Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nu får Gunnar leva på sin frus lön

Många egenföretagare är i kris till följd av coronasmittan. För två veckor sedan hade Gunnar Söderberg redan 15 föreläsningar inbokade under våren. Nu är de flesta avbokade.
Anita Täpp Publicerad
Filip Svensson/Privat
Föreläsaren och egenföretagaren Gunnar Söderberg hann precis få snurr på verksamheten innan coronakrisen slog till. Filip Svensson/Privat

Efter ett och ett halvt års egenföretagande kunde Gunnar Söderberg i början av året konstatera att han nu äntligen hade börjat få ordentlig fart på sin verksamhet som föreläsare.

Under våren var han redan inbokad 15 gånger för att ”inspirationsföreläsa” på teman som arbetsglädje och knep för att få en roligare vardag.

Det skulle betyda att intäkterna från föreläsningarna nu skulle komma att stå för cirka 70 procent av hans inkomst, vid sidan av det han tjänade på sitt delägarskap i en ekonomisk förening.

Så var planen.

Men Gunnar Söderberg hann bara genomföra en föreläsning innan coronakrisen var ett faktum. Och för drygt ett par veckor sedan började avbokningarna dugga tätt. I några fall, där han bokats via en talarförmedlare, har beställarna valt att omboka föreläsningen till hösten.

– Talarföretaget har starkare avtal än jag och då tyckte nog en del att det blev för dyrt att avboka och ombokade i stället, säger Gunnar.

Läs mer: Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd

Tack vare delägarskapet i den ekonomiska föreningen, som ännu klarar sig hyfsat trots krisen, har han fortfarande en liten inkomst. Men eftersom Gunnar ännu inte har hunnit bygga upp någon ordentlig buffert hänger nu familjens ekonomi helt på att hans fru fortsätter ha ett tryggt jobb med fast inkomst.

Läs mer: Oroliga egenföretagare går med i a-kassan

– Utan hennes lön hade det här varit ännu mer läskigt. Då skulle jag redan ha behövt lägga ned mitt företag, söka a-kassa och jobb nu.

– Nu klarar vi oss i alla fall fram till sommaren. Och nu arbetar jag mycket med att försöka växla om min verksamhet så att den förhoppningsvis går att genomföra digitalt i stället.

Även om det nu är tungt försöker Gunnar hålla humöret uppe genom att leva som han lär, säger han.

– Jag är ju en inspirationsföreläsare och det som ger mig själv mest energi och arbetsglädje, som att tala inför hundratals människor, är ju borta nu. Då behöver jag använda mig av andra sätt, som att fika med några vänner online, gå långpromenader, njuta av solen och göra roliga saker med barnen.

Precis som för många andra krisdrabbade egenföretagare står hans främsta hopp nu till att regeringen också ska ge något slags krisstöd till egenföretagarna.

– Vi är ju alla delar i ett stort system där alla bitar måste fungera. Så jag har full förståelse för att man börjar med att rädda alla företag. Att de överlever är också viktigt för mig eftersom de är mina kunder, säger Gunnar.

– Men företagen kommer också behöva tjänster framöver, som extern hjälp med arbetsmiljöfrågor. Därför är det också viktigt att vi egenföretagare, där många nu står inför konkurs, får stöd så att vi överlever.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.