Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

”Nyanlända måste snabbare ut i jobb”

Sveriges ekonomi stärks under kommande år, sysselsättningen kommer att öka och arbetslösheten minska, enligt en prognos från Arbetsförmedlingen. Men utmaningarna växer också. ”Utan reformerade system möter vi en mörkare framtid,” säger AF:s generaldirektör Mikael Sjöberg.
Gabriella Westberg Publicerad

I dag presenterar Arbetsförmedlingen sin prognos för 2016 och 2017, som bland annat bygger på intervjuer med 10 000 privata arbetsgivare och verksamheter i samtliga kommuner och landsting.

Under nästa och nästnästa år kommer sysselsättningen att öka med 140 000 personer samtidigt som arbetslösheten minskar från dagens 7,5 procent till 6,6 procent 2017, enligt prognosen. Optimismen hos arbetsgivarna ökar och andelen arbetsgivare som planerar att nyanställa på ett års sikt har tagit ett ordentligt skutt sedan i fjol (se ovan).

Samtidigt växer bristen på utbildad arbetskraft, särskilt inom tjänstesektorn. På privat sida råder akut brist på kompetens inom vissa branscher. Polariseringen av arbetsmarknaden fortsätter med ett allt större gap mellan näringslivets kompetenskrav och nivån hos de arbetslösa.

69 procent av de som i dag är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen ingår i någon av de fyra grupper som har en svagare ställning på arbetsmarknaden: äldre arbetslösa, de med funktionsvariationer, människor utan gymnasiekompetens och utrikes födda. Inom två år kommer den siffran att ligga på 75 procent, spår Arbetsförmedlingen. Det är den sistnämnda gruppen som förväntas stå för ökningen.

I dag utgör utrikes födda närmare 50 procent av de arbetslösa som är inskrivna på AF. Det stora antal asylsökande som kommit till Sverige under hösten kommer dock inte att synas i AF:s statistik förrän tidigast 2017, och få fullt genomslag 2018-2019.

Migrationsverkets långa handläggningstider pekas ut som det största hindret för snabb etablering. I dag räknar man med att det tar 1,5 till två år innan en asylsökande får ett uppehållstillstånd. Först då kan man skriva in sig hos AF.

- När de väl är hos oss finns en stor drivkraft att söka sig ut på arbetsmarknaden. Men om tiden innan blir för lång utan att samtidigt erbjuda bra sysselsättning, som svenska- och samhällsstudier, försvåras etableringen, säger Mikael Sjöberg.

- Även arbetsgivare vi talat med är oroade över att det tar för lång tid. De ser att det finns kompetens bland de nyanlända, men ser också att den riskerar att sjunka av några års inaktivitet.

Det behövs mer grundutbildning för vuxna och yrkeslinjerna på gymnasiet har i dag allt för lågt söktryck, enligt Arbetsförmedlingen som hoppas på större samverkan mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknadens parter. 

Trots att Arbetsförmedlingen ser en stark ekonomisk utveckling med en tillväxttakt på 2,9 procent för 2016 och 3,4 procent 2017, understryks alltså hotbilden. Det som behövs är reformer och regelförenklingar på arbetsmarknaden i stort såväl som i Arbetsförmedlingens uppdrag.

Till exempel skulle RUT kunna utvidgas ytterligare, menar Mikael Sjöberg som dock inte vill peka på något enskilt förslag som det allena saliggörande, men menar att många förslag – som kanske inte ger så stora effekter vart och ett för sig – behöver samverka.

- Rätt hanterat har vi skapat stora möjligheter med det inflöde av arbetskraft vi ser nu.

 

Arbetsförmedlingens prognos i korthet: 

  • BNP förväntas öka med 2,9 procent 2016 och 3,4 procent 2017.
  • Arbetskraftsutbudet (16-64 år) ökar med 102 000 personer under 2016 och 2017.
  • Ungdomsarbetslösheten fortsätter att minska. Men ungdomar med bristfällig utbildning får fortsatt svårt att få jobb.
  • I oktober 2015 hade 120 000 av de inskrivna arbetslösa en utbildningsnivå motsvarande högst grundskola. Antalet förväntas öka.
  • Jobben ökar främst inom privat och offentlig tjänstesektor.
  • Många jobb inom privat tjänstesektor beror på hushållens konsumtion, som handel, hotell och restaurang.
  • De tre storstadsregionerna väntas visa fortsatt högre jobbtillväxt än övriga landet, men bostadsbristen kan bli en hämsko för tillväxten.

 

TCO: Även etablerade behöver matchas!

Det är inte bara de som har den svagaste positionen på arbetsmarknaden som behöver utbildningsinsatser, menar TCO i en kommentar till Arbetsförmedlingens prognos. Även de som är etablerade behöver kompetensutveckling och särskilda satsningar för större mobilitet.

- Lösningen på matchningsproblemen finns inte bara hos de arbetslösa som ofta står långt ifrån bristyrkena. Man måste också tänka in den som har ett jobb i dag, men som skulle kunna byta till ett bristyrke inom en snar framtid. Nyckeln till det är vidareutbildning, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Han välkomnar att prognosen pekar på behovet av större hänsyn till arbetsmarknaden i utbildningspolitiken, samt att trepartsinitiativ som snabbspåren in till bristyrken för nyanlända med specifika kompetenser lyfts fram. I slutet av januari 2016 förväntas ett 20-tal snabbspår rulla igång.

- Att de nyanlända snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden är avgörande. Arbetet med att skapa snabbspår för bristyrken är därför positivt, där flera TCO-förbund har tagit ett stort ansvar. Samtidigt finns också en stor grupp människor som sannolikt kommer att få det svårare, på grund av ålder, erfarenhet och utbildningsbakgrund. Där måste olika åtgärder sättas in. Det kan röra sig om allt från språkstudier till yrkesutbildning. Dessutom behöver nystartsjobben utvecklas, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.