Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nytt förslag kan slå hårt mot bilbesiktare

Enligt en ny utredning som kommer att läggas fram för regeringen i september kan det bli aktuellt med bilbesiktning vartannat år istället för, som nu, varje år.
- Det vore att slå undan benen på branschen totalt, säger Bengt Lindholm, Unionens klubbordförande på AB Svensk Bilprovning.
Gabriella Westberg Publicerad
Anders Wiklund/TT
I september får regeringen ta ställning till om besiktning av bilar ska göras varje eller vartannat år framöver. Det sistnämnda skulle kunna innebära en halvering av branschen. Anders Wiklund/TT

För ett knappt år sedan fick Transportstyrelsen i uppdrag att utreda hur det svenska regelverket kring besiktning av bilar skulle kunna anpassas till två nya EU-direktiv, om bilbesiktning och flygande inspektion, det vill säga kontroller utförda av polisen. Vad gäller besiktningen uppfyller de regler Sverige har i dag inte direktivet.

Enligt gällande regler ska en ny bil senast besiktigas efter tre år och sedan igen efter fem år. Därefter ska bilen besiktigas en gång om året. I utredningen som kommer att presenteras för regeringen i slutet av september finns ett förslag om att nyare bilar inte ska behöva besiktigas mer än vartannat år. Genom att även ändra slutsifferstyrningen skulle de reglerna harmonieras bättre med övriga EU.

Men det skulle samtidigt innebära en ordentlig nedskärning av antalet besiktningar – och sannolikt innebära en kännbar arbetsbrist i förhållande till de fyra miljoner besiktningar som årligen görs i dag.

- Det vore att slå undan benen på branschen totalt, säger Bengt Lindblom, klubbordförande på Svensk Bilprovning i Lycksele.

Sedan monopolet på bilbesiktning avskaffades för fyra år sedan har antalet besiktningsstationer ökat från cirka 190 till 400. Nästan tre fjärdedelar av stationerna bedrivs i privat regi och många av dem tar endast emot lättare fordon, som personbilar. Det vill säga den typ av fordon som skulle omfattas av de nya reglerna. Bara på Svensk Bilprovning består personbilarna för 80 procent av kunderna.

- En halvering av den volymen skulle slå jättehårt. Vi lever på volymen. Det är inte så stor förtjänst i varje enskild besiktning.  Det skulle bli massor av uppsägningar, säger Bengt Lindholm.

Han tror också att trafiksäkerheten skulle riskeras, då Sverige har en äldre fordonsflotta än många sydligare Europeiska länder.

- Det blir svårare för den enskilda teknikern att bedöma om en bil ska hålla i två år till.

I Norge, Danmark och Tyskland gäller i dag att en ny bil ska besiktigas efter fyra år och därefter vartannat år. I andra länder, som Finland, Polen, Österrike, Storbritannien och Kroatien, gäller varje år. EU-direktivet, som är tänkt att harmonisera reglerna länderna emellan, tillåter dock att enskilda medlemsstater håller högre krav än direktivets grundkrav.

Enligt Transportstyrelsens utredare Mats Hjälm är trafiksäkerheten lika god i Norge, Danmark och Tyskland som i Sverige. Vad gäller fordonsflottan tror han att det framför allt är den utbredda bilhobbyn som höjer genomsnittsåldern i Sverige.

Finns det inte risk att trafiksäkerheten blir sämre om bilarna får rulla i två år mellan besiktningsomgångarna?

- En tekniker ska ha den professionaliteten att bedöma om en bil håller till nästa gång. Och trafiksäkerheten är på samma goda nivå i Norge, Danmark och Tyskland.

Mats Hjälm är förstås medveten om att branschen skulle påverkas av glesare besiktningar, men att motsatsen vore svårare att försvara.

- Vi har två vägar att gå, som jag ser det. Antingen skärper vi reglerna kring andra besiktningstillfället och behåller slutsifferstyrningen eller så glesar vi ut besiktningstillfällena. Vilket vi än föreslår måste vi kunna förklara för regeringen varför. Vi kommer att förorda det som är vettigast ur trafik- och miljösäkerhetssynpunkt, säger Mats Hjälm och tillägger:

- Samtidigt ska man komma ihåg att branschen har själva varit med och tagit fram direktivet, genom samarbetsorganisationen CITA. Där finns representanter från den svenska bilbesiktningen med. Så det här kan inte komma som någon överraskning, säger han.

I september har Unionens riksklubb ett möte inbokat. Då kommer utredningen att tas upp till diskussion.

- Att vi kommer att behöva hjälp från Unionen är ganska klart, säger Bengt Lindholm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.