Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny optimism på Kockums efter Saabs köp

Efter en lång tids oro för vad som ska hända med jobben kan nu de 900 anställda på Kockums äntligen andas ut.
- Nu kan vi gå på semester och må bra, säger Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande.
Anita Täpp Publicerad
TT
Länge verkade klockan slagen för stora delar av personalen på Kockums. Men efter att Saabs uppköp gått igenom och FMV lagt en stororder kan personalen andas ut - nu är jobben tryggade för en lång tid framöver. TT

Saabs övertagande av ubåtsvarvet har föregåtts av en dramatik som inneburit mycket oro för de anställda.

I februari kom beskedet att FMV, Förvarets Materielverk, övervägde att köpa den nya generationens svenska ubåtar av försvarskoncernen Saab i stället för av Kockums, vilket de anställda fruktade skulle bli slutet på deras verksamhet.

Saab lyckades senare locka över många av Kockums nyckelpersoner, enligt uppgift för att tvinga tyska Thyssen Krupp att sälja Kockums, och i det läget var det fortfarande oklart om Saab i så fall skulle ta över all personal.

Efter en icke bindande avsiktsförklaring i april är nu dock affären i hamn och Saab köper utbåtsvarvet av Thyssen Krupp för 340 miljoner kronor.

I och med den stororder som FMV gav till Saab för några veckor sedan tycks också jobben vara tryggade för lång tid framöver.

Ordern, som är värd 467 miljoner kronor, är ämnad till de förberedelser som måste göras för att varvet ska kunna tillverka nya ubåtar till den svenska marinen. Till det kommer också en avsiktsförklaring om fler leveranser till FMV värda totalt 11,2 miljarder kronor mellan 2015 och 2024.

Innan Saab formellt kan ta över ubåtsvarvet ska affärsuppgörelsen godkännas av Konkurrensverket vilket troligtvis blir klart innan augusti.

Och nu finns en optimism inför framtiden hos de anställda, berättar klubbordförande Ingrid Holmberg.

- En stor fördel med Saabs övertagande är att vi kommer att få beställningar och jobb nu. Jobben har ju minskat efter hand och FMV har varit väldigt tydliga med att de inte tänkte lägga mer beställningar på oss.  Och vi vill ju jobba med våra produkter vilket vi kommer att kunna göra nu.

Finns några orosmoln inför att Saab tar över?

- Nej, det som är kvar nu är ju bara formalia. Sedan vet vi ju inte hur det är att jobba med Saab men vi har inte heller några indikeringar på annat än att det borde fungera bra, säger Ingrid Holmberg.

Fotnot:
Kockums, eller Thyssen Krupp Marine System som företaget nu heter, konstruerar, tillverkar och underhåller ubåtar. Företaget har drygt 900 anställda i Malmö, Karlskrona och på Muskö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok