Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ny basindustri ger få jobb

Förra gången var det gruvorna och stålet. Nu utmanar datahallarna om titeln som norra Sveriges framtid. Om inte elskatten lägger hinder i vägen vill säga.
Niklas Hallstedt Publicerad
Susanne Lindholm/TT
Interiör från Facebooks 5 fotbollsplaner stora datacenter i Luleå. Susanne Lindholm/TT

Det råder nybyggarstämning i norr. Facebooks fem fotbollsplaner stora anläggning invigdes i Luleå i fjol.  Ytterligare en, något mindre, är på gång intill. Dessutom utökar bitcoin-företaget Knc Miner med en anläggning i Boden, där även serverhotellet Hydro66 är på väg att etablera sig.

Är en ny basnäring på gång?
Ja, det tycker jag man kan säga. Vi vet ju att behovet av datalagring ökar exponentiellt, vilket kommer sig av att vi ändrar vårt beteendemönster med den nya tekniken. Det är alltifrån hur vi lägger upp bilder och skriver på Facebook till hur vi konsumerar media och tankar hem tidningar, radio och filmer, som ändrar sig.

Det säger Niklas Nordström, kommunalråd (S) i Luleå som även är ordförande i  Node Pole, ett samarbete mellan kommun- och landsting i Luleå, Piteå och Boden för att främja etablerandet av datacentra.

Att det kommer att byggas fler sådana råder i alla fall ingen tvekan om. I den strategi som Länsstyrelsen i Norrbotten dragit upp för att regionen ska bli världsledande vad gäller klimatsmarta datacenter sägs att det behövs 200 nya datahallar i Europa innan år 2020. Målet är att 20 av dessa ska hamna i norra Sverige.

Det som talar för den saken är ett antal faktorer: tillgången till så kallad grön el, hämtad från älvarna, klimatet som gör det möjligt att kyla hallarna med luft och det stabila läget, både politiskt, socialt och vad gäller risken för jordbävningar. Till det kommer att det finns en bra internetinfrastruktur, tillgång till utbildade människor, universitet och kommunikationer.

– Vi har stora konkurrensfördelar. Kan vi bara ta vår del av kakan är 20 etableringar i norra Sverige realistiskt, säger Niklas Nordström

Det är inga småpengar det rör sig om. Varje ny hall är en investering i miljardklassen. Niklas Nordström uppskattar att Facebooks anläggning gick på mellan 4 och 5 miljarder kronor.

Men ger det särskilt många jobb? Svaret beror nog på vem man frågar. Det största behovet av arbetskraft finns vid själva bygget. I datahallarna behövs däremot ingen jättebemanning. I dag arbetar runt 100 personer i Facebooks första hall.

Till det kommer naturligtvis att de anställda ska äta, bo och resa vilket skapar arbetstillfällen i servicenäringen. Dessutom, att ett företag som Facebook slår sig ned i norra Sverige drar också till sig andra företag i närliggande sektorer.

– Man kan likna det vid vilken industri som helst, det ger kringeffekter på olika sätt. Det finns ett visst antal anställda på anläggningen, men därutöver etablerar sig teknikleverantörer, konsultföretag och elföretag runt omkring, säger Niklas Nordström som även påpekar att Facebooks etablering inneburit ett uppsving för Luleå tekniska universitet, både vad gäller antalet personer som utbildar sig för jobb i branschen och forskningen.

Roger Andersson som är Unionens regionchef i Norrbotten ser även han positivt på Facebooks etablering.

– Absolut, det är ett företag och en bransch som är på resa uppåt. Det sprider bra signaler att Facebook valde just den här regionen.

Däremot är han tveksam till om det skapar så mycket sysselsättning.

– Det är inte de största arbetsplatserna. När det byggs är det naturligtvis många som får jobb, men efter det är det några som sitter och bevakar.  Det som är bra är att man ser det långsiktigt, etableringarna här försvinner ju inte över en natt. Än kan man inte säga att det är en basnäring, men det kanske det blir.

I en rapport gjord på uppdrag av Facebook sägs att företagets etablering i Luleå skulle generera 9 miljarder kronor och 4 500 heltidsjobb över en tioårsperiod. I en annan rapport, gjord på uppdrag av statliga Tillväxtverket, landar man på ungefär hälften.

– Facebook ville nog att siffrorna skulle se bra ut, jag tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan, säger Tor Björn Minde, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet, som var projektledare när länsstyrelsens strategi för att få nya datacenter till Norrbotten togs fram.

– Det finns de som är kritiska till att det ger så lite jobb, de jämför exempelvis med en stålindustri. Jag säger bara: hitta på en annan lönsam bransch som kan skapa lika många jobb då. Låt oss använda den energi vi har för att skapa tillväxt själva i stället för att sälja den till Tyskland.

Datacenter, datahall eller serverhall

  • Datacenter är fysiska eller virtuella process- och lagringsutrymmen för de data som genereras av datorer, servrar och nätverk.
  • Det samma gäller datahallar eller serverhallar. Begreppen betyder egentligen samma sak, men det förra används ibland för att omfatta mer än bara servrar. När man talar om datacenter syftas typiskt nog på riktigt stora datahallar, ibland flera stycken, som de enorma hallar som hanterar data från Google, Facebook eller Apple, också kallade megadatacenter.
  • Ofta speglas datamängderna i två eller flera datacenter, av säkerhetsskäl. Om strömmen går eller servrarna kraschar på en plats ska tjänsterna ändå fungera och ingen data gå förlorad. Till exempel är Facebooks datacenter i Luleå en spegling av företagets datacenter i USA.
  • De riktigt stora datacentra som det talas om i artiklarna, består av tusentals servrar i samma lokaler, som behöver konstant kylning för att inte överhettas.
  • Många privata data- och serverhallar kan i dag ersättas av lagring i molnet. Men molnet består då av ännu större datamängder från olika användare, vilka i sin tur processas och lagras i ett antal datacenter spridda över världen, med ännu större krav på både säkerhet, stadig elförsörjning och nedkylning. (Exempel på sådana molntjänster är Google Drive, Microsoft 365, Amazon etc.)
  • På 50-talet krävde en IBM-dator en yta stor som ett rum för att utföra enkla beräkningar. I dag ryms betydligt mer data på vilken mobiltelefon som helst. I framtiden kan nanoteknologi innebära att ofantliga mängder data kan lagras på en pytteliten yta.

Gabriella Westberg/Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Silverrävar efterlyses av djurparker och nöjesfält

Att jobba som säsongsanställd attraherar i första hand yngre. Men Parks and Resorts, som äger Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland arbetar aktivt för att rekrytera fler äldre, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström.
Johanna Rovira Publicerad 26 mars 2025, kl 13:00
Sanna Nordström, Parks & Resorts.
Parks and Resorts satsar på mångfald - till säsongsanställda på Gröna Lund, Furuvik, Kolmården och Skara Sommarland söks nu aktivt seniorer, enligt rekryteringschefen Sanna Nordström. Foto: Privat/

Varför efterlyser ni silverrävar och pantertanter? 

Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda. 

 

Hur har det gått? 

Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen. 

 

Finns det några nackdelar? 

Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer. 

Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Ålderismen har bitit sig fast på svensk arbetsmarknad.
– Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Sverige är sämst i Norden på att anställa personer över 55 år, vilket visar på en utbredd ålderism på arbetsmarknaden. Foto: Shutterstock.

“Yngre personer är helt enkelt smartare”. Facebookgrundaren Mark Zuckerberg är en av få som öppet och oförblommerat, vid 23 års ålder uttryckte den fördom många arbetsgivare i hemlighet tycks hysa, om man ser till de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad. Sverige är sämst i Norden på att anställa folk över 55 år, visar undersökningar , och möjligen värst i världen på att ringakta äldre arbetskraft. 

Problemet med ålderism är universellt, men skiljer sig åt mellan olika länder, säger John Mellkvist, generalsekreterare för Pluskommissionen 

Han är definitivt mot fördomen att ålder skulle ha något att göra med kompetens och kapacitet. Pluskommissionen jobbar aktivt för att förändra synen på livserfarenhet och bättre ta tillvara all outnyttjad kompetens. 

Skev syn på ålder i Sverige

Även vid en internationell jämförelse ligger Sverige pyrt till när det handlar om åldersfixering, menar John Mellkvist och pekar ut flera faktorer som samverkat till den skeva synen på ålder. 

I länder som legat i krig finns ofta en högre aktning och grundrespekt för äldre. Sverige har länge varit fredat från krig och har inte samma naturliga tradition av att hylla sina veteraner. Vi är också starkt teknikorienterade, vill gärna framstå som ett modernt land, vilket skapat en ängslighet i näringslivet, nämner John Mellkvist som några orsaker. 

Det är inte jätteenkelt att bevisa, men mycket pekar i riktningen att Sverige är bland de sämsta i världen på området. Enligt studier av World Values Survey hamnar vi som land botten vad gäller respekt för äldre.                

John Mellkvist.
John Mellkvist. Foto: Jenny Hammar.

Sverige sticker också tydligt ut på världskartan vad gäller individualism, och enligt studier finns ett klart samband mellan ett individualistiskt levnadssätt och hur åldersfientlig man är. En annan orsak till åldersfixeringen är våra trygghetssystem, exempelvis anställningsskyddet som enligt John Mellkvist lätt invaggar oss i en falsk säkerhet. 

Anställningstryggheten är viktig, men det verkliga skyddsnätet i arbetslivet blir allt mer förmågan att ställa om och röra sig på arbetsmarknaden. Flexibilitet är det nya svarta för det arbetsliv vi behöver skapa. 

Rata äldre kostar miljarder

Ett nytt arbetsliv och en fräschare syn på åldrande är nödvändigt, menar Pluskommissionen som nyligen visat att samhällskostnaden för svensk arbetsmarknads njugga inställning till senior arbetskraft är närapå 70 miljarder kronor årligen. Då är inte notan för personligt lidande och ohälsa på grund av utanförskap medräknad. Detta är ett slöseri av gigantiska mått, konstaterar John Mellkvist. Och kortsiktigt tänkt av arbetsgivarna. 

Om du vill behålla den yngre arbetskraften måste du visa att du vill satsa på de äldre. 

Hälsoframgångar gör att åldersgränserna har förskjutits. En åttioåring i dag kan vara pigg och vital, sjuttio sägs vara det nya femtio, och så vidare. Men fördomarna om ålder lever trots detta kvar. 

Vi måste rigga vår arbetsmarknad så vi inte drar alla över en ålderskam. Vi behöver se fler goda och vägledande exempel. Vi behöver en helt ny standard i synen på ålder.

Ålderismen blir obsolet 

Han är spänd på hur vi om tio år, när en rimligare syn på åldrandet förhoppningsvis vunnit gehör, kommer att se tillbaka på vår samtid. Han gissar att vi då betraktar ålderismen på samma förundrade sätt som vi i dag blickar tillbaka på vår tidigare liberala inställning till rökning.  

Frågan är om Zuckerberg, som om tio år fyllt femtio, har ändrat uppfattning. För även om hög ålder trots allt är något de flesta av oss kommer att uppnå förr eller senare om vi har hälsan, kan inte det samma sägas om smarthet. 

Arbetsmarknad

”Arbetsgivarna borde skrika efter mig”

Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat. Hon tror att ålderismen på arbetsmarknaden är främsta orsaken till svårigheten att få arbete.

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 06:00
Ålderism på arbetsmarknaden. Victoria Leclér sökte över 100 jobb innan hon slutligen fick ett vikariat.
Victoria Leclér, erfaren kommunikatör och projektledare, kämpade med jobbsökandet efter att ha blivit uppsagd vid 57 års ålder. Foto: Åke Ericson.

Victoria Leclér har jobbat på olika kommunikationsbyråer och webbyråer i många år och har kompetens inom kommunikation såväl som digital projektledning och it-förvaltning. När hon var 57 år såldes det företag hon då jobbade på och arbetsgivaren började säga upp folk. 

Jag var en av de första som fick gå och Unionen hjälpte mig att få extra uppsägningstid. Jag blev arbetslös i oktober 2023 och jag klarade mig ganska bra ekonomiskt till en början, tack vara inkomstförsäkringen. 

Men att söka jobb var en katastrof. 

Victoria Leclér var nitisk i sitt jobbsökande. Hon översteg kravet från arbetsförmedlingen på att söka 6 jobb i månaden med råge och skickade minst 20 jobbansökningar.  I den mån det fanns jobb att söka vill säga. 

– Det var som om luften började pysa ut i min bransch. Även kollegor i 30-årsåldern började få svårt att hitta jobb.  Heta techbolag gjorde sig av med folk en masse, så konkurrensen om de lediga jobben var stenhård.

600 sökande till ett jobb

En arbetsplats hon sökte jobb hos meddelade att hon var en av 600 sökande. Men det var sällan hon fick veta något alls om de jobb hon sökte. 

Oftast fick jag inte någon som helst respons på mina ansökningar. Ibland fick jag automatiska svar. Jag skrev faktiskt och tackade de fåtal arbetsgivare som bemödade sig att svara. 

Hopplöshetskänslan tog över - hon tog tystnaden och ointresset från arbetsgivarna personligt. Tänkte att det var henne det var fel på, hennes ansökningar och framför allt hennes ålder. 

Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. 

Kände sig pressad 

Ett tag ville jag bara krypa ihop i fosterställning och försvinna. Det var jäkligt svart under förra våren och jag kände mig pressad från alla håll och kanter, säger hon.  

Det som räddade henne från att tappa modet helt var en coach från  Kammarkollegiet (som ger omställningsstöd till den som blir uppsagd från en arbetsplats utan kollektivavtal), som hjälpte henne att vidga vyerna och tänka bredare, att söka sig till nya områden och branscher där hon inte jobbat tidigare. Och, skulle de visa sig, till branscher där hennes ålder inte låg henne lika mycket i fatet. 

– I början när jag sökte jobb skrev jag ut min ålder i ansökan, men på slutet upphörde jag med det. Jag vet inte om det påverkade mina chanser eller inte. I alla fall fick jag napp, ett föräldravikariat visserligen, men ett jätteroligt jobb som inte har något som helst med IT att göra. 

Hennes nuvarande, temporära arbetsgivare var på det klara med att man ville ha en senior projektledare. De arbetsgivare som enbart stirrar sig blinda på ungdom går miste om mycket, anser Victoria Leclér. 

Många fördelar med äldre

Förutom erfarenhet så representerar äldre både ett vidare perspektiv och en långsiktighet. Som äldre är man mer effektiv och lugnare, coolare eftersom man har varit med om mycket och känner igen sig i olika situationer. Jag tycker själv att jag med åren har blivit bättre på att förstå andra människor och deras perspektiv - som ung var jag mer otålig. 

När jag var yngre tänkte jag också hela tiden på vad folk tyckte om mig – det är ett jäkla ok att bära omkring på och det stjäl mycket energi. 

Som äldre blir man förvisso också mer frispråkig och medveten om vad man själv vill, vilket inte alltid är så uppskattat av arbetsgivarna, menar Victoria Leclér. Möjligtvis finns det hos både arbetsgivare och i samhället i stort, dessutom en romantisk bild om ungdom som spirande. Åldrande representerar något vissnande och man rationaliserar därför bort äldre och tanken att äldre kan bidra med något, misstänker hon. 

Själv har jag alltid gillat och haft höga tankar om äldre och deras kompetens. Men uppenbarligen delar inte arbetsgivarna den synen. Annars skulle de ha skrikit efter mig och gjort allt för att få anställa mig, säger Victoria Leclér. 

Victoria Leclér.
– Det är självklart att jag har åldern emot mig, det tar jag för givet. Både IT- och kommunikationsbranschen är typiska ungdomsbranscher och jag blir bara äldre, i år fyller jag 60. Foto: Åke Ericson.
Arbetsmarknad

Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”

Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2025, kl 13:00
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”
Ålderism. Ett litet skolbarn i rollen som chef på kontor.
Mellkvist: ”Ålderism är ett slöseri av gigantiska mått”