För ett knappt år sedan fick Transportstyrelsen i uppdrag att utreda hur det svenska regelverket kring besiktning av bilar skulle kunna anpassas till två nya EU-direktiv, om bilbesiktning och flygande inspektion, det vill säga kontroller utförda av polisen. Vad gäller besiktningen uppfyller de regler Sverige har i dag inte direktivet.
Enligt gällande regler ska en ny bil senast besiktigas efter tre år och sedan igen efter fem år. Därefter ska bilen besiktigas en gång om året. I utredningen som kommer att presenteras för regeringen i slutet av september finns ett förslag om att nyare bilar inte ska behöva besiktigas mer än vartannat år. Genom att även ändra slutsifferstyrningen skulle de reglerna harmonieras bättre med övriga EU.
Men det skulle samtidigt innebära en ordentlig nedskärning av antalet besiktningar – och sannolikt innebära en kännbar arbetsbrist i förhållande till de fyra miljoner besiktningar som årligen görs i dag.
- Det vore att slå undan benen på branschen totalt, säger Bengt Lindblom, klubbordförande på Svensk Bilprovning i Lycksele.
Sedan monopolet på bilbesiktning avskaffades för fyra år sedan har antalet besiktningsstationer ökat från cirka 190 till 400. Nästan tre fjärdedelar av stationerna bedrivs i privat regi och många av dem tar endast emot lättare fordon, som personbilar. Det vill säga den typ av fordon som skulle omfattas av de nya reglerna. Bara på Svensk Bilprovning består personbilarna för 80 procent av kunderna.
- En halvering av den volymen skulle slå jättehårt. Vi lever på volymen. Det är inte så stor förtjänst i varje enskild besiktning. Det skulle bli massor av uppsägningar, säger Bengt Lindholm.
Han tror också att trafiksäkerheten skulle riskeras, då Sverige har en äldre fordonsflotta än många sydligare Europeiska länder.
- Det blir svårare för den enskilda teknikern att bedöma om en bil ska hålla i två år till.
I Norge, Danmark och Tyskland gäller i dag att en ny bil ska besiktigas efter fyra år och därefter vartannat år. I andra länder, som Finland, Polen, Österrike, Storbritannien och Kroatien, gäller varje år. EU-direktivet, som är tänkt att harmonisera reglerna länderna emellan, tillåter dock att enskilda medlemsstater håller högre krav än direktivets grundkrav.
Enligt Transportstyrelsens utredare Mats Hjälm är trafiksäkerheten lika god i Norge, Danmark och Tyskland som i Sverige. Vad gäller fordonsflottan tror han att det framför allt är den utbredda bilhobbyn som höjer genomsnittsåldern i Sverige.
Finns det inte risk att trafiksäkerheten blir sämre om bilarna får rulla i två år mellan besiktningsomgångarna?
- En tekniker ska ha den professionaliteten att bedöma om en bil håller till nästa gång. Och trafiksäkerheten är på samma goda nivå i Norge, Danmark och Tyskland.
Mats Hjälm är förstås medveten om att branschen skulle påverkas av glesare besiktningar, men att motsatsen vore svårare att försvara.
- Vi har två vägar att gå, som jag ser det. Antingen skärper vi reglerna kring andra besiktningstillfället och behåller slutsifferstyrningen eller så glesar vi ut besiktningstillfällena. Vilket vi än föreslår måste vi kunna förklara för regeringen varför. Vi kommer att förorda det som är vettigast ur trafik- och miljösäkerhetssynpunkt, säger Mats Hjälm och tillägger:
- Samtidigt ska man komma ihåg att branschen har själva varit med och tagit fram direktivet, genom samarbetsorganisationen CITA. Där finns representanter från den svenska bilbesiktningen med. Så det här kan inte komma som någon överraskning, säger han.
I september har Unionens riksklubb ett möte inbokat. Då kommer utredningen att tas upp till diskussion.
- Att vi kommer att behöva hjälp från Unionen är ganska klart, säger Bengt Lindholm.