Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny optimism på Kockums efter Saabs köp

Efter en lång tids oro för vad som ska hända med jobben kan nu de 900 anställda på Kockums äntligen andas ut.
- Nu kan vi gå på semester och må bra, säger Ingrid Holmberg, Unionens klubbordförande.
Anita Täpp Publicerad
TT
Länge verkade klockan slagen för stora delar av personalen på Kockums. Men efter att Saabs uppköp gått igenom och FMV lagt en stororder kan personalen andas ut - nu är jobben tryggade för en lång tid framöver. TT

Saabs övertagande av ubåtsvarvet har föregåtts av en dramatik som inneburit mycket oro för de anställda.

I februari kom beskedet att FMV, Förvarets Materielverk, övervägde att köpa den nya generationens svenska ubåtar av försvarskoncernen Saab i stället för av Kockums, vilket de anställda fruktade skulle bli slutet på deras verksamhet.

Saab lyckades senare locka över många av Kockums nyckelpersoner, enligt uppgift för att tvinga tyska Thyssen Krupp att sälja Kockums, och i det läget var det fortfarande oklart om Saab i så fall skulle ta över all personal.

Efter en icke bindande avsiktsförklaring i april är nu dock affären i hamn och Saab köper utbåtsvarvet av Thyssen Krupp för 340 miljoner kronor.

I och med den stororder som FMV gav till Saab för några veckor sedan tycks också jobben vara tryggade för lång tid framöver.

Ordern, som är värd 467 miljoner kronor, är ämnad till de förberedelser som måste göras för att varvet ska kunna tillverka nya ubåtar till den svenska marinen. Till det kommer också en avsiktsförklaring om fler leveranser till FMV värda totalt 11,2 miljarder kronor mellan 2015 och 2024.

Innan Saab formellt kan ta över ubåtsvarvet ska affärsuppgörelsen godkännas av Konkurrensverket vilket troligtvis blir klart innan augusti.

Och nu finns en optimism inför framtiden hos de anställda, berättar klubbordförande Ingrid Holmberg.

- En stor fördel med Saabs övertagande är att vi kommer att få beställningar och jobb nu. Jobben har ju minskat efter hand och FMV har varit väldigt tydliga med att de inte tänkte lägga mer beställningar på oss.  Och vi vill ju jobba med våra produkter vilket vi kommer att kunna göra nu.

Finns några orosmoln inför att Saab tar över?

- Nej, det som är kvar nu är ju bara formalia. Sedan vet vi ju inte hur det är att jobba med Saab men vi har inte heller några indikeringar på annat än att det borde fungera bra, säger Ingrid Holmberg.

Fotnot:
Kockums, eller Thyssen Krupp Marine System som företaget nu heter, konstruerar, tillverkar och underhåller ubåtar. Företaget har drygt 900 anställda i Malmö, Karlskrona och på Muskö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.