Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Nyanlända måste snabbare ut i jobb”

Sveriges ekonomi stärks under kommande år, sysselsättningen kommer att öka och arbetslösheten minska, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Men utmaningarna växer också. ”Utan reformerade system möter vi en mörkare framtid,” säger AF:s generaldirektör Mikael Sjöberg.
Gabriella Westberg Publicerad

I dag presenterar Arbetsförmedlingen sin prognos för 2016 och 2017, som bland annat bygger på intervjuer med 10 000 privata arbetsgivare och verksamheter i samtliga kommuner och landsting.

Under nästa och nästnästa år kommer sysselsättningen att öka med 140 000 personer samtidigt som arbetslösheten minskar från dagens 7,5 procent till 6,6 procent 2017, enligt prognosen. Optimismen hos arbetsgivarna ökar och andelen arbetsgivare som planerar att nyanställa på ett års sikt har tagit ett ordentligt skutt sedan i fjol (se ovan).

Samtidigt växer bristen på utbildad arbetskraft, särskilt inom tjänstesektorn. På privat sida råder akut brist på kompetens inom vissa branscher. Polariseringen av arbetsmarknaden fortsätter med ett allt större gap mellan näringslivets kompetenskrav och nivån hos de arbetslösa.

69 procent av de som i dag är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ingår i någon av de fyra grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden: äldre arbetslösa, de med funktionsvariationer, människor utan gymnasiekompetens och utrikes födda. Inom två år kommer den siffran att ligga på 75 procent, spår Arbetsförmedlingen. Det är den sistnämnda gruppen som förväntas stå för ökningen.

I dag utgör utrikes födda närmare 50 procent av de arbetslösa som är inskrivna på AF. Det stora antal asylsökande som kommit till Sverige under hösten kommer dock inte att synas i AF:s statistik förrän tidigast 2017, och få fullt genomslag 2018-2019.

Migrationsverkets långa handläggningstider pekas ut som det största hindret för snabb etablering. I dag räknar man med att det tar 1,5 till två år innan en asylsökande får ett uppehållstillstånd. Först då kan man skriva in sig hos AF.

- När de väl är hos oss finns en stor drivkraft att söka sig ut på arbetsmarknaden. Men om tiden innan blir för lång utan att samtidigt erbjuda bra sysselsättning, som svenska- och samhällsstudier, försvåras etableringen, säger Mikael Sjöberg.

- Även arbetsgivare vi talat med är oroade över att det tar för lång tid. De ser att det finns kompetens bland de nyanlända, men ser också att den riskerar att sjunka av några års inaktivitet.

Det behövs mer grundutbildning för vuxna och yrkeslinjerna på gymnasiet har i dag allt för lågt söktryck, enligt Arbetsförmedlingen som hoppas på större samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknadens parter. 

Trots att Arbetsförmedlingen ser en stark ekonomisk utveckling med en tillväxttakt på 2,9 procent för 2016 och 3,4 procent 2017, understryks alltså hotbilden. Det som behövs är reformer och regelförenklingar på arbetsmarknaden i stort såväl som i Arbetsförmedlingens uppdrag.

Till exempel skulle RUT kunna utvidgas ytterligare, menar Mikael Sjöberg som dock inte vill peka på något enskilt förslag som det allena saliggörande, men menar att många förslag – som kanske inte ger så stora effekter vart och ett för sig – behöver samverka.

- Rätt hanterat har vi skapat stora möjligheter med det inflöde av arbetskraft vi ser nu.

 

Arbetsförmedlingens prognos i korthet: 

  • BNP förväntas öka med 2,9 procent 2016 och 3,4 procent 2017.
  • Arbetskraftsutbudet (16-64 år) ökar med 102 000 personer under 2016 och 2017.
  • Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska. Men ungdomar med bristfällig utbildning får fortsatt svårt att få jobb.
  • I oktober 2015 hade 120 000 av de inskrivna arbetslösa en utbildningsnivå motsvarande högst grundskola. Antalet förväntas öka.
  • Jobben ökar främst inom privat och offentlig tjänstesektor.
  • Många jobb inom privat tjänstesektor beror på hushållens konsumtion, som handel, hotell och restaurang.
  • De tre storstadsregionerna väntas visa fortsatt högre jobbtillväxt än övriga landet, men bostadsbristen kan bli en hämsko för tillväxten.

 

TCO: Även etablerade behöver matchas!

Det är inte bara de som har den svagaste positionen på arbetsmarknaden som behöver utbildningsinsatser, menar TCO i en kommentar till Arbetsförmedlingens prognos. Även de som är etablerade behöver kompetensutveckling och särskilda satsningar för större mobilitet.

- Lösningen på matchningsproblemen finns inte bara hos de arbetslösa som ofta står långt ifrån bristyrkena. Man måste också tänka in den som har ett jobb i dag, men som skulle kunna byta till ett bristyrke inom en snar framtid. Nyckeln till det är vidareutbildning, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Han välkomnar att prognosen pekar på behovet av större hänsyn till arbetsmarknaden i utbildningspolitiken, samt att trepartsinitiativ som snabbspåren in till bristyrken för nyanlända med specifika kompetenser lyfts fram. I slutet av januari 2016 förväntas ett 20-tal snabbspår rulla igång.

- Att de nyanlända snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden är avgörande. Arbetet med att skapa snabbspår för bristyrken är därför positivt, där flera TCO-förbund har tagit ett stort ansvar. Samtidigt finns också en stor grupp människor som sannolikt kommer att få det svårare, på grund av ålder, erfarenhet och utbildningsbakgrund. Där måste olika åtgärder sättas in. Det kan röra sig om allt från språkstudier till yrkesutbildning. Dessutom behöver nystartsjobben utvecklas, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.