Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
I dag presenterar Arbetsförmedlingen sin prognos för 2016 och 2017, som bland annat bygger på intervjuer med 10 000 privata arbetsgivare och verksamheter i samtliga kommuner och landsting.
Under nästa och nästnästa år kommer sysselsättningen att öka med 140 000 personer samtidigt som arbetslösheten minskar från dagens 7,5 procent till 6,6 procent 2017, enligt prognosen. Optimismen hos arbetsgivarna ökar och andelen arbetsgivare som planerar att nyanställa på ett års sikt har tagit ett ordentligt skutt sedan i fjol (se ovan).
Samtidigt växer bristen på utbildad arbetskraft, särskilt inom tjänstesektorn. På privat sida råder akut brist på kompetens inom vissa branscher. Polariseringen av arbetsmarknaden fortsätter med ett allt större gap mellan näringslivets kompetenskrav och nivån hos de arbetslösa.
69 procent av de som i dag är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ingår i någon av de fyra grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden: äldre arbetslösa, de med funktionsvariationer, människor utan gymnasiekompetens och utrikes födda. Inom två år kommer den siffran att ligga på 75 procent, spår Arbetsförmedlingen. Det är den sistnämnda gruppen som förväntas stå för ökningen.
I dag utgör utrikes födda närmare 50 procent av de arbetslösa som är inskrivna på AF. Det stora antal asylsökande som kommit till Sverige under hösten kommer dock inte att synas i AF:s statistik förrän tidigast 2017, och få fullt genomslag 2018-2019.
Migrationsverkets långa handläggningstider pekas ut som det största hindret för snabb etablering. I dag räknar man med att det tar 1,5 till två år innan en asylsökande får ett uppehållstillstånd. Först då kan man skriva in sig hos AF.
- När de väl är hos oss finns en stor drivkraft att söka sig ut på arbetsmarknaden. Men om tiden innan blir för lång utan att samtidigt erbjuda bra sysselsättning, som svenska- och samhällsstudier, försvåras etableringen, säger Mikael Sjöberg.
- Även arbetsgivare vi talat med är oroade över att det tar för lång tid. De ser att det finns kompetens bland de nyanlända, men ser också att den riskerar att sjunka av några års inaktivitet.
Det behövs mer grundutbildning för vuxna och yrkeslinjerna på gymnasiet har i dag allt för lågt söktryck, enligt Arbetsförmedlingen som hoppas på större samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknadens parter.
Trots att Arbetsförmedlingen ser en stark ekonomisk utveckling med en tillväxttakt på 2,9 procent för 2016 och 3,4 procent 2017, understryks alltså hotbilden. Det som behövs är reformer och regelförenklingar på arbetsmarknaden i stort såväl som i Arbetsförmedlingens uppdrag.
Till exempel skulle RUT kunna utvidgas ytterligare, menar Mikael Sjöberg som dock inte vill peka på något enskilt förslag som det allena saliggörande, men menar att många förslag – som kanske inte ger så stora effekter vart och ett för sig – behöver samverka.
- Rätt hanterat har vi skapat stora möjligheter med det inflöde av arbetskraft vi ser nu.
Arbetsförmedlingens prognos i korthet:
|
Det är inte bara de som har den svagaste positionen på arbetsmarknaden som behöver utbildningsinsatser, menar TCO i en kommentar till Arbetsförmedlingens prognos. Även de som är etablerade behöver kompetensutveckling och särskilda satsningar för större mobilitet.
- Lösningen på matchningsproblemen finns inte bara hos de arbetslösa som ofta står långt ifrån bristyrkena. Man måste också tänka in den som har ett jobb i dag, men som skulle kunna byta till ett bristyrke inom en snar framtid. Nyckeln till det är vidareutbildning, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.
Han välkomnar att prognosen pekar på behovet av större hänsyn till arbetsmarknaden i utbildningspolitiken, samt att trepartsinitiativ som snabbspåren in till bristyrken för nyanlända med specifika kompetenser lyfts fram. I slutet av januari 2016 förväntas ett 20-tal snabbspår rulla igång.
- Att de nyanlända snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden är avgörande. Arbetet med att skapa snabbspår för bristyrken är därför positivt, där flera TCO-förbund har tagit ett stort ansvar. Samtidigt finns också en stor grupp människor som sannolikt kommer att få det svårare, på grund av ålder, erfarenhet och utbildningsbakgrund. Där måste olika åtgärder sättas in. Det kan röra sig om allt från språkstudier till yrkesutbildning. Dessutom behöver nystartsjobben utvecklas, säger han.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.