Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Resa i migrationens Sverige
I fjol fick nästan 29 000 uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare - betydligt fler än antalet flyktingar som fick stanna. Kollegas reporter Dag Bremberg är ombud för en flyktingpojke. Här söker han svar på varför det är svårare att få asyl i Sverige än att bli arbetskraftsinvandrare.
Vår resa i migrationslandet Sverige börjar i Strängnäs. Där möter jag 17-årige Isac, som jag är ombud för. Isac kommer från Eritrea, en av världens hårdaste diktaturer. De flyktingar som tvingats återvända har fängslats och försvunnit. Därför utvisar Sverige inte längre någon till Eritrea – i princip. Praktiken är inte samma som principerna.
Statistiken för 2013 visar att var tredje eritrean som lyckats ta sig till Sverige ändå inte fick asyl.
Isac kallas till ”samtal” på Migrationsverkets kontor i Örebro. Eftersom varken myndigheten, kommunen eller boendeföretaget ordnar resan så kör jag Isac dit. Handläggaren säger att hans fingeravtryck finns i ett polisregister eftersom han greps i Österrike.
Sverige avvisar nästan alla som råkat fastna och bli registrerade i något annat EU-land, enligt den så kallade Dublinförordningen. Under 2013 avvisades över 9 000 personer av den anledningen. EU-domstolen beslutade dock i juni 2013 att barn inte får skickas tillbaka, de har rätt att få sin asylansökan prövad i Sverige.
Jag har inget svar. It is not fair.
Isac är omyndig och jag säger att han kan vara säker på att få stanna. Men så kallas han till Migrationsverkets kontor i Uppsala, för att hans ålder ska utredas. Det visar sig bli ett förhör där en handläggare hävdar att Isac är minst 18, det vill säga vuxen. Efter flera timmar svarar han fel på frågan om vilket år han började skolan. Förhörsledaren fastslår att han är 18, en ”bedömning” som inte går att överklaga, och som innebär att han ska avvisas.
Officiell vision: ”Vi på Migrationsverket är stolta över att kunna välkomna människor till Sverige. Du som vill göra en ansökan kan förvänta dig ett vänligt bemötande.”
Isac undrar också varför just han inte ska få stanna i Sverige när så många andra får det. Jag har inget svar. ”It is not fair.”
Under 2013 beviljades mindre än hälften av flyktingarna asyl. Av de som fick uppehållstillstånd i Sverige var bara var fjärde asylsökande. Faktum är att de som fick tillstånd att komma hit av ”arbetsmarknadsskäl” var fler.
På ett tåg möter jag Ahmed som kommer från Syrien, och har tagit sig hit genom en livsfarlig resa som tog tre månader. Han satt sedan ensam i en lägenhet i Eskilstuna ett halvår innan han fick börja lära sig svenska. Nu har han permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Han har lyckats få jobb som chaufför till en avtalsenlig lön, 20 000 kronor per månad före skatt. Men arbetsgivaren kräver att han ska jobba 12 timmar om dagen. Han är medveten och stark, så han säger upp sig och börjar jobba hos en kompis som har skomakeri i Stockholm. Han vill absolut inte leva på bidrag, säger han.
I genomsnitt tar det sju år för flyktingar och deras anhöriga att komma ut i det svenska arbetslivet. I många fall har det tagit ett antal månader innan de ens fått börja läsa svenska och än längre tid att få studera andra ämnen.
I ett restaurangkök i Stockholm diskar en färgad man i 40-årsåldern. Han kommer från Somalia men vill inte säga sitt namn, för han har inget arbetstillstånd. Den svenska kvinna som jobbar med honom säger att hon har dåligt samvete, för han har en familj att försörja men får bara 50 kronor i timmen, hälften av hennes lön.
Det har länge diskuterats att asylsökande borde få arbetstillstånd i ett tidigt skede, bland annat i en statlig utredning från 2010. Av någon anledning har inga politiska beslut fattats ännu.
På ett hotell i Göteborg städar Irma från Ukraina. Hon har anställts av ett svenskt företag och fått arbetstillstånd på tre månader, som hon hoppas ska förlängas. Hon säger att hon får 500 kronor per dag.
Arbetstillstånd beviljas sedan 2008 till människor från hela världen om en arbetsgivare i Sverige skriver under en ansökan och bekräftar att det finns ett jobberbjudande med rimliga villkor. Några kontroller av de verkliga villkoren görs inte. Största gruppen 2013 var thailändska bärplockare.
I Visby möter jag Ivo som håller på att måla vita väggar i ett bostadsrättshus. Han är egentligen utbildad ingenjör men i Lettland är det ont om jobb. Han säger på engelska att han inte är bra på att måla men att han är mycket billigare än svenska målare. Han får 100 kronor i timmen.
För EU-medborgare, schweizare och norrmän går det bra att komma till Sverige och jobba utan tillstånd. Det finns också särskilda gräddfiler för japaner, kanadensare under 30 och vissa yrkesgrupper som radioanställda, gästforskare och specialister i internationella koncerner.
Jag möter åter Isac som nu lever gömd på hemlig ort. Han har ingen rätt till bidrag och vill väldigt gärna hitta ett svartjobb. Han frågar mig varför det är så olika regler.
Jag är inte rekryterad för att vara expert på det här området.
Jag tar med mig frågorna till Norrköping där Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson sitter. Han säger att han inte känner till de olika reglerna för visum och arbetstillstånd.
– Jag är inte rekryterad för att att vara expert på det här området, säger Danielsson som tidigare var chef för Säpo.
Ni beskriver själva uppdraget som att det är positivt på att människor kommer hit, vi ska välkomna dem. Är det så?
– Ja, det är en lång tradition att vi har ett öppet land. Vi välkomnar människor som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige.
– Prövningen är en juridisk prövning. Alla får ju inte tillstånd, statistiskt är det bara 30 procent som får asyl, med undantag för de senaste åren då de varit fler.
Är det inte motsägelsefullt att ni å ena sidan säger att ni välkomnar att människor kommer hit å andra sidan så får de flesta asylsökande avslag?
– Vårt uppdrag har vi från politiken och vi måste följa de lagar som gäller. Och även när människor får avslag så är det så att de allra flesta väljer att återvända självmant. Resten överlämnar vi till polisen, men det gör vi inte direkt, utan det är ett antal återvändandesamtal som har föregått ett sådant beslut.
Finns det ett tak för hur många människor Sverige kan ta emot?
– Det är en politisk fråga. Men vi kan inte sätta ett tak för antalet som vi beviljar asyl om de har asylskäl. Den reglerade invandringen kan politiken dock välja hur man vill reglera, till exempel anhöriga, vilka krav man ställer.
Migrationsverket avgör enligt Dublinförordningen om man ska skicka asylsökande tillbaka till annat EU-land eller om deras ansökan ska behandlas här.
– Det bygger på att EU-länderna solidariskt ska ta hand om de asylsökande. Sedan kan det vara så att det inte fungerar i ett visst land, som Grekland, och då får vi göra undantag. Men vi agerar utifrån de lagar och förordningar som gäller.
Men verkets handläggare kan göra en åldersbedömning som blir helt avgörande?
– Vi har en långtgående undersökningsplikt och vi erbjuder en medicinsk åldersbedömning i de fall åldern bedöms som osäker. Åldersbedömningar är en komplex fråga där vi är beroende av andra aktörers kompetens.
Jag berättar om Isac som inte erbjöds någon läkarundersökning eftersom handläggaren tycktes ha bestämt sig från början att han var vuxen.
Jag frågar om personalen riskerar att bli avtrubbad. Anders Danielsson säger att verket har 4 000 anställda och att det är svårt att få alla att agera som han skulle önska. Han talar om slumpvisa kontroller och om planer på kompetensutveckling.
– Som medarbetare och chef på Migrationsverket måste man dela våra värderingar. Annars ska du inte jobba här.
Jag berättar om Ahmed som blev sittande sex månader i en lägenhet. Anders Danielsson känner till att det finns en risk att asylsökande blir passiviserade. Han talar om olika aktörers ansvar; arbetsförmedling, kommun och Migrationsverket. Anders Danielsson säger att man måste se över hela migrationsprocessen.
– Det gäller att se helheten och göra en systemanalys. Men den enskilde måste också ta sitt ansvar.
Vi strävar mot vinn-vinn.
Migrationsminister Tobias Billström tar emot i sitt stora varma rum på Rosenbad. Jag berättar att när jag lyssnat på honom har jag fått en bild av Sverige som bussigast i världen. Han värjer sig mot det uttrycket.
– Migrationen sönderfaller i olika delar. Vi skiljer på fyra grupper: asylsökande, arbetskraftsimmigranter, anhöriga samt studenter, företagare och turister.
– Asylsökande kommer och söker skydd utifrån internationella regler och lagar, som vi måste följa. När det gäller arbetskraftsinvandrare gör vi ett val när vi låter dem komma hit, utifrån arbetsmarknadens behov.
Anledningen till att vi låter människor komma hit och jobba är alltså inte att vi är bussiga, utan att vårt land tjänar på det?
– Vi strävar mot vinn-vinn.
Du talar ofta om att andra EU-länder bör ta emot fler flyktingar. Det innebär att du vill att Sverige ska ta emot färre?
– Nej, Sverige behöver inte göra mindre men de andra behöver göra mer.
Låt mig nämna ett exempel: en 17-åring från Eritrea som kom hit för att han ville studera och sedan arbeta, men Migrationsverket bedömde att han var 18 och beslutade att avvisa honom.
– Det finns massor av människor som kommer hit med drömmar. Om de får stanna beror på de lagar som gäller. Men man har alltid rätt till en asylprövning, oavsett vilket EU-land som gör den, och man har rätt till skydd.
Det är stora skillnader. Till exempel har inte Österrike principen att ge asyl till människor från Eritrea, vilket Sverige har.
– Ja, det finns helt klart skillnader, men vi arbetar för ett EU-gemensamt asylsystem med så likartade bedömningar som möjligt.
Kan du förstå att det blir motsägelsefullt att vissa får komma hit och arbeta, men de som flytt hit och som också vill arbeta, de får bara stanna om de har asylskäl.
– Det är inte det vi diskuterar. Om du kommer som asylsökande så lägger du som en grund för din ansökan om uppehållstillstånd att du har ett skyddsbehov. Om du kommer som arbetskraftsinvandrare så kommer du med avsikten att arbeta. Det är nödvändigt att skilja de kategorierna åt.
Varför är det så olika regler beroende på olika yrken och nationaliteter?
– Hur menar du att de är olika?
Till exempel får en artist stanna två veckor, en busschaufför tre månader.
- Det finns en praxis inom EU och ett gemensamt viseringssystem. Det pågår ett harmoniseringsarbete. Jag förutsätter att detta ständigt diskuteras på EU-nivå.
Arbetskraftsinvandring
Vanligaste yrkena bland arbetskraftsinvandrare i Sverige:
- Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
- Dataspecialister
- Storhushålls- och restaurangpersonal
- Köks- och restaurangbiträden
- Civilingenjörer, arkitekter mfl
- Städare mfl
- Skogsbrukare
- Vård- och omsorgspersonal
- Ingenjörer och tekniker
- Maskin- och motorreparatörer
Får jobba utan arbetstillstånd:
- Specialister i internationell organisation
- Turistbussförare (max 3 månader)
- Gästforskare (max 3 månader)
- Sveriges Radio-anställda (max 1 månad)
- Artister på turné (max 14 dagar)
Skandinaver, EU-medborgare och medborgare från Schweiz slipper söka uppehålls- och arbetstillstånd för att jobba i Sverige.
Japaner slipper betala avgift för arbetstillstånd i Sverige.
Unga sydafrikaner, nya zeeländare, kanadensare och australier, under 30 år, behöver inte ha jobb för att få arbetstillstånd och får betala lägre avgift.
Människor från USA, Mexiko, Argentina, Brasilien och Chile behöver inte söka visum för att komma till Sverige.
Migrationsverket
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
No guaranteed wages in Northvolt's US reconstruction
Northvolt's financial troubles continue. Now, the battery manufacturer's hopes rest on a reconstruction in the USA. However, the process means that the state guaranteed wages – lönegaranti – will not apply to Union members.
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Maintaining control with Chapter 11
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
No guaranteed wages for employees
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Unionen: "Will collect unpaid wages"
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
CHAPTER 11
- American reconstruction process aimed at giving a company a chance to continue with all or parts of its operations. Normally, no administrator is appointed, and the debtor continues to run the business themselves.
- The company must present a plan that must be approved by the court. The plan aims to determine which debts the debtor should pay and which debts should be written off. The plan also provides the opportunity to terminate unfavorable contracts and reorganize the business so that it can continue to operate profitably.
- One advantage of turning to a court in the USA instead of using the Swedish reconstruction process is that a Chapter 11 has an impact in several countries. If a group has companies in different countries, they are all drawn under the same process instead of carrying it out in each country and risking different outcomes.
Ingen lönegaranti vid Northvolts USA-rekonstruktion
Northvolts ekonomiska bekymmer fortsätter. Nu står batteritillverkarens hopp till en rekonstruktion i USA. Men processen innebär dock att statlig lönegaranti inte utgår till Unionens medlemmar.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Behåller kontrollen med Chapter 11
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Ingen lönegaranti för personalen
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Unionen: "Kommer driva in obetalda löner"
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
FAKTA: CHAPTER 11
- Amerikansk rekonstruktionsprocess som syftar till att ge ett företag en chans att fortsätta med hela eller delar av sin verksamhet. Normalt utses ingen förvaltare utan gäldenären fortsätter själv att bedriva verksamheten.
- Bolaget ska lägga fram en plan som ska godkännas av domstol. Planen går ut på att bestämma vilka skulder som gäldenären ska betala och vilka skulder som ska avskrivas. Planen ger också möjlighet att avsluta ofördelaktiga kontrakt samt organisera om verksamheten så att den kan drivas vidare med lönsamhet.
- En fördel med att vända sig till en domstol i USA istället för att använda den svenska rekonstruktionsprocessen är att en Chapter 11 får genomslag i flera länder. Om en koncern har bolag i olika länder dras alla under samma process istället för att genomföra det i varje land och riskera olika utfall.
Uppsagd vid 57 – influencer vid 61
På några år förlorade Margareta Hallin sina föräldrar, sin man och jobbet. Då var hon 57. Fyra år senare är hon modeinfluencer och med på listan över Göteborgs 100 mäktigaste personer.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
Blåste liv i Instagramkontot
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Följde magkänslan
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Trappar upp när andra trappar ned
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Margareta Hallin
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.
