Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Pension vid 65 stark norm

Är det dags för pension så snart du fyller 65? Eller har du hälsa och lust att fortsätta några år till? Attityder till äldre påverkar kraftigt vår vilja att jobba upp i åren.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Bara var femte svensk har respekt för människor över 70, enligt en studie. Shutterstock

Handen på hjärtat: Skulle du respektera en 75-årig kollega?

Att döma av den årliga värderingsundersökningen World Values Survey är vi många som inte skulle göra det. Bara var femte svensk har respekt för människor över 70, enligt studien. Det placerar oss bland de länder där ålderism, alltså åldersfördomar, är mest utbredd.

Undersökningen refereras till av den statliga utredningen Delegationen för senior arbetskraft, vars uppdrag har varit att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet.

Sedan 2018 har utredarna därför samlat in och sammanställt fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet, synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar mot seniorer och betydelsen av ett längre arbetsliv, både för samhället och för individens slutliga pension.

I höstas lämnade utredarna sitt slutbetänkande till regeringen.

Utifrån det kan man konstatera att ålderism kan yttra sig på många sätt. Och att om den leder till att ens chef och kollegor signalerar att man är för gammal att räkna med så kan det säkert också resultera i att man lämnar arbetslivet.

Störst betydelse för att inte fler seniorer finns kvar på arbetsplatserna har dock sannolikt den starka samhällsnorm, enligt vilken vi förväntas gå i pension vid 65.

Det anser i alla fall John Mellkvist, som länge har engagerat sig mot ålderism och som också har deltagit i delegationens arbete.

– Det finns många samverkande faktorer. Men normen gör att vi nästan ser oss som en förprogrammerad vitvara som kommer att sluta fungera vid 65, även om vi inte är slitna, säger han.

Läs mer: John Mellkvist kämpar mot ålderismen

– Normen gör också att vi påverkar varandra. Även om du själv inte har tankar på att sluta jobba vid 65 så har många andra det. Och som då exempelvis kan ställa frågor som om hur länge du tänker vara kvar på jobbet. På så vis hjälps vi åt att hålla normen vid liv.

Normen förstärks också av att åldersgränserna i trygghetssystemen inte synkar med det faktum att man nu har rätt att jobba till 68. Exempelvis betalas premier till tjänstepensionen ofta bara tills man är 65, varefter man inte heller har rätt till a-kasseersättning.

Det här kan drabba individer genom att de senare ångrar att de inte väntade med att ta ut pension. Enligt en rapport från Pensionsmyndigheten gäller det en av fyra bland 70- till 75-åringar.

Läs mer: De fortsatte jobba efter 65

En orsak till ångern kan vara att pensionen blev lägre än förväntat och att man senare inser hur mycket något extra år i arbetslivet hade betytt för ens ekonomi. Enligt en beräkning från Pensionsmyndigheten kan pensionen exempelvis öka med 43 procent i månaden för den som pensionerar sig vid 70 i stället för vid 65.

För att få fler att jobba längre har regeringen gradvis infört skattelättnader för seniorer. Från årsskiftet betalar den som fyller 66 under året och som lönearbetar med en månadslön upp till 19 000 kronor, bara cirka åtta procent i skatt. Samtidigt fortsätter pensionsinbetalningarna.

Om man börjar ta ut sin allmänna pension, eller tjänar mer, blir skatten högre men är ändå lägre än för yngre förvärvsarbetare.

– Att man ångrar sig kan absolut bero på ekonomin. Men ofta har det mer med drivkrafter att göra. Att man upplever att man inte är färdig med sitt aktiva liv och känner en tilltagande vilja att göra nytta. Att man har insett att arbetet har betytt mer för en än man trodde, säger John Mellkvist.

Om fler inte jobbar längre så kan det också få samhällsekonomiska konsekvenser, påpekar utredarna.

Befolkningen, och då inte minst äldre, beräknas öka framöver. För att försörjningsansvaret inte ska bli för tungt för dem som arbetar krävs att så många som möjligt bidrar med skatteintäkter så länge som möjligt.

Delegationen framhåller också att om fler skjuter fram sin pensionering så motverkar det även den kompetensbrist som finns på arbetsmarknaden.

Hur länge man vill och kan jobba är naturligtvis väldigt individuellt. Men rent generellt tycks dagens seniorers hälsa och förmåga inte vara något större hinder för att fler ska kunna jobba längre.

Om Spotify intar en HR-attityd när det gäller ålderism så följer andra bolag efter

En slutsats som dras i slutbetänkandet är att seniorernas hälsotillstånd har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Enligt utredarna har många som i dag är runt 70 en hälsa och en funktionsförmåga som närmast kan jämföras med någon som för ett par årtionden sedan var i 50-årsåldern.

En förklaring som ges är att det till stor del beror på att fler har fått högre formell och informell utbildning, bättre kost i tidig ålder och under hela livet också haft bättre levnadsförhållanden än tidigare generationer.

Delegationen konstaterar också att den som i dag går i pension vid 65 års ålder i genomsnitt kan förvänta sig över 20 år som pensionär.

Men beslutet om när vi ska gå i pension påverkas inte bara av hälsan, omgivningens attityder och den starka samhällsnormen. Annat som har betydelse är exempelvis den arbetsmiljö man har under hela livet, vilken information man har fått om vikten av ett längre arbetsliv och om det finns möjlighet att gå ned i arbetstid.

Ett av utredarnas förslag är att det inrättas en fast funktion för främjande av ett längre arbetsliv, där arbetsgivarna och facken blir särskilt viktiga att samverka med.

John Mellkvist anser att framför allt stora företag behöver ta ett större ansvar för att fler ska jobba längre.

– Om Spotify, och andra bolag som har mångas ögon på sig, intar en HR-attityd när det gäller ålderism och den starka normen och införlivar det i sin policy så följer andra bolag efter, säger han.

Läs mer om Delegationen för senior arbetskrafts arbete och ta del av rapporten.

Då lämnar vi arbetslivet

  • Genomsnittlig ålder: 64 år.
  • Kvinnor: 63,7 år.
  • Män: 64,3 år.

Huvudsaklig orsak är att man går i pension. Men det kan exempelvis också bero på att man är arbetslös eller sjuk.

Trots att tidpunkten när vi börjar att ta ut pension – vilket också kan ske vid deltidsarbete – har legat på ungefär samma nivå under de senaste tio åren har spridningen ökat. Normen 65 luckras upp då fler börjar ta ut pension både före och efter 65.

Pensionsmyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.