Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Privata jobb försvinner när staten flyttar

Fördelningen av privata jobb mellan storstad och glesbygd har i stort sett varit oförändrar under 2000-talets första decennium. Däremot har de statliga jobben flyttat från små kommuner i rask takt. Och det är de privata företagen som får ta smällen, enligt ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Helena Landstedt / TT
Det privata näringslivet får svårt att driva sin verksamhet i små kommuner när staten flyttar därifrån. Helena Landstedt / TT

Andel jobb inom privat sektor fördelade sig i stort lika sätt mellan 2001 och 2010 i större städer och mindre kommuner. Det rapporterar Sveriges Radio och hänvisar till forskning från Uppsala Universitet.

Bland statliga arbetstillfällen har det däremot skett en omfördelning från glesbygds- och pendlingskommuner till större orter. Det handlar till exempel om SJ, Polisen och Arbetsförmedlingen som minskat antalet anställda på mindre orter, ofta som ett led i olika effektiviseringsåtgärder.

Omfördelningen av jobben beror enligt forskarna inte på att befolkningen flyttar in till större städer.

– Det är snarare det omvända att de statliga jobben flyttar först och kan därför sägas driva urbaniseringen av övriga verksamheter, säger John Östh, kulturgeograf och en av forskarna bakom studien, till Sveriges Radio.

Det får i sin tur konsekvenser för de privata företagen som går under när det inte finns lönsamhet på de orter som staten lämnar.

De mindre kommunerna förlorar både skattemedel och högskoleutbildad arbetskraft i kölvattnet av urbaniseringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.