Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu får Gunnar leva på sin frus lön

Många egenföretagare är i kris till följd av coronasmittan. För två veckor sedan hade Gunnar Söderberg redan 15 föreläsningar inbokade under våren. Nu är de flesta avbokade.
Anita Täpp Publicerad
Filip Svensson/Privat
Föreläsaren och egenföretagaren Gunnar Söderberg hann precis få snurr på verksamheten innan coronakrisen slog till. Filip Svensson/Privat

Efter ett och ett halvt års egenföretagande kunde Gunnar Söderberg i början av året konstatera att han nu äntligen hade börjat få ordentlig fart på sin verksamhet som föreläsare.

Under våren var han redan inbokad 15 gånger för att ”inspirationsföreläsa” på teman som arbetsglädje och knep för att få en roligare vardag.

Det skulle betyda att intäkterna från föreläsningarna nu skulle komma att stå för cirka 70 procent av hans inkomst, vid sidan av det han tjänade på sitt delägarskap i en ekonomisk förening.

Så var planen.

Men Gunnar Söderberg hann bara genomföra en föreläsning innan coronakrisen var ett faktum. Och för drygt ett par veckor sedan började avbokningarna dugga tätt. I några fall, där han bokats via en talarförmedlare, har beställarna valt att omboka föreläsningen till hösten.

– Talarföretaget har starkare avtal än jag och då tyckte nog en del att det blev för dyrt att avboka och ombokade i stället, säger Gunnar.

Läs mer: Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd

Tack vare delägarskapet i den ekonomiska föreningen, som ännu klarar sig hyfsat trots krisen, har han fortfarande en liten inkomst. Men eftersom Gunnar ännu inte har hunnit bygga upp någon ordentlig buffert hänger nu familjens ekonomi helt på att hans fru fortsätter ha ett tryggt jobb med fast inkomst.

Läs mer: Oroliga egenföretagare går med i a-kassan

– Utan hennes lön hade det här varit ännu mer läskigt. Då skulle jag redan ha behövt lägga ned mitt företag, söka a-kassa och jobb nu.

– Nu klarar vi oss i alla fall fram till sommaren. Och nu arbetar jag mycket med att försöka växla om min verksamhet så att den förhoppningsvis går att genomföra digitalt i stället.

Även om det nu är tungt försöker Gunnar hålla humöret uppe genom att leva som han lär, säger han.

– Jag är ju en inspirationsföreläsare och det som ger mig själv mest energi och arbetsglädje, som att tala inför hundratals människor, är ju borta nu. Då behöver jag använda mig av andra sätt, som att fika med några vänner online, gå långpromenader, njuta av solen och göra roliga saker med barnen.

Precis som för många andra krisdrabbade egenföretagare står hans främsta hopp nu till att regeringen också ska ge något slags krisstöd till egenföretagarna.

– Vi är ju alla delar i ett stort system där alla bitar måste fungera. Så jag har full förståelse för att man börjar med att rädda alla företag. Att de överlever är också viktigt för mig eftersom de är mina kunder, säger Gunnar.

– Men företagen kommer också behöva tjänster framöver, som extern hjälp med arbetsmiljöfrågor. Därför är det också viktigt att vi egenföretagare, där många nu står inför konkurs, får stöd så att vi överlever.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.