Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Privata jobb försvinner när staten flyttar

Fördelningen av privata jobb mellan storstad och glesbygd har i stort sett varit oförändrar under 2000-talets första decennium. Däremot har de statliga jobben flyttat från små kommuner i rask takt. Och det är de privata företagen som får ta smällen, enligt ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Helena Landstedt / TT
Det privata näringslivet får svårt att driva sin verksamhet i små kommuner när staten flyttar därifrån. Helena Landstedt / TT

Andel jobb inom privat sektor fördelade sig i stort lika sätt mellan 2001 och 2010 i större städer och mindre kommuner. Det rapporterar Sveriges Radio och hänvisar till forskning från Uppsala Universitet.

Bland statliga arbetstillfällen har det däremot skett en omfördelning från glesbygds- och pendlingskommuner till större orter. Det handlar till exempel om SJ, Polisen och Arbetsförmedlingen som minskat antalet anställda på mindre orter, ofta som ett led i olika effektiviseringsåtgärder.

Omfördelningen av jobben beror enligt forskarna inte på att befolkningen flyttar in till större städer.

– Det är snarare det omvända att de statliga jobben flyttar först och kan därför sägas driva urbaniseringen av övriga verksamheter, säger John Östh, kulturgeograf och en av forskarna bakom studien, till Sveriges Radio.

Det får i sin tur konsekvenser för de privata företagen som går under när det inte finns lönsamhet på de orter som staten lämnar.

De mindre kommunerna förlorar både skattemedel och högskoleutbildad arbetskraft i kölvattnet av urbaniseringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.