fredag. Vi vill veta varför man ger skattepengar till ett företag som flyttar ut arbetstillfällen till Irland. Om man vill ha tillbaka sina skattepengar så måste man ha arbetstagare som betalar skatt här, säger kabinklubbens ordförande Viktoria Svensson.
"Otroligt mycket pengar som betalats ut"
Patrik Westerlund, ledamot i kabinfackets styrelse, är inne på samma linje.
– Det är otroligt mycket pengar som betalats ut från statligt håll. Det känns väldigt konstigt att de arbetstillfällen som regeringen skulle rädda nu hamnar någon annanstans, säger han.
Kollega har tidigare berättat om att SAS har startat två dotterbolag med bemanningsföretag som ska ta hand om delar av bolagets flygningar. Flygbolaget har också valt att teckna kollektivavtal med den danska fackföreningen FPU. Enligt kabinklubben har den inte några medlemmar på de två dotterbolag dit SAS valt att flytta arbetstillfällena. Kabinfacket är kritiskt mot arbetsgivarens agerande.
–Detta är påbörjat innan Coronapandemin men SAS använder det som en ursäkt för att påskynda projektet. Istället för att återanställa och rekrytera här i Sverige rekryterar man på Irland och i ett dotterbolag i Danmark. Detta är något som kommer att drabba alla anställda på SAS, inte i bara piloter och oss i kabin, säger Viktoria Svensson.
Läs mer: Facklig ilska mot bemanningsföretag
– Vi vill bolaget väl, men vi vill vara en del av bolaget och framtiden – och det är vi inte just nu.
Kräver att politiker agerar
Kan man kräva att politikerna ska gå in och agera i ett privat bolag?
– Det tycker jag absolut, svenska staten är en av de största ägarna. Vi har en socialdemokratisk ledd regering som månar om den svenska modellen och fackföreningsrörelsen. Nu är den under hot i och med att SAS valt att teckna kollektivavtal rörande våra arbetstillfällen med en utländsk fackförening som inte ens har en medlem.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
