Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Personal på Liseberg: Glada att vi får behålla jobben
Om några veckor skulle Liseberg ha slagit upp portarna för säsongen. Men coronakrisen gör att premiären skjuts upp och personalen permitteras. Carina Berntsson är en av dem som går ner i tid – men är inte orolig för att bli av med jobbet.
Carina Berntsson har arbetat för Liseberg i mer än två decennier. Dessutom sitter hon i Unionenklubbens styrelse. Om allt hade varit som vanligt skulle hon och hennes kollegor ha arbetat för fullt inför premiärhelgen den 25 april. Men sedan coronaviruset spred sig över världen är inget sig likt. Ledningen har bestämt att premiären skjuts upp till den 16 maj – kanske ännu längre.
För att spara pengar har företaget tecknat avtal om korttidspermittering. Det innebär att personalen går ner i tid men behåller det mesta av lönen genom statlig subvention.
– Vi är runt 220 tjänstemän. De flesta av oss är korttidspermitterade, men i olika grad. Några på 20 procent, andra på 40 eller 60. Majoriteten går ner i tid redan i dag, men några går den 7 eller 13 april, säger Carina Berntsson.
Hur mycket man går ner i tid beror på hur mycket ens arbetsuppgifter ändras när parken inte öppnar som vanligt.
Hotell, restauranger och besöksnäring har drabbats hårt av coronakrisen. Arbetsförmedlingens statistik visar att nästan 12 000 personer som arbetar på hotell och i restauranger varslats om uppsägning i mars. Totalt har närmare 37 000 personer varslats, främst i storstadslänen.
Läs mer: Coronaoro slår hårt mot besöksnäringen
– Vi har aldrig tidigare sett så höga varseltal under en månad. Den senaste veckan har antalet personer berörda av varsel fördubblats, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
Hon säger samtidigt att regeringens åtgärder - bland annat möjligheten till permitteringar - kommer att dämpa hur många som verkligen blir uppsagda.
Carina Berntsson tror inte att coronakrisen leder till varsel på Liseberg. Men när korttidspermitteringarna började diskuteras på företaget blev en del medlemmar oroliga.
– En del var oroliga innan de förstod att korttidspermittering inte är samma sak som varsel. Nu vet alla att det inte är någon fara för anställningarna. Folk är glada att de på det här viset kan hjälpa företaget att spara pengar. Särskilt de personer som jobbar på hotellet. Många andra hotell har ju varslat sin personal om uppsägning. Visst får man gå ner lite i lön, men det gör man gladeligen eftersom man får behålla sina jobb.
Carina Berntssons arbetstid minskar med 20 procent under permitteringen. Det innebär att hon är ledig en dag i veckan. Hur ledigheten förläggs blir en fråga mellan chefer och medarbetare.
– Men eftersom jag är förtroendevald vill jag vara på plats de dagar jag har fackliga möten, säger hon.
Ingen vet hur länge permitteringarna kommer att fortsätta. Men när ett öppningsdatum väl är spikat kommer de att avbrytas så att förberedelserna kan dra igång på allvar igen. I väntan på det får personalen använda den extra ledigheten så gott det går.
– När folk väl har förstått att det här inte innebär några varsel tror jag att man kan se det som lite positivt att få mer ledighet. Det kan ju vara skönt att kunna lägga lite mer tid på barnen eller trädgården, båten eller sommarhuset. Det är ju en intensiv tid på året, säger Carina Berntsson.
Krig och kallt väder har stoppat premiären
- Det är ovanligt att Liseberg tvingas skjuta på premiären, men det har hänt fyra gånger tidigare.
- 1940 innebar andra världskrigets mörkläggningsregler att Liseberg fick flytta fram premiären från Valborgsmässoafton till den 29 maj.
- 1978, 1980 och 1987 sköts premiären fram en vecka på grund av kallt väder.
Lisepedia.se
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
