Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Personal på Liseberg: Glada att vi får behålla jobben

Om några veckor skulle Liseberg ha slagit upp portarna för säsongen. Men coronakrisen gör att premiären skjuts upp och personalen permitteras. Carina Berntsson är en av dem som går ner i tid – men är inte orolig för att bli av med jobbet.
David Österberg Publicerad
Stefan Karlberg/Liseberg
Nöjesparken Liseberg får vänta med att slå upp portarna för säsongen, som en följd av coronaviruset. Stefan Karlberg/Liseberg

Carina Berntsson har arbetat för Liseberg i mer än två decennier. Dessutom sitter hon i Unionenklubbens styrelse. Om allt hade varit som vanligt skulle hon och hennes kollegor ha arbetat för fullt inför premiärhelgen den 25 april. Men sedan coronaviruset spred sig över världen är inget sig likt. Ledningen har bestämt att premiären skjuts upp till den 16 maj – kanske ännu längre.

För att spara pengar har företaget tecknat avtal om korttidspermittering. Det innebär att personalen går ner i tid men behåller det mesta av lönen genom statlig subvention.

– Vi är runt 220 tjänstemän. De flesta av oss är korttidspermitterade, men i olika grad. Några på 20 procent, andra på 40 eller 60. Majoriteten går ner i tid redan i dag, men några går den 7 eller 13 april, säger Carina Berntsson.

Hur mycket man går ner i tid beror på hur mycket ens arbetsuppgifter ändras när parken inte öppnar som vanligt.

Hotell, restauranger och besöksnäring har drabbats hårt av coronakrisen. Arbetsförmedlingens statistik visar att nästan 12 000 personer som arbetar på hotell och i restauranger varslats om uppsägning i mars. Totalt har närmare 37 000 personer varslats, främst i storstadslänen.

Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen

– Vi har aldrig tidigare sett så höga varseltal under en månad. Den senaste veckan har antalet personer berörda av varsel fördubblats, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Hon säger samtidigt att regeringens åtgärder - bland annat möjligheten till permitteringar - kommer att dämpa hur många som verkligen blir uppsagda.

Carina Berntsson tror inte att coronakrisen leder till varsel på Liseberg. Men när korttidspermitteringarna började diskuteras på företaget blev en del medlemmar oroliga.

– En del var oroliga innan de förstod att korttidspermittering inte är samma sak som varsel. Nu vet alla att det inte är någon fara för anställningarna. Folk är glada att de på det här viset kan hjälpa företaget att spara pengar. Särskilt de personer som jobbar på hotellet. Många andra hotell har ju varslat sin personal om uppsägning. Visst får man gå ner lite i lön, men det gör man gladeligen eftersom man får behålla sina jobb.

Carina Berntssons arbetstid minskar med 20 procent under permitteringen. Det innebär att hon är ledig en dag i veckan. Hur ledigheten förläggs blir en fråga mellan chefer och medarbetare.

– Men eftersom jag är förtroendevald vill jag vara på plats de dagar jag har fackliga möten, säger hon.

Ingen vet hur länge permitteringarna kommer att fortsätta. Men när ett öppningsdatum väl är spikat kommer de att avbrytas så att förberedelserna kan dra igång på allvar igen. I väntan på det får personalen använda den extra ledigheten så gott det går.

– När folk väl har förstått att det här inte innebär några varsel tror jag att man kan se det som lite positivt att få mer ledighet. Det kan ju vara skönt att kunna lägga lite mer tid på barnen eller trädgården, båten eller sommarhuset. Det är ju en intensiv tid på året, säger Carina Berntsson.

Krig och kallt väder har stoppat premiären

  • Det är ovanligt att Liseberg tvingas skjuta på premiären, men det har hänt fyra gånger tidigare.
  • 1940 innebar andra världskrigets mörkläggningsregler att Liseberg fick flytta fram premiären från Valborgsmässoafton till den 29 maj.
  • 1978, 1980 och 1987 sköts premiären fram en vecka på grund av kallt väder.

Lisepedia.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.