Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Så ska fler lockas till yrkesprogrammen

Sju av tio som slutför ett yrkesprogram på gymnasiet har jobb inom ett år, enligt SCB. Det råder brist på arbetskraft inom många yrken som programmen riktar in sig på. Ändå sjunker andelen ungdomar som söker sig till yrkesprogram på gymnasiet.
Gabriella Westberg Publicerad
Ingvar Karmhed/TT
Studenter på ett av Curt Nicolin-gymnasiets yrkesprogram i Finnspång. Ingvar Karmhed/TT

Hösten 2008 började 35 procent av gymnasieettorna på ett yrkesprogram. Sex år senare var det bara 26 procent, visar utredningen Välja yrke (SOU 2015:97) .

Inför gymnasievalet oroar sig många unga och deras föräldrar för att en yrkesutbildning kan innebära en inlåsning som försvårar karriärväxling senare i livet, varför många rekommenderas söka sig till mer teoretiska gymnasieprogram som ger högskolebehörighet.

Det var också en orsak till att yrkesutbildningarna förlängdes på 90-talet från två till tre år, med mer teoretiska ämnen som skulle ge grundläggande högskolebehörighet. Tanken var att mer generella kunskaper skulle underlätta för ungdomar att anpassa sig till ett föränderligt arbetsliv och övergång till högskola.

Men enligt nationalekonomen Caroline Hall som har studerat hur intresset för yrkesprogrammen påverkades av reformen, blev resultaten helt andra än de tänkta. Sannolikheten för att hoppa av i förtid ökade med 3,8 procentenheter för alla yrkeselever till följd av förlängningen och sannolikheten för att inte gå ut med fullständiga betyg ökade med 7,5 procentenheter. De som slutförde de treåriga, mer generella programmen gick inte i högre grad vidare till högskolan och såg inte heller ut att ha fått en högre löneutveckling, än de som gått den tidigare tvååriga.

Av erfarenheterna från 90-talet att döma var det alltså inte till någon vinst vare sig för individen eller samhället att lägga in ett ytterligare år med mer teoretiska studier i yrkesprogrammen, enligt Caroline Hall.

Hennes studier presenterades vid ett seminarium arrangerat av SNS tidigare i veckan, där även regeringens utredare Amelie von Zweigbergk deltog. I utredningen Välja yrke, som presenterades för regeringen i november, förslår von Zweigbergk ett antal åtgärder för att locka tillbaka unga till yrkesutbildningarna, utan att de ska drabbas av någon inlåsningseffekt.

Ett av förslagen är att inrätta särskilda branschskolor för små men viktiga nischyrken. Det är svårt att få ungdomar att flytta till en annan kommun för att gå ett yrkesgymnasium. Och smala yrkesprogram går inte att ge på varje enskild ort i landet. Men om själva yrkesinriktningen fokuserades till fyra intensiva veckor per termin på ett nationellt branschcenter där lärare och utrustning är bästa möjliga och övrig mer allmän gymnasieutbildning ges på hemorten, kanske fler skulle kunna lockas, tror Amelie von Zweigbergk.

Utredaren föreslår också obligatorisk prao i åttan och nian, som i högre grad än i dag skulle styras i samverkan mellan skola och näringsliv – för att det inte ska bli två veckors skolledigt på mammas eller pappas jobb.

Dessutom måste yrkesutbildningarna bli mer könsneutrala, menar hon.

- Varför ska tjejer, som ofta sägs, behöva ha ”skinn på näsan” för att bli bilmekaniker?

Här måste till en skärpning med ett ordentligt värdegrundsarbete för att ändra attityder också hos yrkeslärare. På många yrkesskolor accepteras könsklotter på väggarna och det är vanligt med en sexistisk jargong.

- Plattan som man rullar in sig på under en bil kallas för ”horan”. Skulle jag rekommendera min dotter att söka en sådan utbildning, frågar hon sig och tillägger att Skolinspektionen måste titta också på sådana saker.

För att hjälpa unga att göra kloka yrkesval bör det ges betydligt mer kunskaper om arbetslivet i grundskolan, en bättre samverkan mellan skolan och arbetsmarknadens parter och kvalitetssäkring av utbildningarna från branschorganisationer, menar utredaren.

Men för att ett yrkesval som görs i ung ålder inte ska ge en olycklig inlåsningseffekt bör också ges bättre möjligheter till vuxenutbildning till exempel genom att YH-skolan får i uppdrag att främja utvecklingen av behörighetsgivande förutbildningar.

Trepartssatsning för yrkesprogrammen

Ungdomar ratar yrkesprogrammen på gymnasiet i allt för hög grad, visar en utredning. Därför ska 30 miljoner kronor nu satsas på att locka fler unga att välja sådan utbildning, det lovade kunskaps- och gymnasieminister Aida Hadzialic (S) tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv i veckan.

- Vi vet att unga som läst ett yrkesprogram snabbt kan ta de jobb som finns där ute. Därför är det viktigt att de ses som ett huvudalternativ för alla och inte som ett säralternativ för vissa, säger gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic i en kommentar.

Om fler väljer yrkesprogram hoppas regeringen att utbudet av arbetskraft med rätt kompetenser ökar och kompetensförsörjningen inom de yrkeskategorierna förbättras.

- Vi har ett gemensamt intresse av att stärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft, så att fler unga blir intresserade av att läsa dem, säger Aida Hadzialic.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.