Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Nytt förslag kan slå hårt mot bilbesiktare
Enligt en ny utredning som kommer att läggas fram för regeringen i september kan det bli aktuellt med bilbesiktning vartannat år istället för, som nu, varje år.
- Det vore att slå undan benen på branschen totalt, säger Bengt Lindholm, Unionens klubbordförande på AB Svensk Bilprovning.
- Det vore att slå undan benen på branschen totalt, säger Bengt Lindholm, Unionens klubbordförande på AB Svensk Bilprovning.
För ett knappt år sedan fick Transportstyrelsen i uppdrag att utreda hur det svenska regelverket kring besiktning av bilar skulle kunna anpassas till två nya EU-direktiv, om bilbesiktning och flygande inspektion, det vill säga kontroller utförda av polisen. Vad gäller besiktningen uppfyller de regler Sverige har i dag inte direktivet.
Enligt gällande regler ska en ny bil senast besiktigas efter tre år och sedan igen efter fem år. Därefter ska bilen besiktigas en gång om året. I utredningen som kommer att presenteras för regeringen i slutet av september finns ett förslag om att nyare bilar inte ska behöva besiktigas mer än vartannat år. Genom att även ändra slutsifferstyrningen skulle de reglerna harmonieras bättre med övriga EU.
Men det skulle samtidigt innebära en ordentlig nedskärning av antalet besiktningar – och sannolikt innebära en kännbar arbetsbrist i förhållande till de fyra miljoner besiktningar som årligen görs i dag.
- Det vore att slå undan benen på branschen totalt, säger Bengt Lindblom, klubbordförande på Svensk Bilprovning i Lycksele.
Sedan monopolet på bilbesiktning avskaffades för fyra år sedan har antalet besiktningsstationer ökat från cirka 190 till 400. Nästan tre fjärdedelar av stationerna bedrivs i privat regi och många av dem tar endast emot lättare fordon, som personbilar. Det vill säga den typ av fordon som skulle omfattas av de nya reglerna. Bara på Svensk Bilprovning består personbilarna för 80 procent av kunderna.
- En halvering av den volymen skulle slå jättehårt. Vi lever på volymen. Det är inte så stor förtjänst i varje enskild besiktning. Det skulle bli massor av uppsägningar, säger Bengt Lindholm.
Han tror också att trafiksäkerheten skulle riskeras, då Sverige har en äldre fordonsflotta än många sydligare Europeiska länder.
- Det blir svårare för den enskilda teknikern att bedöma om en bil ska hålla i två år till.
I Norge, Danmark och Tyskland gäller i dag att en ny bil ska besiktigas efter fyra år och därefter vartannat år. I andra länder, som Finland, Polen, Österrike, Storbritannien och Kroatien, gäller varje år. EU-direktivet, som är tänkt att harmonisera reglerna länderna emellan, tillåter dock att enskilda medlemsstater håller högre krav än direktivets grundkrav.
Enligt Transportstyrelsens utredare Mats Hjälm är trafiksäkerheten lika god i Norge, Danmark och Tyskland som i Sverige. Vad gäller fordonsflottan tror han att det framför allt är den utbredda bilhobbyn som höjer genomsnittsåldern i Sverige.
Finns det inte risk att trafiksäkerheten blir sämre om bilarna får rulla i två år mellan besiktningsomgångarna?
- En tekniker ska ha den professionaliteten att bedöma om en bil håller till nästa gång. Och trafiksäkerheten är på samma goda nivå i Norge, Danmark och Tyskland.
Mats Hjälm är förstås medveten om att branschen skulle påverkas av glesare besiktningar, men att motsatsen vore svårare att försvara.
- Vi har två vägar att gå, som jag ser det. Antingen skärper vi reglerna kring andra besiktningstillfället och behåller slutsifferstyrningen eller så glesar vi ut besiktningstillfällena. Vilket vi än föreslår måste vi kunna förklara för regeringen varför. Vi kommer att förorda det som är vettigast ur trafik- och miljösäkerhetssynpunkt, säger Mats Hjälm och tillägger:
- Samtidigt ska man komma ihåg att branschen har själva varit med och tagit fram direktivet, genom samarbetsorganisationen CITA. Där finns representanter från den svenska bilbesiktningen med. Så det här kan inte komma som någon överraskning, säger han.
I september har Unionens riksklubb ett möte inbokat. Då kommer utredningen att tas upp till diskussion.
- Att vi kommer att behöva hjälp från Unionen är ganska klart, säger Bengt Lindholm.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
