Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Personal på Liseberg: Glada att vi får behålla jobben

Om några veckor skulle Liseberg ha slagit upp portarna för säsongen. Men coronakrisen gör att premiären skjuts upp och personalen permitteras. Carina Berntsson är en av dem som går ner i tid – men är inte orolig för att bli av med jobbet.
David Österberg Publicerad
Stefan Karlberg/Liseberg
Nöjesparken Liseberg får vänta med att slå upp portarna för säsongen, som en följd av coronaviruset. Stefan Karlberg/Liseberg

Carina Berntsson har arbetat för Liseberg i mer än två decennier. Dessutom sitter hon i Unionenklubbens styrelse. Om allt hade varit som vanligt skulle hon och hennes kollegor ha arbetat för fullt inför premiärhelgen den 25 april. Men sedan coronaviruset spred sig över världen är inget sig likt. Ledningen har bestämt att premiären skjuts upp till den 16 maj – kanske ännu längre.

För att spara pengar har företaget tecknat avtal om korttidspermittering. Det innebär att personalen går ner i tid men behåller det mesta av lönen genom statlig subvention.

– Vi är runt 220 tjänstemän. De flesta av oss är korttidspermitterade, men i olika grad. Några på 20 procent, andra på 40 eller 60. Majoriteten går ner i tid redan i dag, men några går den 7 eller 13 april, säger Carina Berntsson.

Hur mycket man går ner i tid beror på hur mycket ens arbetsuppgifter ändras när parken inte öppnar som vanligt.

Hotell, restauranger och besöksnäring har drabbats hårt av coronakrisen. Arbetsförmedlingens statistik visar att nästan 12 000 personer som arbetar på hotell och i restauranger varslats om uppsägning i mars. Totalt har närmare 37 000 personer varslats, främst i storstadslänen.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

– Vi har aldrig tidigare sett så höga varseltal under en månad. Den senaste veckan har antalet personer berörda av varsel fördubblats, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Hon säger samtidigt att regeringens åtgärder - bland annat möjligheten till permitteringar - kommer att dämpa hur många som verkligen blir uppsagda.

Carina Berntsson tror inte att coronakrisen leder till varsel på Liseberg. Men när korttidspermitteringarna började diskuteras på företaget blev en del medlemmar oroliga.

– En del var oroliga innan de förstod att korttidspermittering inte är samma sak som varsel. Nu vet alla att det inte är någon fara för anställningarna. Folk är glada att de på det här viset kan hjälpa företaget att spara pengar. Särskilt de personer som jobbar på hotellet. Många andra hotell har ju varslat sin personal om uppsägning. Visst får man gå ner lite i lön, men det gör man gladeligen eftersom man får behålla sina jobb.

Carina Berntssons arbetstid minskar med 20 procent under permitteringen. Det innebär att hon är ledig en dag i veckan. Hur ledigheten förläggs blir en fråga mellan chefer och medarbetare.

– Men eftersom jag är förtroendevald vill jag vara på plats de dagar jag har fackliga möten, säger hon.

Ingen vet hur länge permitteringarna kommer att fortsätta. Men när ett öppningsdatum väl är spikat kommer de att avbrytas så att förberedelserna kan dra igång på allvar igen. I väntan på det får personalen använda den extra ledigheten så gott det går.

– När folk väl har förstått att det här inte innebär några varsel tror jag att man kan se det som lite positivt att få mer ledighet. Det kan ju vara skönt att kunna lägga lite mer tid på barnen eller trädgården, båten eller sommarhuset. Det är ju en intensiv tid på året, säger Carina Berntsson.

Krig och kallt väder har stoppat premiären

  • Det är ovanligt att Liseberg tvingas skjuta på premiären, men det har hänt fyra gånger tidigare.
  • 1940 innebar andra världskrigets mörkläggningsregler att Liseberg fick flytta fram premiären från Valborgsmässoafton till den 29 maj.
  • 1978, 1980 och 1987 sköts premiären fram en vecka på grund av kallt väder.

Lisepedia.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

8 nya lagar och regler 2027 – för dig som jobbar

Höjd brytpunkt för statlig skatt, högre sjuk- och föräldrapenning och nya regler för den som jobbar på olika platser. Här är åtta förändringar som påverkar din ekonomi och ditt arbetsliv 2027.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2026, kl 06:00
Nya lagar och regler för arbetslivet 2027
Nya skatteregler, högre ersättning vid sjukdom och föräldraledighet och ändrade regler på jobbet. Här är de viktigaste förändringarna 2027 och vad de betyder för dig. Foto: Colourbox

8 förändringar 2027 i korthet

  1. Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs.
  2. Det förhöjda grundavdraget gäller först från året du fyller 68.
  3. Taken för sjukpenning och föräldrapenning höjs.
  4. Nya krav kan ställas på sjuka som får försörjningsstöd.
  5. Skattereglerna ändras för den som jobbar på flera platser.
  6. Rätten till tjänstledighet vid militärtjänstgöring förtydligas.
  7. Arbetstillstånd ska inte längre vara knutna till en viss arbetsgivare.
  8. Det är fortfarande oklart när reglerna om lönetransparens börjar gälla.

Dina Pengar 2027:

Prisbasbeloppet höjs från 59 200 kronor till 59 600 kronor 2027.

Det flyttar upp brytpunkten för statlig inkomstskatt med cirka 1 400 kronor till 56 483 kronor i månaden.

För den som ligger över brytpunkten innebär det omkring 323 kronor mer i månaden efter skatt.

För en löntagare med 40 000 kronor i månadslön blir effekten betydligt mindre: cirka 23 kronor mer i månaden.

Det finns inga beslutade skattesänkningar i form av jobbskatteavdrag under 2027. 

Gränsen för löneväxling höjs
Nästa år höjs gränsen för lönsam löneväxling till 58 200 kronor i månaden. 
Löneväxling innebär att en del av din bruttolön byts mot till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen. 

Tänk på att om du som i dag har mellan 56 000 och 58 200 kronor kvar i lön efter löneväxlingen hamnar under gränsen nästa år. 
 

Lägre skatt först från 68 års ålder
När man blir äldre sjunker skatten till följd av ett högre grundavdrag på inkomster.
Från 2027 får man det förhöjda grundavdraget först från det år man fyller 68, alltså ett år senare jämfört med nuvarande regler. Det gäller dig som är född 1960 och senare.

 

Din trygghet 2027:

Höjda tak för ersättning vid sjukdom och föräldraledighet

Eftersom prisbasbeloppet för 2027 har fastställts till 59 600 kronor höjs taken för ersättningar från Försäkringskassan, som bland annat sjukpenning och föräldrapenning, vid årsskiftet.

 


Arbetslösa
De senaste åren har Tidöregeringen skärpt reglerna för arbetslösa. Bland annat trappas ersättningen ner snabbare än tidigare. Under 2027 finns inga beslutade förändringar av ersättningsnivåerna i a-kassan.

Nya regler för sjuka med försörjningsstöd
Den som är sjuk och behöver försörjningsstöd kan mötas av nya krav, enligt beslut från regeringen. 

Från den 1 januari får kommunernas socialnämnder möjlighet att kräva deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering. Samtidigt blir vissa myndigheter skyldiga att hjälpa till att ta fram en individuell plan.

Sedan i somras finns också kravet att den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd.  

 

Dina rättigheter 2027:

Tydligare rätt till ledighet vid militärtjänstgöring

Foto: Anders Wiklund/TT

Rätten till tjänstledighet från ditt vanliga jobb vid tjänstgöring i Försvarsmakten förtydligas. 

Förändringarna innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att du har rätt att behålla din civila anställning och ta tjänstledigt när du kallas in för att tjänstgöra i Försvarsmakten. 
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 


Lönetransparens – oklart när de nya reglerna införs

EU:s direktiv om lönetransparens antogs 2023 med syftet att stärka arbetstagares insyn i lönesättningen. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser och rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen.

De nya reglerna skulle gälla från juli 2026, men i våras ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. 

Därefter ändrade regeringen sig igen och krävde att EU skulle göra om direktivet, ett krav som EU sa nej till. 

Eftersom det inte har lämnats in någon proposition till riksdagen för att genomföra direktivet är det oklart när reglerna kommer att träda i kraft.

 

Nya skatteregler för dig som jobbar på olika platser

Nya skatteregler införs med syfte att anpassa dem till ett mer flexibelt arbetsliv med ökat distans- och hybridarbete. Regeländringarna träder i kraft vid årsskiftet och innebär bland annat: 

  • Ny regel för tjänsteställe: Tjänstestället ska i första hand bestämmas utifrån arbetsgivarens avsikt vid anställningens början när det gäller var arbetet ska utföras. 
     
  • Definition av tjänsteresa: För att skapa ökad tydlighet införs en formell definition av begreppet tjänsteresa direkt i inkomstskattelagen.
     
  • Förenklat traktamente: Reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i näringsverksamhet förenklas.
     
  • Nytt gemensamt avdrag för boende på annan ort: De nuvarande avdragen för tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning slås ihop till ett gemensamt avdrag. Avståndskravet höjs från 50 till 100 kilometer, logiavdraget tidsbegränsas till högst fem år och maximeras till två prisbasbelopp per år.

 

Nya regler för arbetstillstånd
Ett arbetstillstånd ska inte längre vara knutet till en viss arbetsgivare och ett visst slags arbete. 

Den som byter arbetsgivare ska alltså inte behöva söka ett nytt arbetstillstånd, men ska anmäla bytet till Migrationsverket. 
Lagförändringarna träder i kraft den 1 februari 2027.

Källor: Regeringen, Unionen, Skatteverket, Länsförsäkringar.